Vi har sedan 2019 haft strategiförsök för växtskydd i maltkorn på Svalöv, Bjertorp och Kölbäck, där Lövsta har tillkommit på senare år. Olika strategier har jämförts mot varandra och de senaste åren har vi använt oss av en intensitetsökning.

Sammanfattning

Årets försök är svårtolkade, sannolikt på grund av det utmanande vädret. I växtskyddsförsöket för korn finns två jämförelser, dels intensitetshöjning för växtskyddsprodukter och dels test av biostimulant. I intensitetshöjningen inkluderas våra växtskyddstrategier både för T1 och T2. I Svalöv visar den delen tendens till merskördar för samtliga led dock utan att vara signifikant högre. På Bjertorp finns tendens till merskörd för vissa led samt att ett led visar signifikant högre skörd för de mest intensiva insatserna. I detta led syns även ett positivt behandlingsnetto. I delen med test av biostimulant finns tre led där vi jämför biostimulanten Stimplex i olika doseringar och tidpunkter för vi vill veta mer om produkten och hur vi ska använda den. Här visar återigen Svalöv en tendens till ökad merskörd för behandling medan Bjertorp endast har merskörd för ett led.


Det här ville vi undersöka

Strategiförsöken utförs för att testa och försöka fastslå vad som är en bra växtskyddstrategi. I strategiförsöken 2019 och 2020 skördades maltkornet vid två tidpunkter. Vi kunde då fastställa hypotesen om att det är viktigt att skörda kornet i tid. Vid sen skörd går det att minska skördeförlusterna med svampoch tillväxtregleringsinsatser. Om årets strategiförsök jämförs med tidigare år är 2023 helt klart det mest utmanande året för både grödan samt för att få ut tillförlitliga resultat. Året bjöd på både torka och väta för i stort sett alla försöksplatser vilket var och en inte gynnar vårkorn. Generellt har svamptrycket varit lågt i år på alla försöksplatser därav ges inte samma utdelning i merskörd som fjolårets strategiförsök i korn gav då svamptrycket var högre. Torkan som rådde under försommaren gav heller inte högt ogrästryck.


Så här gjorde vi

Försöksplatserna som redovisas är Svalöv och Bjertorp. Resultaten från Kölbäck och Lövsta har strukits på grund av ojämnheter i försöken till följd av torkan under vår och försommar. Syftet har varit att fortsätta strategin med en intensitetshöjning av växtskyddsinsatser för att ta reda på vilka strategier som ger mest merskörd och behandlingsnetto. Vi vill även prova ut Stimplex i korn för att se var den produkten passar bäst in i våra befintliga strategier. I försöken finns två olika behandlingstidpunkter, T1 (DC 25) & T2 (DC 39-45). T1 innehåller alltid en ogräsbehandling med 2,1 l Kinvara. Referensledet, led 1, är bara behandlat mot ogräs. Se tabell 1 för försöksplan.

Tabell 1. Alla led redovisas inte i denna rapport.

Led T1 T2
1 2,1 l Kinvara  
2 2,1 l Kinvara 0,75 Priaxor
3 2,1 l Kinvara + 2 l Stimplex 0,75 Priaxor
4 2,1 l Kinvara + 6 l Stimplex 0,75 Priaxor
5 2,1 l Kinvara + 2 l Stimplex 0,75 Priaxor + 2 l Stimplex
8 2,1 l Kinvara 0,75 Priaxor + 0,5 l Terpal
9 2,1 l Kinvara + 2 l Mikro Spannmål 0,75 Priaxor + 0,5 l Terpal
11 2,1 l Kinvara + 2 l Stimplex + 0,3 l Comet Pro + 2 l Mikro Spannmål 0,75 Priaxor + 0,5 l Terpal


De två kornplantorna till vänster i bilden nedan är tillväxtreglerade medan plantan till höger inte har fått någon tillväxtreglering.

Resultat

Årets försök har något höga CV-värden om vi jämför med tidigare år på båda platserna, se tabell 2. Signifikanta merskördar har endast uppnåtts i ett led på en försöksplats.

Det går att jämföra flera led mot varandra i försöksresultaten. Led 2 jämfört med led 8 innebär en intensitetshöjning med tillväxtreglerare, Terpal i T2. Även led 8 kan jämföras mot efterföljande led 9 och 11 där det gjorts en intensitetshöjning genom att tillföra både mikronäring och svamppreparat.

Jämförelseleden led 2 mot led 8: På Bjertorp har vi inte fått något utfall mellan dessa led men i Svalöv har en tillsats av Terpal gett tendens till merskörd om strax över 150 kg per hektar. Jämförelseleden led 8 mot led 9 och 11: Här är det istället försöksplatsen Bjertorp som gett signifikant bättre skörd för led 11 mot led 8 medan Svalöv inte visar några merskördar mellan leden snarare tvärtom. Detta kan kanske härledas till att Bjertorp fick mer nederbörd än Svalöv under vegetationsperioden framför allt i maj. Skördarna på Bjertorp var förhållandevis jämna mellan leden, från ca 5162 kg per hektar till 6250 kg per hektar. I led 11 har vi både signifikant skördeökning jämfört med led 8 och även ett positivt behandlingsnetto i våra strategier med 911 kr per hektar för led 11. Led 11 har en merskörd på över 650 kg per hektar, se figur 1.

Svalöv visar en tendens till att intensitetshöjningen gett merskörd mot obehandlat för samtliga stimplexled. I led 5 för Svalöv har det uppnåtts 202 kg per hektar i merskörd för 2 l Stimplex per hektar i både T1 och T2 samt ett positivt behandlingsnetto. För Stimplexleden, led 3-5 på Bjertorp visar endast led 3 (2 l Stimplex ihop med ogräsbehandling) tendens till merskörd mot obehandlat om 244 kg per hektar.

Tabell 2. Statistik för strategiförsök växtskydd i korn

  Svalöv Bjertorp
CV 5,86 7,11
LSD 315 484
Grundskörd kg/ha 4347 5565


Slutsats

Det är svårt att dra slutsatser från årets försök där bara hälften av platserna är redovisade. Svampbekämpning under torra förhållanden är sällan lönsamma vilket bekräftas i detta försök. Dock har vi tidigare år fått ut stora merskördar av en tillväxtreglerande insats i korn och även i kombination med en svampbehandling. Dessa insatser anser vi vara mycket viktiga att ha med i planeringen för sin växtskyddstrategi i korn varje år. Intensitetshöjningen visar tendens till att det fungerar även ett år som 2023. Har vi lättare jordarter kan en insats med Stimplex ge positiva merskördar till exempel ett torrt år. Försöksplatsen Svalöv verkar känsligare med sina relativt lätta jordar. Tidigare år har även tillskott av mikronäring tenderat gå bra i Svalöv, speciellt under torra förhållanden.

Vädret & förutsättningar 2023

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitét, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan nedan är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

Temperaturen under säsongen började med en lång varm höst där oktober och november låg flera grader varmare än normalåret. Grödorna växte på långt in i november och mot slutet av månaden kom kylan snabbt.

Början på 2023 var något varmare än normalåret och bjöd på flera frostknäppar. Detta märktes tydligt i rapsen som vuxit sig stor under hösten och grödan fick utvintringsskador runtom i hela landet. Vädret var sedan svalt in i maj och höststråsäden fick god tid för bestockning även under våren.

Den tidiga våren var blöt och kall vilken gjorde att vårbruket var igång någon vecka senare än normalt. När grödan väl kom i marken fanns det ingen nederbörd i sikte. Maj och juni präglades av torka i hela Sverige. Bristen på nederbörd ledde till att spannmålen reducerade sidoskotten som anlagts under våren och huvudskottet blev stressat av vattenbristen. Höstrapsen blev också påverkad av torkan och blomningen varade bara två till tre veckor.

I månadsskiftet juni/juli kom de första regnen in över Sverige och nederbörden såg ut att rädda skördarna. Både grödan och ogräsen piggnade till av regnet och årets glesa bestånd gav gott om utrymme för ogräsen. Några tidiga sorter hann mogna av och skördades i juli innan regnskurarna gick över till ihållande regn. Regnen gav ny energi åt vårrapsen som blommade om i flera omgångar.

I augusti avlöste regnskurarna varandra vilket gjorde skörden komplicerad. I södra Sverige föll falltalet i veten snabbt. I Mellansverige var det ännu kärvare och här grodde kärnorna i axen. Där var det var först i september som det gick att skörda. Vissa områden med vårgrödor gick aldrig att skörda. Överlag avkastade höstgrödorna okej medan vårgrödorna låg på halv skörd mot förväntat.

Bjertorp

Hösten på Bjertorp var lång och mild och grödorna växte på ordentligt. Temperaturerna under våren var svala och regnmängderna var strax under normalt. I mitten av maj kom närapå 30mm innan det blev torrt och uppehåll fram till mitten av juni. Under juli och augusti regnade det var och varannan dag och flera dagsmätningar mättes från 20 upp till nästan 60 millimeter. Första veckorna i september var fria från nederbörd, och skörden kom igång.

Kölbäck

Den varma hösten gav höstsådden gott om tid för att etablera sig och för bestockning. Den höstsådda spannmålen såg riktigt fin ut och klarade den relativt snöfria vintern bra. För rapsen gick vintern och våren lite hårdare fram, större plantor skadades under våren när vädret växlade mellan varma och riktigt kalla veckor. Inför vårsådden tog det tid innan marken torkade upp och sådden blev lätt försenad. Maj och juni var närapå nederbördsfria och grödan blev stressad av torkan. Juli och azugusti bjöd på uppemot tre gånger så mycket regn jämfört med snittet för samma period. Även här var värmen i september viktig för att torka upp grödan inför skörd.

Lövsta

En lång och varm höst följdes av en snöfri vinter med flertalet köldknäppar. Utan snötäcket fanns inget som kunde skydda grödan mot frostknäpparna. Våren blev lång och sval vilket höll kvar fukt i marken en bra bit in i maj, detta försenade vårbruket litet och när vårgrödorna väl kom i marken var försommartorkan redan på väg. Både den långa våren och den varma hösten gav höstspannmålen god tid för bestockning och antalet skott per planta var högt. När torkan sedan slog till tillbakabildades många av skotten och de skott som utvecklades såg pinniga ut. Regnet kom i slutet av juni och uppehållen i prognosen sköts längre och längre fram. De varmare temperaturerna under september behövdes för att torka grödan till tröskbara vattenhalter.

Svalöv

Vädret under hösten 2022 gav goda möjligheter för grödan att etablera ett bra bestånd. Rapsen växte på långt in i november och hann bli stor inför vintern. Den snabba förändringen i vädret under november gjorde att det fanns stora utvintringskador på höstrapsen. Nederbörden under våren var jämn fram till mitten av april, från april till mitten av juni kom totalt 20mm och vattenbristen drabbade vårgrödorna hårt. Grödans upptag av näring kräver att det är fukt i rotzonen och delar av den gödning som lades under våren blev inte tillgänglig för grödan förens de första regnen kom i juni. Under juli och augusti kom dubbelt så mycket regn jämfört mot normalåret. I september blev det mestadels uppehåll och varmare temperaturer.


Nederbörd: Maj och Juni låg nederbörden nere på mellan 10 och 50 % av normalt, där Blekinge, Småland och Uppland hade lägst nivåer jämför med normalåret. Juli och augusti bjöd på nederbördsmängder på 150-400% jämfört med normalåret.

Temperatur: Vädret i september låg några grader varmare än genomsnittet och gav fint väder för tröskning.

Närliggande strategier

Visa alla strategier