Den torra våren till trots, gavs intressanta resultat i strategiförsöken gällande svampbehandling i höstvete. Trots låga angreppsnivåer av svamp, finns det resultat som visar på merskördar av en svampbehandling på upp till 850 kg per hektar med en nettolönsamhet på 1100 kr per hektar. Variationen är dock stor mellan de olika leden.

Under säsongen 2023 testades 15 växtskyddsstrategier i höstvete, med olika fungicider, tillväxtreglering och mikronäring. Syftet med försöket är att se hur våra strategier står sig och försöket är därför uppbyggt med en intensitetshöjning i sex steg, där en ny insats adderas för varje led. I resterande led testas och jämförs olika produkter som en del i att utveckla Lantmännens strategier för framtiden, för höga skördar och god lönsamhet. I den här rapporten presenteras intensitetshöjningen. Växtskyddsförsöken låg på Svalöv, Bjertorp, Kölbäck och Lövsta. Samtliga led i alla försök är ogräsbehandlade med 0,8 l Cleave + 12 g Express.

Led 1 är endast ogräsbehandlat och fungerar som referensled. I led 2 har en svampbehandling adderats i flaggbladsstadiet (DC 37-39). I led 3 läggs tillväxtreglering till och i led 5 läggs mikronäring till i strategin.

I led 6 adderas en extra tidig svampbehandling, en s.k. T1-behandling kring stråskjutningen (DC 30-32) och i led 12 adderas även en sen svampbehandling i axgång (DC 55), en s.k. T3-behandling.

Försöksplan för intensitetshöjningen

Led T1, DC 30–32 T2, DC 37–39 T3, DC 55
1 Endast ogräsbehandlat    
2 Ogräs 0,75 l Revystar XL  
3 Ogräs + 0,9 l Stabilan 0,75 l Revystar XL  
5 Ogräs + 0,9 l Stabilan + 3 l Mikro Spannmål 0,75 l Revystar XL + 3 l Mikro Spannmål  
6 Ogräs + 0,9 l Stabilan + 3 l Mikro Spannmål + 0,4 l Forapro 0,75 l Revystar XL + 3 l Mikro Spannmål  
12 Ogräs + 0,9 l Stabilan + 3 l Mikro Spannmål + 0,4 l Forapro 0,75 l Revystar XL + 3 l Mikro Spannmål 0,5 l Folicur Xpert


Jämna försök på Kölbäck och Lövsta

I tabellen visas statistiska värden och grundskördar för de olika försöksplatserna. Bjertorp, Kölbäck och Lövsta var alla jämna och tillförlitliga försök. Torkan drabbade Svalöv hårt och det fanns torkfläckar i försöket. Svalöv var därför ett mycket ojämnt försök (högt CV-värde) och det finns inga säkra resultat att presentera från försöksplatsen.

  Svalöv Bjertorp Kölbäck Lövsta
Grundskörd (kg/ha) 4 955 8 619 7 389 8 985
CV (%) 15,37 4,45 4,96 3,41
LSD (kg/ha) 875 464 455 382

Resultat

Bjertorp – Västergötland

Bjertorp var ett jämnt försök, men det fanns inga signifikanta skillnader mellan leden i intensitetshöjningen och det fanns ingen lönsamhet i någon behandling utöver ogräsbehandlingen.


Kölbäck – Östergötland

På Kölbäck har en svampbehandling gett merskördar på ca 200–600 kg per hektar i samtliga led, utom i led 12 med Folicur Xpert i T3, där en tendens till skördesänkning jämfört med övriga svampbehandlade led finns. För att det ska finnas signifikanta skillnader krävs dock minst 455 kg skillnad mellan leden.

En lönsamhetsberäkning visar att det finns lönsamhet i behandling 2 och 3, med ett netto på 509 kr per hektar respektive 872 kr per hektar jämfört med led 1.


Lövsta - Uppland

En svampbehandling gav merskördar på ca 300–850 kg per hektar på Lövsta, där led 3 och 5 sticker ut med störst skillnader från led 1. Alla led gav dock tendenser till viss merskörd.

En lönsamhetsberäkning visar att det finns lönsamhet i behandling 2, 3 och 5, med 415 kr per hektar, 911 kr per hektar respektive 1141 kr per hektar jämfört med led 1.

Slutsatser

Resultaten på Kölbäck och Lövsta visar att en svampbehandling har varit viktig trots låga angreppsnivåer av svamp. Både på Kölbäck och på Lövsta var det torrt hela våren, och nederbörden kom först i juli månad. Svampangrepp, främst vetets bladfläcksjuka (DTR), förekom i små mängder tidigt på säsongen men utvecklades inte vidare förrän det började regna. Bekämpningsbehovet bedömdes därför generellt som litet.

Det går inte att säga huruvida tillväxtreglering eller mikronäring har påverkat skördeutfallet i år, eftersom skillnaderna är för små mellan leden för att ge statistiskt säkra resultat. Led 3, där tillväxtreglering har adderats till strategin, kan tyckas sticka ut, men skillnaden jämfört med led 2 är för liten för att det ska vara statistiskt signifikant. En viss tendens till högre skörd kan dock ses, men generellt brukar inte tillväxtreglering ha så stor betydelse under försommartorra år då risken för liggsäd är lägre.

Tidigare års strategiförsök har visat effekt av mikronäring på Svalöv, som med sin lätta jord och lägre lerhalt har ett större behov av mikronäringsämnen än övriga försöksplatser. Tyvärr var årets försök på Svalöv alldeles för torkskadat för att kunna utvärderas.

Det intressanta är att titta på svampbehandlingen i T2 (flaggbladsstadiet), som faktiskt visar på merskördar upp till 850 kg per hektar trots låga angreppsnivåer av svamp. T1-behandlingen finns med för att minska angreppen av tidiga svampar såsom vetets bladfläcksjuka (DTR) och gulrost, men i år var det få angrepp i början av säsongen och den tidiga behandlingen gav därför inget utfall. Däremot skulle sena angrepp av DTR, om än på låga nivåer, kunna ha påverkat skörden både på Kölbäck och Lövsta. Troligtvis har vi då haft en långtidseffekt av T2-behandlingen för att även stå emot sena svampangrepp.

Lönsamhetsberäkningarna visar på en lönsamhet i vissa led på mellan ca 400 kr och 1100 kr per hektar, men det finns också led som är direkt olönsamma. Dyrare insatser kräver med andra ord en större merskörd. Tidigare år har vi sett att bäst effekt av en svampbehandling fås vid förebyggande behandling jämfört med behandling när angreppen redan har kommit. Försöksresultat visar även att det inte alltid finns någon bra korrelation mellan angreppsgrad, merskörd och lönsamhet i behandling. Det blir därför svårt att veta i förväg om det är lönsamt eller ej att svampbehandla, och en svampbehandling får oftast ses som en försäkringsåtgärd.

• Merskördar av svampbehandling på Kölbäck och Lövsta trots låga svampangrepp
• Lönsamt i vissa fall att svampbehandla, även torra år
• Tillväxtreglering av mindre betydelse under torra år då risken för liggsäd minskar

Vädret & förutsättningar 2023

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitét, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan nedan är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

Temperaturen under säsongen började med en lång varm höst där oktober och november låg flera grader varmare än normalåret. Grödorna växte på långt in i november och mot slutet av månaden kom kylan snabbt.

Början på 2023 var något varmare än normalåret och bjöd på flera frostknäppar. Detta märktes tydligt i rapsen som vuxit sig stor under hösten och grödan fick utvintringsskador runtom i hela landet. Vädret var sedan svalt in i maj och höststråsäden fick god tid för bestockning även under våren.

Den tidiga våren var blöt och kall vilken gjorde att vårbruket var igång någon vecka senare än normalt. När grödan väl kom i marken fanns det ingen nederbörd i sikte. Maj och juni präglades av torka i hela Sverige. Bristen på nederbörd ledde till att spannmålen reducerade sidoskotten som anlagts under våren och huvudskottet blev stressat av vattenbristen. Höstrapsen blev också påverkad av torkan och blomningen varade bara två till tre veckor.

I månadsskiftet juni/juli kom de första regnen in över Sverige och nederbörden såg ut att rädda skördarna. Både grödan och ogräsen piggnade till av regnet och årets glesa bestånd gav gott om utrymme för ogräsen. Några tidiga sorter hann mogna av och skördades i juli innan regnskurarna gick över till ihållande regn. Regnen gav ny energi åt vårrapsen som blommade om i flera omgångar.

I augusti avlöste regnskurarna varandra vilket gjorde skörden komplicerad. I södra Sverige föll falltalet i veten snabbt. I Mellansverige var det ännu kärvare och här grodde kärnorna i axen. Där var det var först i september som det gick att skörda. Vissa områden med vårgrödor gick aldrig att skörda. Överlag avkastade höstgrödorna okej medan vårgrödorna låg på halv skörd mot förväntat.

Bjertorp

Hösten på Bjertorp var lång och mild och grödorna växte på ordentligt. Temperaturerna under våren var svala och regnmängderna var strax under normalt. I mitten av maj kom närapå 30mm innan det blev torrt och uppehåll fram till mitten av juni. Under juli och augusti regnade det var och varannan dag och flera dagsmätningar mättes från 20 upp till nästan 60 millimeter. Första veckorna i september var fria från nederbörd, och skörden kom igång.

Kölbäck

Den varma hösten gav höstsådden gott om tid för att etablera sig och för bestockning. Den höstsådda spannmålen såg riktigt fin ut och klarade den relativt snöfria vintern bra. För rapsen gick vintern och våren lite hårdare fram, större plantor skadades under våren när vädret växlade mellan varma och riktigt kalla veckor. Inför vårsådden tog det tid innan marken torkade upp och sådden blev lätt försenad. Maj och juni var närapå nederbördsfria och grödan blev stressad av torkan. Juli och azugusti bjöd på uppemot tre gånger så mycket regn jämfört med snittet för samma period. Även här var värmen i september viktig för att torka upp grödan inför skörd.

Lövsta

En lång och varm höst följdes av en snöfri vinter med flertalet köldknäppar. Utan snötäcket fanns inget som kunde skydda grödan mot frostknäpparna. Våren blev lång och sval vilket höll kvar fukt i marken en bra bit in i maj, detta försenade vårbruket litet och när vårgrödorna väl kom i marken var försommartorkan redan på väg. Både den långa våren och den varma hösten gav höstspannmålen god tid för bestockning och antalet skott per planta var högt. När torkan sedan slog till tillbakabildades många av skotten och de skott som utvecklades såg pinniga ut. Regnet kom i slutet av juni och uppehållen i prognosen sköts längre och längre fram. De varmare temperaturerna under september behövdes för att torka grödan till tröskbara vattenhalter.

Svalöv

Vädret under hösten 2022 gav goda möjligheter för grödan att etablera ett bra bestånd. Rapsen växte på långt in i november och hann bli stor inför vintern. Den snabba förändringen i vädret under november gjorde att det fanns stora utvintringskador på höstrapsen. Nederbörden under våren var jämn fram till mitten av april, från april till mitten av juni kom totalt 20mm och vattenbristen drabbade vårgrödorna hårt. Grödans upptag av näring kräver att det är fukt i rotzonen och delar av den gödning som lades under våren blev inte tillgänglig för grödan förens de första regnen kom i juni. Under juli och augusti kom dubbelt så mycket regn jämfört mot normalåret. I september blev det mestadels uppehåll och varmare temperaturer.


Nederbörd: Maj och Juni låg nederbörden nere på mellan 10 och 50 % av normalt, där Blekinge, Småland och Uppland hade lägst nivåer jämför med normalåret. Juli och augusti bjöd på nederbördsmängder på 150-400% jämfört med normalåret.

Temperatur: Vädret i september låg några grader varmare än genomsnittet och gav fint väder för tröskning.

Närliggande strategier

Visa alla strategier