Växtförädling med örat mot rälsen
Växtförädling är en långsiktig verksamhet som inte kan stänga alltför många dörrar längs vägen. En viktig del av vårt arbete är att veta vad det svenska lantbruket behöver om åtta till tio år. Samtidigt måste vår växtförädling prioritera hårt för att prestera med spets. För att hålla rätt kurs behöver vi lyssna av behoven och under denna tid på året träffar vi många viktiga intressenter.
Vi har egentligen tre intressenter våra sorter måste svara upp mot. Lantbrukaren behöver lönsamma och odlingssäkra sorter som ger stabil avkastning på hög nivå. Industrin behöver sorter som levererar mot hårt ställda produktionskrav i kvarn, bageri, mälteri, etanolproduktion och så vidare och som samtidigt är prisvärda att köpa in, alltså avkastar på hög nivå. Våra sorter ska också svara upp till konsumenternas kvalitetskrav och olika trender längre upp i livsmedelskedjan. Så det krävs en hel del av våra växtförädlare för att kombinera ihop alla egenskaper till en sort som passar marknaden 2035. Jag väljer att skriva kort om en del av det utåtriktade arbetet som engagerat mig den senaste tiden.
Viktiga möten
I maj och juni månad ligger årligen många viktiga möten för oss i växtförädlingen. Anledningen är att sorterna är intressanta att titta på i fält under försommaren även för våra samarbetspartners. Lantbrukarna kommer gärna till våra lantbrukardagar och får nyheterna presenterade i demo-odlingar i samarbete med säljare och rådgivare. I år hade vi två uppskattade arrangemang, tillsammans med säljorganisationen, ett på Svalövsgården i Skåne och ett på Bjertorps egendom utanför Vara i Västergötland. Frågorna och diskussionerna en sådan dag ger oss en input om säsongens utmaningar som kompletterar växtförädlarnas egna observationer från fältförsöken runt om i Sverige och Europa. Vi visade också upp precisionsodling och maskiner på våra två Framtidsgårdar och diskussionerna blev intressanta och framåtsyftande. Tack alla som hade möjlighet att komma på besök!
Demo av ny precisionsodlingsteknik på vår spruta på Svalövsdagen i maj.
Internationellt att rapportera
Vårt internationella nätverk är också oerhört värdefullt. Vårt uppdrag är att tillgodose det svenska lantbruket med konkurrensstarka sorter i alla grödor. För att lyckas med det arbetar vi med att matcha vårt egna sortmaterial mot starka konkurrenter från andra europeiska växtförädlare. För att kunna erbjuda de bästa sorterna till den svenska marknaden utbyter vi material sedan länge med andra växtförädlare. Vi testar deras kandidater ett par år innan de bästa anmäls till officiella sortförsök och de testar ett urval av våra i sina respektive hemland. Är det sedan så att en samarbetspartner önskar uppföröka och börja sälja en av våra sorter på sin marknad skriver vi ett licensavtal. Det är ett avtal som bland annat reglerar vad de ska betala Lantmännen för att få tillgång till sorten.
Mitt i juni åkte jag tillsammans med våra två fantastiska driftsledare Carl-Fredrik Norling och Kjell Carlsson till den stora tyska lantbruksmässan DLG Feldtage för att uppdatera och knyta nya kontakter i mitt nätverk. Temat på årets mässa var ”växtodling utanför boxen” och även om jag koncentrerade mig främst på sortdemoodlingarna såg jag ny teknik i form av nya robotar, bevattningslösningar och en hel del fokus på reducerad jordbearbetning. Ett ämne i flera montrar var effekten av biostimulanter och även anpassning av odlingssystemet till ändrat klimat. Mer eller mindre lyckade försök att flytta såtidpunkten, odla fler grödor på samma fält och nya alternativa grödor. Jag ser fram emot att se vad framtiden kommer med.
Stor tysk mässa DLG Feldtage 2024 utanför Lippstadt.
Bild från Tyskland på Lantmännens marknadsintro, den tidigt mognande höstvetesorten Chevignon.
Carl-Fredrik Norling och Kjell Carlsson på plats i nyheten Fendt 600 Varioserien.
Ny teknik i fält, förarlösa fordon och stora drönare för framtidens lantbruk?
Årets Borgeby Fältdagar
I veckan har vi träffat den svenska branschen på Borgeby Fältdagar. Under två riktigt fina dagar mötte vi lantbrukare, utsäde- och frödlare, rådgivare, olika samarbetspartners och kontakter i våra nätverk. Diskussionerna och ämnena var många och att diskutera förutsättningarna för svenskt, eller faktiskt nordiskt lantbruk, ger mycket engagemang och ökar motivationen rejält. Jag tycker det ger mycket att höra om förutsättningarna från hela vårt avlånga land. Inget år är det andra likt men stresstålighet och anpassning är tydliga gemensamma trender inom växtodlingen.
Visning av vårt vallfrösortiment på Borgeby Fältdagar.
Lantmännen var värd för ett seminarium på temat Framtidens växtförädling och jag och min kollega Tina Henriksson, höstveteförädlare och gruppchef presenterade tillsammans med vår samarbetspartner inom SLU Grogrund. En tapper skara kom till tältet för att lyssna och ställa frågor om hur vi bäst använder våra resurser för att anpassa oss till kommande utmaningar. Växtförädlingen bidrar starkt till avkastningsökningen och en tysk undersökning från 2022 visar att växtförädlingen kan förklara hela 90 procent av avkastningsökningen i perioden 1980 till 2015.
Förutom att berätta om hur vi arbetar, lyfte vi speciellt insektsfrågan liksom de krav ett förändrat klimat ställer på lantbruksgrödorna. Inom regeringens satsning på SLU Grogrund har vi flera projekt omkring resistensfrågor i olika grödor. Projektsamarbetet ger också nya metoder för effektiva urval som hjälper oss i växtförädlingen. Att utveckla metoder för att säkerställa stresståliga grödor, även under mark, kommer bli avgörande för framtiden.
Här presenterar Tina Henriksson nytt material för intresserade.
Avslutningsvis hoppas jag att detta leder till nyfikenhet om vad vi arbetar med inom vår växtförädling. Jag brukar säga att vi inte är längre bort än ett telefonsamtal eller ett mail så kontakta oss gärna om du har frågor eller synpunkter!