Växtskyddspolicy för ett hållbart växtskydd

Frågor och svar gällande Lantmännens växtskyddspolicy:

• Vilka faktorer ser Lantmännen ligger till grund för växtskyddspolicyn?
1. Ekologiska faktorer
   Användningen av kemiskt växtskydd kan ge rester i mark, vatten och livsmedel. Inom EU pågår arbete med att minska riskerna med kemiskt växtskydd. Konsekvensen blir att våra leverantörer söker säkrare och miljövänligare lösningar.
2. Ekonomiska faktorer
   Växtskydd bidrar till en ökad produktivitet med goda skördar samt konkurrenskraftiga priser på livsmedel, foder och annan biomassa. En god kvalitet för människors och djurs hälsa grundläggs genom en god odlingsteknik, och säkras med växtskydd och rätt lagring. Användningen av växtskydd håller också nere mängden ogräsfrö i marken och ökar möjligheten att odla fler olika grödor. Lantmännens rådgivning kring sortval och odlingsfrågor bidrar till en optimal användning av produktionsmedel för växtodling.
3. Sociala faktorer
   För att minimera risken för användarens exponering lämnar Lantmännen en omfattande information om risker och hur man skyddar sig mot dessa.
• Vilken skillnad gör policyn rent praktiskt för Lantmännens växtskyddsarbete?
  Lantmännens växtskyddspolicy betonar att det alltid finns en koppling mellan ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer. En växtskyddsåtgärd kan med andra ord inte genomföras utan hänsyn till alla dessa tre faktorer t.ex. en åtgärd som är miljömässigt bra men där de ekonomiska konsekvenserna inte är acceptabla kan inte genomföras. Inte heller en åtgärd där hälsoeffekten är oacceptabel även om både ekonomi och miljö är acceptabla.
• Policy för kemiska växtskyddsmedel – varför bara kemiska?
  Kemiska växtskyddsmedel är den dominerande användningen och det är därför viktigt att berätta hur vi strävar efter att på ett hållbart sätt handskas med dessa medel. För övrigt finns andra metoder också omnämnda.
• Sortutveckling – är det något som hör hemma i en växtskyddspolicy?
  Sortutveckling syftar till stor del kring att ta fram sorter med tolerans mot olika sjukdomar. Detta kan minska användningen av växtskyddsmedel. Lantmännen genomför egna försök där produkter och strategier testas och granskas för att komma fram till en effektiv lösning och en användning som är optimal för det specifika tillfället, samtidigt som de uppfyller alla krav inom växtskyddspolicyn.
• Säkra livsmedel – går det att kombinera med användning av växtskyddsmedel?
  Ja, om man till exempel bekämpar svampsjukdomar i grödan minskar risken för svampgifter i t.ex. spannmål eller potatis. Genom att hålla sig inom respektive produkts villkor jobbar vi inom ramen för vad som är säkert livsmedel.
• Hur kan Lantmännen påverka förtroendet för livsmedelsprodukter?
  Vi strävar efter en ansvarsfull användning och att ha en mycket hög kunskapsnivå, som vi sedan kan föra vidare till lantbrukarna och till våra kunder. I Lantmännens uppförandekod deklareras att ”Vi tar ansvar från jord till bord”.
• God kvalitet för människors och djurs hälsa – bidrar växtskydd till det?
  Växtskydd tillsammans med växtnäring, lagring och hantering bidrar till att slutprodukten både är näringsmässigt bra och att det inte finns sjukdomar och skadedjur med i produkten. Detta förbättrar slutproduktens kvalitet.
• Optimal användning av produktionsmedel i växtodlingen – vad är det?
  Det är i det konventionella jordbruket, av konkurrensskäl, viktigt att använda insatsmedel såsom gödsel, växtskydd och utsäde så att grödan får tillräckligt med insatser för att ge en bra kvalitativ och kvantitativ skörd. Detta skall kombineras med användning av så lite resurser som möjligt. I ekologisk odling avvänds inte kemiska växtskyddsmedel men denna produktionsform befinner sig i en annan konkurrenssituation.
• Lantmännen samverkar med myndigheter – hur går det till?
  På växtskyddsområdet har Lantmännen ett nära samarbete med Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Samarbetet gäller både långsiktiga frågor om utveckling av växtskyddet de närmaste åren och akuta frågor under säsongen.
• Administrativa rutiner – vad kan det vara?
  Lantmännen är angelägna om att växtskyddsmedel hanteras korrekt även pappersmässigt. Det innebär att vi arbetar med korrekta godsdeklarationer för Farligt gods, vilket innebär att ADR-föreskrifterna alltid skall följas genom hela kedjan, behörigheter att använda produkterna för lantbrukaren, Säkerhetsdatablad skall vara lättillgängliga, följesedlar skall vara tydliga och lättlästa etc.
• Alternativa växtskyddsmetoder för minimal risk?
  Växtskydd är så mycket mer än det kemiska växtskyddet även om detta i dagsläget är det dominerande. Betningsmedlen Cedomon och Cerall (baserade på naturliga jordbakterier) är både effektiva och miljövänliga och betningsmetoden ThermoSeed är en rent fysikalisk metod att ta bort svampsjukdomar från spannmålskärnan. Inom trädgårdsområdet används ibland ”nyttodjur” för att bekämpa andra skadegörare.
• Sällan rester i svenska livs- och fodermedel – vilket är målet?
  Målet är att livs- och fodermedel skall vara trygga. I jämförelse med importerade produkter är det få svenska produkter som överskrider gränsvärden satta av myndigheter och målet är att det skall bli ännu färre. En förutsättning för detta är att Lantmännen haft möjlighet att genom villkor eller råd påverka lantbrukarens produktionsmetod.
• Konkurrensfördelar för svensk marknad – vad är positivt med det?
  Kraven på säkerhet för växtskyddsmedel har varit större i Sverige än i många andra marknader. Detta har medfört att rester av växtskyddsmedel i svenska produkter har varit färre än i importerade varor. För konsumenten är detta en trygghet och för lantbrukaren kan det vara en konkurrensfördel, som kan bibehållas och utvecklas.
• Miljökvalitetsmålen – hur stämmer dessa med användning av växtskyddsmedel?
  Svenska staten har bestämt ett antal miljökvalitetsmål som skall uppfyllas inom en generation. Ett av dessa är giftfri miljö: ”Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. För växtskyddet är också målet att inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.” Båda dessa uppgifter ingår i det dagliga arbete vi utför med vår rådgivning till kunderna och det arbete vi utför i vårt samarbete med berörda myndigheter. Miljömålet om ”Grundvatten av god kvalitet” samt ”Levande sjöar och vattendrag” ställer krav på att växtskyddsmedlen används så att de inte sprids till vattendrag eller går ner i grundvattnet.
• Lönsamhet – går det att kombinera med säker användning av växtskyddsmedel?
  Utan lönsamhet går det inte att bedriva någon verksamhet. När man sätter målen för växtskyddsanvändning är det därför viktigt med en bedömning som både innehåller miljö- och hälsoaspekter men också lönsamhet för lantbrukaren.
• Varför är det viktigt med prognoser?
  Inom växtskyddsområdet finns många vetenskapligt framtagna prognosmodeller för att förutsäga olika angrepp. Användning av dessa minskar risk för onödig användning av växtskyddsmedel.
• Gör EU något för att minska riskerna med kemiskt växtskydd?
  Sedan många år pågår ett arbete inom EU för att ta fram en gemensam lista för godkända ämnen. Dessa godkända ämnen har säker dokumentation och arbetet har medfört att antalet godkända ämnen är mindre än hälften av tidigare. Det pågår ett arbete med ett ramdirektiv i EU som ytterligare skall säkerställa säkerheten. En varningsflagg bör höjas för att man inom EU även har godkänt växtskyddsmedel som är förbjudna i Sverige. I Sverige hanterar vi detta genom frivilliga överenskommelser om att inte använda dessa preparat.
• Gör Sverige mer än EU för att minska riskerna?
  Ja, det har länge pågått ett arbete att minska riskerna med växtskydd i Sverige. Detta arbete har drivits av Lantmännen, branschorganisationer och av flera myndigheter. Resultatet är att Sverige i många fall har varit föregångare på säkerhetssidan när det gäller växtskyddsanvändning. Utöver detta deltar och engagerar sig Lantmännen i olika branschorganisationer för en säker och hållbar odling och växtskyddsanvändning.
• Vilken typ av rådgivning har Lantmännen?
  Lantmännen ger ut skrivet material för råd om användning, hantering, lagring mm. Detta är både i form av handböcker, säkerhetsdatablad och information på Internet. Till detta kommer säljarnas personliga rådgivning. Samtliga säljare har även genomgått en ADR-utbildning och erlagt skriftligt prov för Lantmännens säkerhetsrådgivare.
• Vilken information lämnar Lantmännen om personligt skydd?
  I Odla finns tips och råd om hur man skyddar sig. Inom Lantmännen finns flera verksamheter som säljer och ger råd om skyddsutrustning.
• På vilket sätt kan växtskyddsmedel hamna utanför fältet?
  Både genom vindavdrift och avrinning till yt- och grundvatten kan växtskyddsmedel hamna utanför fältet. Risk för oavsiktlig spridning finns även vid fyllning och tömning. Via Lantmännens rådgivning förmedlas kunskap om hur man förhindrar oönskad spridning.
• Ni påstår att spill från hantering och spridning har förutsättning att upphöra. Hur kan ni lova det?
  Det är ett mål som vi långsiktigt strävar mot och där vi skall bli bättre varje år. I t.ex. spannmålskontrakt ställer vi krav på en korrekt hantering av växtskyddsmedel. Det kanske tar lång tid men det skall hela tiden vara vårt mål.
• Varningssystem för att minimera miljörisker – hur fungerar det?
  Det finns flera system där t.ex. risk för svampsjukdomar eller insekter kan förutsägas. Lantmännen ger rådet att bekämpa först sedan varningssystemen säger att det är dags. Detta förhindrar sprutning i onödan.
• Säkert Växtskydd– vilken roll spelar denna organisation?
  Säkert Växtskydd är en organisation vars syfte är att genom information förbättra hanteringen av växtskydd i hela Sverige. Arbetet är ett samarbete mellan Arbetsmiljöverket, Lantmännen, LRF, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Svenskt Växtskydd. Tillsammans strävar vi efter att inga påvisbara halter av växtskyddsmedel skall återfinnas i ytvattnet.
• I policyn står det att Lantmännens rådgivning skall i varje enskilt fall ge klarhet om när det ena miljömålet ska prioriteras framför det andra. Finns det några konkreta exempel på detta?
  Ett exempel är kvickrotsbekämpning med herbicid som ibland ställs mot mekanisk bekämpning. Herbicidalternativet ökar användningen av kemiska växtskyddsmedel. Mekanisk bekämpning ökar förbrukningen av ändliga resurser (olja) och ökar risken för kväveurlakning.