Växtskyddsförsöken 2024 låg på fyra platser: Svalöv, Bjertorp, Kölbäck och Lövsta. Svampbehandlingar har gett merskördar på alla fyra platser, men högst merskördar på Kölbäck och Lövsta. Lönsamheten för behandlingarna är därför bäst på Kölbäck och Lövsta.

Slutsatser

  • Höga och signifikanta merskördar för svampbehandlingar på alla platser.
  • God lönsamhet för svampbehandling på Kölbäck och Lövsta.
  • Inga signifikanta skillnader för mikronäring och biostimulanter.
  • God lönsamhet för biostimulanter på Kölbäck och Lövsta.
  • God lönsamhet för Stimplex på Svalöv.

Sammanfattning

Växtskyddsförsöken hade i år två olika försöksplaner med olika svamppreparat för att anpassa efter den vanligaste svampen i området. I Svalöv samt Bjertorp användes Revystar XL som är stark på svartpricksjuka samt Folicur Xpert som en T3. På Kölbäck samt Lövsta användes Ascra Xpro som är stark på vetets bladfläcksjuka och Mirador Forte som en T3. Svampbehandlingarna gav merskördar på alla fyra platser men högst merskördar (1300-1700 kg per hektar) på Kölbäck och Lövsta. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de olika svampstrategierna. En svampbehandling med halv dos ger lönsamhet på Bjertorp, Kölbäck och Lövsta. På Svalöv har en halv dos varit för lite och ger inte lönsamhet. Flera svampbehandlingar ger lönsamhet på alla platser utom Bjertorp. Det fanns inga signifikanta skillnader för biostimulanterna och för mikronäring, men försöket på Kölbäck samt Lövsta visar god lönsamhet, 1600-2400 kronor per hektar. På Svalöv har led 7 med Stimplex lönsamhet på +426 kronor per hektar.

 

Det här ville vi undersöka

Under säsongen 2024 testades 14 växtskyddsstrategier i höstvete, med olika fungicider, biostimulanter och mikronäring. Syftet med försöket är att se hur våra strategier står sig och försöket är därför uppbyggt med en intensitetshöjning i sex steg, där en ny insats adderas för varje led. I resterande led testas och jämförs olika produkter som en del i att utveckla Lantmännens strategier för framtiden, för höga skördar och god lönsamhet. I den här rapporten presenteras intensitetshöjningen.

 

Så här gjorde vi

Växtskyddsförsöken låg på Svalöv, Bjertorp, Kölbäck och Lövsta. Viss skillnad finns i försöksplanerna. På försöksplatserna Kölbäck och Lövsta testas fungiciderna Ascra Xpro och Mirador Forte. Behandlingarna ska motsvara strategier för olika områden. Ascra Xpro är en stark produkt på vetets bladfläcksjuka (DTR) och används till större del i Mellansverige. Revystar XL och Folicur Xpert användes till försöken i Svalöv och Bjertorp. Revystar XL har väldigt god effekt på svartpricksjuka som ofta är ett problem i södra och västra Sverige.

Samtliga led i alla försök är ogräsbehandlade med 0,8 l Cleave + 10 g Trimmer 500 WG. Led 1 är endast ogräsbehandlat och fungerar som referensled. I led 2 har en svampbehandling adderats i flaggbladsstadiet (DC 39). I led 3 läggs mikronäring till och i led 4 läggs en extra tidig svampbehandling, en så kallad T1-behandling kring stråskjutningen (DC 30) och i led 5 adderas även en sen svampbehandling i axgång (DC 55), en så kallad T3-behandling. I led 6 och 7 testas två olika biostimulanter, Amylis och Stimplex.

 

Jämna försök och höga skördar

I tabell 1 visas statistiska värden och grundskördar för de olika försöksplatserna. Alla försöksplatser har låga CV-värden vilket tyder på jämna försök. Försöksplatserna har också höga skördar, med undantag för Svalöv som har en något lägre skörd.


Tabell 1. Grundskörd, CV och LSD.

  Svalöv Bjertorp Kölbäck Lövsta
Grundskörd (kg/ha) 7393 9844 8847 8695
CV (%) 4,53 3,25 2,37 3,15
LSD (kg/ha) 431 400 281 376

 

Tabell 2. Försöksplan Svalöv och Bjertorp.

Led T1 (DC 30) T2 (DC 39) T3 (DC 55)
1 Ogräs    
2 Ogräs 0,75 l Revystar XL  
3 Ogräs + 2,0 l Mikrospannmål 0,75 l Revystar XL  
4 Ogräs + 2,0 l Mikrospannmål + 0,30 l Soratel 1,25 l Revystar XL  
5 Ogräs + 2,0 l Mikrospannmål + 0,3 l Soratel 0,75 l Revystar XL 0,5 l Folicur Xpert
6 Ogräs + 2,0 l Mikrospannmål + 0,5 l Amylis 0,75 l Revystar XL  
7 Ogräs + 2,0 l Mikrospannmål 0,75 l Revystar XL 2,0 l Stimplex

 

Tabell 3. Försöksplan Kölbäck och Lövsta.

Led T1 (DC 30) T2 (DC 39) T3 (DC 55)
1 Ogräs    
2 Ogräs 0,75 l Ascra Xpro  
3 Ogräs + 2,0 l Mikrospannmål 0,75 l Ascra Xpro  
4 Ogräs + 2,0 l Mikrospannmål + 0,30 l Soratel 1,25 l Ascra Xpro  
5 Ogräs + 2,0 l Mikrospannmål + 0,3 l Soratel 0,75 l Ascra Xpro 0,5 l Mirador Forte
6 Ogräs + 2,0 l Mikrospannmål + 0,5 l Amylis 0,75 l Ascra Xpro  
7 Ogräs + 2,0 l Mikrospannmål 0,75 l Ascra Xpro 2,0 l Stimplex


Resultat

Svalöv – Skåne

Svampbehandlingar har gett merskördar. Att köra en svampbehandling i T1, hög dos T2 eller T3 har varit signifikant bättre än att enbart köra en T2. Led 4 och 5 har bäst lönsamhet, 1089 kronor per hektar och 580 kronor per hektar. Det finns ingen signifikans för mikronäring eller biostimulanter, däremot tendens att led 7 med Stimplex visar signifikant skördeökning. Ledet med Stimplex har en lönsamhet på 426 kronor per hektar.


Bjertorp – Västergötland

Led 2 är tendens till signifikant, dock är led 4 och 5 signifikant bättre än att enbart köra ogräs. Att köra en svambehandling i T1, hög dos T2 eller T3 har gett högre skördar än enbart T2, liknande Svalöv. En svampgradering utfördes 11 juli vilket visade på förekomst av svartpricksjuka i försöket (25 % angripen bladyta, bladnivå 2 obehandlat led). Bäst lönsamhet har led 2 med 0,75 l Revystar XL, +184 kronor per hektar. Övriga behandlingar ger negativ lönsamhet. Ingen signifikans för biostimulanterna.


Kölbäck – Östergötland

Svampbehandling har gett merskördar på 1300-1500 kg per hektar och är signifikant bättre mot att enbart köra ogräs. Dock finns ingen signifikans mellan de olika svampbehandlingarna. Den enda signifikanta skillnaden som finns är Led 4 som är signifikant bättre än led 6. Lönsamheten svampbehandlingsled 1900-2900 kronor per hektar. För biostimulanter är lönsamheten 1600-1800 kronor per hektar. Ingen signifikans för biostimulanterna.


Lövsta – Uppland

Svampbehandling har gett merskördar på 1400-1700 kg per hektar och är signifikant bättre mot att enbart köra ogräs. Ingen signifikans mellan de olika strategierna, men likt Kölbäck har led 4 högst skörd som innehåller två stycken svampbehandlingar, T1 och hög dos T2. Svampbehandling vid T1, hög dos T2 och T3 har gett skördeökningar likt försöket på Kölbäck. God lönsamhet i svampbehandlingar samt biostimulanter. För svampleden är lönsamheten 2300-2700 kronor per hektar. För biostimulanterna, led 6, 2121 kronor per hektar och led 7, 2473 kronor per hektar.


Diskussion

Genomgående för alla försök är att svampbehandlingar har gett merskördar, men något sämre lönsamhet samt merskördar för Svalöv och Bjertorp. För Kölbäck och Lövsta är lönsamheten god för svampbehandlingar. Vi hade i år ett högt svamptryck med gulrost som kom tidigt, vilket kan förklara varför vi ser högst skördar där det körts en svampbehandling i T1, hög dos T2 eller T3. Det går inte att se att mikronäring har haft någon signifikant merskörd i årets försök. Tidigare år har vi kunnat se det på Svalöv som har lägre lerinnehåll än de övriga platserna.

Svampbehandlingar tidigare år har gett positivt netto i vissa led och platser, men inte så genomgående som i år. Det visar återigen att det är svårt att på förhand veta om en svampbehandling kommer vara lönsam eller inte, utan hänsyn måste tas till årets förutsättningar och tidigare erfarenheter kring svamptryck.

På Kölbäck och Lövsta är det god lönsamhet (1600- 2500 kronor per hektar netto) att använda Amylis och Stimplex tillsammans med svamp och mikronäring, trots att det inte finns några signifikanta skillnader. Även på Svalöv har Stimplex visat god lönsamhet.

Väder & förutsättningar 2024

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitet, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan på nästa sida är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

2023 var ett utmanande växtodlingsår med höga räntor, energikostnader och en regnig skörd. Många hoppades på en bättre säsong 2024, men höstsådden började med regn. Augusti och början av september hade ovanligt mycket nederbörd, vilket försvårade skörden och höstsådden. Regnmängderna i augusti begränsade höstrapssådden, och försämrad bärighet i fälten försenade höstsådden, vilket ökade vårgrödearealen. I november täckte snö nästan hela Sverige, och höstgrödorna växte under snöns isolerande täcke.

Vintern övergick långsamt till en kall vår, vilket fördröjde grödornas utveckling och vårsådden. Norra Götaland fick ovanligt mycket regn under våren, och Båstadsområdet drabbades av översvämningar i maj, vilket skadade grödorna. En torrperiod i maj/juni påverkade både vår- och höstgrödorna negativt. Höstgrödorna, med grunda rotsystem efter en blöt vinter, visade tecken på vattenbrist. Juli var vädermässigt lugn, och augusti var normalt för större delen av Sverige, men nederbördsfattigt i östra Svealand. Tröskningen gick smidigt med låga vattenhalter i hela landet, vilket var en lättnad jämfört med fjolårets sensommarregn.

 

Bjertorp

Hösten 2023 var varm och regnig, vilket minskade sådden av höstraps och höstsäd. Vintern var kall med snö från december till februari. Snö och regn i början av april försenade vårbruket till månadens slut. Maj var varm och torrare än normalt. Juni till mitten av juli hade varierande nederbörd och normala temperaturer. Höstsäden gick i ax tidigt i juni. Från mitten av juli till augusti blev det torrare och varmare, vilket gav en tidig skörd under bra förhållanden för höstgrödorna. Det var lite insekter, men mer än vanligt av svamp som gulrost och svartpricksjuka i höstvete. Skördarna av både höst- och vårsäd varierade från normal till lägre avkastning och rymdvikterna var generellt låga. Den lilla arealen höstraps som överlevde vintern gav lägre avkastning än normalt.

Kölbäck

Hösten 2023 var blöt, med sen höstsådd och packningsskador som försämrade gröduppkomsten. Trots detta och tidig vinter var övervintringen god. Efter en kall och blöt vår med sen sådd i slutet av april följde en period av torka. Sommaren var utan extremvärme. I juli föll över 200 mm regn på vissa platser. Skördevolymerna varierade kraftigt mellan och inom fälten, och spannmålen hade generellt låga rymdvikter. Höstrapsens skörd påverkades negativt av en kort blomningsperiod och insektsangrepp.

Lövsta

Hösten 2023 var blöt med snö från slutet av november till slutet av februari. Eftersom tjälen inte hade gått i marken grodde höstvetet under snön. April var kall och fördröjde höstgrödornas tillväxt. Under säsongen var svamptrycket högt, särskilt av gulrost i höstvete. En torrperiod började i juli och fortsatte genom augusti. Avkastningen varierade, med medelskördar eller något lägre än vanligt. Vårgrödor som såddes senare gav bättre avkastning än vanligt. Både vår- och höstraps presterade bra, men variationer förekom.

Svalöv

Hösten och vintern 2023 i Svalöv och Skåne var mycket blöt. Ett snötäcke la sig i slutet av november och låg kvar några dagar in i december. Höstgrödorna klarade sig bra över vintern. Vårsådden blev sen på grund av långsam upptorkning av marken, och vissa hann så innan en blöt period i april. I övrigt skedde vårsådden främst i andra halvan av april och in i maj. Maj var torr, vilket resulterade i ojämn uppkomst av vårgrödorna. Juni och juli gav nederbörd utan höga temperaturer. Augusti var torr vilket möjliggjorde en smidig tröskning. Höstrapsen, som såg lovande ut, gav låga skördar med små frön på grund av en förkortad blomning i det varma majvädret. Spannmålsskördarna varierade beroende på såtidpunkt och sortval.

April: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att temperaturen i april 2024 var lägre än normalt i hela landet förutom Skåne, Blekinge och delar av Småland och Halland.
Maj: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att medeltemperaturen i maj 2024 var högre än normalt i hela landet.
Augusti: Avvikelser från normalvädret 1991–2020. Nederbörden i procent av normalperioden 1991-2020 för augusti 2024 indikerar att månaden var torrare än normalt i alla delar förutom i väst där det låg på normal nederbördsnivå för perioden.

 

Närliggande strategier

Visa alla strategier