Strategiförsök Eko gödsling

Jorden på försöksgården är inte den enklaste att odla ekologiskt på. Här har inte gödslats med stallgödsel sedan  femtiotalet, så mullhalt, fosfor, organiskt kväve och mineralisering behöver byggas upp. Överlag är jorden en mullfattig lättlera med lerhalt på ca 20 % med inslag av mjäla.

Erik Pettersson, växtodlingsrådgivare, är ansvarig projektledare poängterar att året 2020 hade en mycket torr vår och försommar fram tills midsommar då regnet avlöste torkan och säger:

–Vi fick inte de fulla effekter på skördenivåer och kvalitet, vi hade räknat med, men jag är ändå nöjd med resultaten. Vi har valt att dela våra fjorton hektar på tre skiften där vi redan planerat växtföljden för de närmsta åren, det blir ingen raps då insektstrycket kan bli ganska hårt här. 

Vilka strategier testades?

Så, vilken typ av strategier har Erik och hans kollegor inom växtodlingsrådgivningen och på Bjertorp valt att testa här i år? Erik har många saker han vill testa, men det gäller att prioritera:

– Optimal gödselgiva för att klara proteinhalt är det vi sätter främst bland de svar vi önskar få fram ur försöken. Därför har vi anlagt kvävestegar i både höstvete och vårkorn. Höstveten i sex steg med totalgiva upp till 200 kg kväve på våren och i kornet i sex steg med totalgiva upp till 160 kg kväve. Se plan i tabell 1 och 3. Samtliga gödslingar utfördes med Väderstad Sprit 800C Nordic med 25 cm mellan gödselskivorna och med GPS-styrning med RTK-noggrannhet samt myllning i såriktningen. Vid första gödslingen på våren med Biofer N15 i höstvetet kördes maskinen även i 0-leden för att få samma bearbetning och eventuell mineralisering jämt över hela demoförsöket. En andra gödsling gjordes i leden över 80 kg kväve för att det inte gick att få ut den stora volymen i en enda körning. I vårkornet gjordes en andra körning mellan DC 23-30 i leden över 70 kg kväve.

Vilken gödning användes?

Gödningen som använts är Krav-godkända Biofer 10-3-1 och Biofer N15 som Lantmännen säljer inom Kravsortimentet. I år har man valt Biofer N15 i höstveten, då denna gödning har en större andel snabbverkande kväve. Även i kornet har Biofer N15 kört som komplettering till startgivan med Biofer 10-3-1, som är det vanligaste kravmärkta gödselmedlet som Lantmännen säljer. I framtiden tittar vi på möjligheten att kombinera med stallgödsel.

– I samklang med övriga strategiförsök kommer vi också att kunna testa nya produkter och gödselmedel här, vilket jag tycker är en väldigt bra lösning för våra ekologiska kunder. Det är ju mycket bättre att vi testar här, så att våra kunder kan använda rätt strategi direkt för att nå sin optimala skördenivå och/eller kvalitet. Bland annat testar vi spännande produkter från Lantmännen Bioagri, godkända för kravodling.

Resultatet i Strategiförsöken?

Så nu när vi vet detaljerna, vad blev resultatet i gödselstegen på höstvete? Hur mycket större skördevolym når man med Biofer 10-3-1 på hösten? Och hur hög proteinhalt kom försöket upp i? Var jorden tillräcklig eller behövs mer organiskt kväve som mineraliseras för att klara proteingränsen på 10,5%? Hur ser utväxlingen av kvävenivåerna i vårkornet ut? Klarar vi kvalitet med fokus på proteingräns till malt?

Kvävestegen i höstvetet

– Med höstgödslingen med 450 kg Biofer 10-3-1 i höstvetet nåddes mellan 650-1900 kg/ha i merskörd, beroende på vilken kvävegiva vi använde på våren. Ökad kvävegiva höjer skördenivån nästintill linjärt. Dock behöver vi hitta en gödselstrategi med snabbverkande kväve för att höja proteinhalten till kvarnvete. I årets höstveteförsök nådde inget av kväveleden upp till kvarnvetenivån på 10,5 %. Vi visste ju redan att marken har mycket låg mineralisering så detta överraskade inte. Vi kan se att proteinhalten har fått skjuts i de delar där vi lagt på rejält med Biofer och att höstgödslingen har sänkt proteinhalten till följd av de högre skördarna. Det alltför torra vädret under våren, med endast 30 mm fram till midsommar, har också bidragit till att kvävet inte frigjorts i tillräckligt hög fart för att öka proteinhalten. Detta visar vikten att mylla djupt för god effekt.

Hur gick det i maltkornsodlingen?

Även vårkornet har svarat bra på gödslingarna kan vi se på resultaten. Så här kommenterar Erik:
– Den ökade kvävegivan höjer skördenivån nästintill linjärt upp till ledet med 140 kg N. Därefter sjunker skördenivån rejält i ledet 160 kg N. Det har troligtvis blivit något försöksfel med såmaskinen som gjort att det inte matats ut fullt vid komplettering 90 kg kväve vid DC 23-30. Detta är ett generellt problem i många maskiner då den stora volymen pellets ska ut på en liten yta i maskinen. Överlag klarar sorten Crescendo kvaliteten för malt på minst 9 % protein bra. Leden med 0 kg och 40 kg kväve klarar inte proteinhalten. Ledet med 70 kg kväve där vi myllat gödningen grunt (3-4 cm) klarar heller inte proteinkvaliteten.

Ogräsharvning eller myllningen av gödseln ska teoretiskt ge en viss mineralisering av jorden men i och med att förutsättningarna med låg mineralisering från början i kombination med torråret gav inga utfall av dessa körningar.

Resultat höstvete:

Diagram 1: Skörderesultat kvävestege jämfört höstgödsling med 450 kg Biofer 10-3-1 och utan höstgödsling

Diagram 2: Merskörd av höstgödsling med 450 kg Biofer 10-3-1 jämfört mot ej höstgödsling och olika kvävenivåer på våren.

Resultat Vårkorn:

Diagram 3: Skörderesultat kvävestege i vårkorn sammanslaget alla gödslingar.

Diagram 4: ­Skörderesultat vårkorn Crescendo - jämförelse olika ogräsbehandlingar

Ogrässtrategierna i Ekodemon

Detta är första året vi odlar marken ekologiskt men redan nu ser vi problemen med rotogräs så som kvickrot och åkertistel. Dessa har i höst bekämpats mekaniskt med kultivator och därefter djupare plöjning. Generellt var det relativt rent på ogräs i höstvetet säsong 2020, men en kraftig gröda i kombination med ogräseffekten från myllningen av gödseln på våren höll ned baldersbrå och snärjmåran. En ogräsharvning gjordes också några veckor efter myllningen för att påverka mindre ogräs. Hela fältet bekämpades mekaniskt med samma åtgärder. Visst fanns det en del ogräs vid skörd och det bör poängteras igen att det var första året som fältet odlades utan kemisk ogräsbekämpning.

Vilken ogrässtrateegi funkar bäst?

I vårkornet där vi testade tre olika varianter av ogräsbehandling, endast blindharvning före uppkomst, blindharvning kombinerat med ogräsharvning samt endast ogräsharvning. Det vi kan konstatera av årets demoförsök är att ogräsharvningen hade bäst ogräseffekter. Ogräsharvningen är mycket beroende av väder vilket gör att det vissa år kan bli svårt på vissa platser i Västsverige, där vi oftast har en större nederbörd under året. Framförallt åkerbinda, trampört och jordrök kom åter efter harvningarna och värst var förekomsten vid skörd i de delarna som endast var blindharvade. Vi hade några meterns nolldrag men såg ingen större skillnad på det jämfört mot blindharvningen under säsongen.

Slutsatser gödsling ekodemo

Biofer som vi testat är köttmjöl som till stor del innehåller organiskt bunden växtnäring och tar tid att omsätta till växttillgänglig form. I höstsäden ser vi en stor effekt av höstgödsling med Biofer 10-3-1 som kan härledas både till effekt av fosfor, kalium men även kväve. Det kvävet som lagt på hösten kan man säga har liknande effekt som en gödsling tidig vår med konventionell handelsgödsel. Vi såg även att bestånden var betydligt frodigare i den del av fältet som fått höstgödsling, jämfört mot den del som endast fått Biofer N15 med endast kväve och svavel på våren. I vårsäd är det viktigt att lägga större delar av gödseln vid sådd. Trots detta torrår har vi ändå haft en merskörd av en gödsling i bestockning/stråskjutning i vårkornet. Det som har visats i försök sedan länge är att myllning är av största vikt vid användning av gödsel bestående av kött-/benmjöl. Detta ser vi tydligt i årets demofärsök i vårkornet där den del som endast blindharvats och myllades till 3-4 cm ger sämre resultat jämfört mot resterade del som myllades till 7-8 cm.