Försökets syfte är att utvärdera växtskyddsstrategier innehållande tillväxtreglering, mikronäring samt biostimulanten Stimplex. Försöket visar på god lönsamhet och effekt utav tillväxtregleraren Caryx på försöksplatsen Lövsta samt tendens till skördeökning på Svalöv. Stimplex har gett en signifikant skördeökning på Lövsta samt tendens till skördeökning på Svalöv jämfört med nollrutan.

78% skördeökning med tillväxtreglering på hösten.

Sammanfattning

Försöken har något höga CV-värden vilket speglar årets utmaningar gällande väder och vinterpåverkan för höstrapsen. Försöket i Svalöv visade ingen signifikans mellan de olika leden, medan försöket på Lövsta visar signifikans för led behandlade med Caryx på hösten. Behandling med Caryx på hösten på försöksplats Lövsta visar ett mycket bra netto.

Det här ville vi undersöka

Försöken låg i Svalöv, Bjertorp och Lövsta. Svalöv hade väldigt torrt väder och dessutom en hel del vinterpåverkan, samt angrepp av blygrå rapsvivel och skidgallmygga. Försöket gav bara 1/3 av förväntad skörd. På Bjertorp var försöket så pass ojämnt att det ströks. Försöket på Lövsta hade kraftig vinterpåverkan. Målet med försöket är att undersöka tillväxtreglering, biostimulanten Stimplex samt mikronäring i höstraps. Försöket läggs ut på olika platser i Sverige för att hitta regionala strategier.

Så här gjorde vi

Försöket är uppbyggt med intensitetshöjning. Led 2 skiljer sig mellan försöksplatserna. I Led 2 på Lövsta är det kört 1,4 l Caryx på hösten och led 2 på Svalöv är det kört 1,4 l Caryx på våren.

Resultat

Plats CV LSD
Lövsta 9,6 385
Svalöv 12,96 205

LSD värdet är lägre i Svalöv jämfört med Lövsta trots ett mycket högre CV värde. Det beror på att skörden är så mycket lägre i Svalöv.

 

Led Höstbehandling
DC 14-15
Vårbehandling
Begynnande
tillväxt
Lövsta
Skörd kg frö/ha
relativtal
Bjertorp
Skörd kg frö/ha
relativtal
Nollruta     100 (2296) 100 (1193)
2 Svalöv   1,4 l Caryx   114
2 Lövsta 1,4 l Caryx   178  
3 2 l Stimplex 2 l Stimplex 122 115
4 3 l Mikroraps 3 l Mikroraps 98 101
5 0,7 l Caryx
3 l Mikroraps
0,7 l Caryx
3 l Mikroraps
170 121
6 0,7 l Caryx
3 l Mikroraps
2 l Stimplex
0,7 l Caryx
3 l Mikroraps
2 l Stimplex
171 102

På Lövsta har alla led utom led 4 signifikant högre skörd jämfört med led 1 (nollrutan). På Svalöv är det enbart led 5 som har signifikant högre skörd än led 1.

Försöken har något höga CV-värden vilket tyder på en ojämnhet i försöket. På Lövsta är det led 1, 3 och 4 som har höga CV-värden, vilket är de led som inte behandlats med Caryx under hösten.

På Svalöv är det led 6 som skiljer sig från övriga tillväxtreglerade led. Led 6 har en väldigt liten skördeökning jämfört med övriga tillväxtreglerade led som visar tendens till skördeökning. Vid nettoberäkning är det enbart led 3 på Svalöv som gett ett positivt netto på merskörden (+170 kr per hektar). På Lövsta har alla led ett positivt netto utom led 3. Högst netto har led 2 på Lövsta med +8300 kr per hektar när preparatkostnader och körning har dragits av från merskörden.

Tillväxtreglering på hösten är det som visar högst merskörd och är den viktigaste tidpunkten för tillväxtreglering.

 

Slutsats

  • 2023 har varit ett av de tuffaste rapsåren på länge. Den varma hösten 2022 övergick snabbt i en kall vinter under november månad. Våra försök visar här vikten av att tillväxtreglera rapsen. Skördeökningen i de led där Caryx ingick i stategin på Lövsta var mellan 70-78 % vilket definitivt var signifikant. På Svalöv har det ena ledet med Caryx på hösten gett 21 % sköreökning medan Caryx på våren har gett 14 % skördeökning. Detta försök är inte lika tillförlitligt och även om merskördarna var stora så finns ingen signifikans.
  • Intressant är också att biostimulanten Stimplex presterar. Algextraktet ska hjälpa grödan under tuffa förutsättningar och det verkar den ha gjort här. 22 % högre skörd i Lövsta är signifikant. 15 % högre skörd på Svalöv är en tendens. I Lövstaförsöket är inte skörden högre med en kombination av Caryx och Stimplex. Båda produkterna ska hjälpa plantorna att överleva.
  • Effekterna av mikronäring uteblev vilket kan bero på låga skördar. Då finns det tillräckligt av mikronäring
    i jorden.

Vädret & förutsättningar 2023

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitét, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan nedan är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

Temperaturen under säsongen började med en lång varm höst där oktober och november låg flera grader varmare än normalåret. Grödorna växte på långt in i november och mot slutet av månaden kom kylan snabbt.

Början på 2023 var något varmare än normalåret och bjöd på flera frostknäppar. Detta märktes tydligt i rapsen som vuxit sig stor under hösten och grödan fick utvintringsskador runtom i hela landet. Vädret var sedan svalt in i maj och höststråsäden fick god tid för bestockning även under våren.

Den tidiga våren var blöt och kall vilken gjorde att vårbruket var igång någon vecka senare än normalt. När grödan väl kom i marken fanns det ingen nederbörd i sikte. Maj och juni präglades av torka i hela Sverige. Bristen på nederbörd ledde till att spannmålen reducerade sidoskotten som anlagts under våren och huvudskottet blev stressat av vattenbristen. Höstrapsen blev också påverkad av torkan och blomningen varade bara två till tre veckor.

I månadsskiftet juni/juli kom de första regnen in över Sverige och nederbörden såg ut att rädda skördarna. Både grödan och ogräsen piggnade till av regnet och årets glesa bestånd gav gott om utrymme för ogräsen. Några tidiga sorter hann mogna av och skördades i juli innan regnskurarna gick över till ihållande regn. Regnen gav ny energi åt vårrapsen som blommade om i flera omgångar.

I augusti avlöste regnskurarna varandra vilket gjorde skörden komplicerad. I södra Sverige föll falltalet i veten snabbt. I Mellansverige var det ännu kärvare och här grodde kärnorna i axen. Där var det var först i september som det gick att skörda. Vissa områden med vårgrödor gick aldrig att skörda. Överlag avkastade höstgrödorna okej medan vårgrödorna låg på halv skörd mot förväntat.

Bjertorp

Hösten på Bjertorp var lång och mild och grödorna växte på ordentligt. Temperaturerna under våren var svala och regnmängderna var strax under normalt. I mitten av maj kom närapå 30mm innan det blev torrt och uppehåll fram till mitten av juni. Under juli och augusti regnade det var och varannan dag och flera dagsmätningar mättes från 20 upp till nästan 60 millimeter. Första veckorna i september var fria från nederbörd, och skörden kom igång.

Kölbäck

Den varma hösten gav höstsådden gott om tid för att etablera sig och för bestockning. Den höstsådda spannmålen såg riktigt fin ut och klarade den relativt snöfria vintern bra. För rapsen gick vintern och våren lite hårdare fram, större plantor skadades under våren när vädret växlade mellan varma och riktigt kalla veckor. Inför vårsådden tog det tid innan marken torkade upp och sådden blev lätt försenad. Maj och juni var närapå nederbördsfria och grödan blev stressad av torkan. Juli och azugusti bjöd på uppemot tre gånger så mycket regn jämfört med snittet för samma period. Även här var värmen i september viktig för att torka upp grödan inför skörd.

Lövsta

En lång och varm höst följdes av en snöfri vinter med flertalet köldknäppar. Utan snötäcket fanns inget som kunde skydda grödan mot frostknäpparna. Våren blev lång och sval vilket höll kvar fukt i marken en bra bit in i maj, detta försenade vårbruket litet och när vårgrödorna väl kom i marken var försommartorkan redan på väg. Både den långa våren och den varma hösten gav höstspannmålen god tid för bestockning och antalet skott per planta var högt. När torkan sedan slog till tillbakabildades många av skotten och de skott som utvecklades såg pinniga ut. Regnet kom i slutet av juni och uppehållen i prognosen sköts längre och längre fram. De varmare temperaturerna under september behövdes för att torka grödan till tröskbara vattenhalter.

Svalöv

Vädret under hösten 2022 gav goda möjligheter för grödan att etablera ett bra bestånd. Rapsen växte på långt in i november och hann bli stor inför vintern. Den snabba förändringen i vädret under november gjorde att det fanns stora utvintringskador på höstrapsen. Nederbörden under våren var jämn fram till mitten av april, från april till mitten av juni kom totalt 20mm och vattenbristen drabbade vårgrödorna hårt. Grödans upptag av näring kräver att det är fukt i rotzonen och delar av den gödning som lades under våren blev inte tillgänglig för grödan förens de första regnen kom i juni. Under juli och augusti kom dubbelt så mycket regn jämfört mot normalåret. I september blev det mestadels uppehåll och varmare temperaturer.


Nederbörd: Maj och Juni låg nederbörden nere på mellan 10 och 50 % av normalt, där Blekinge, Småland och Uppland hade lägst nivåer jämför med normalåret. Juli och augusti bjöd på nederbördsmängder på 150-400% jämfört med normalåret.

Temperatur: Vädret i september låg några grader varmare än genomsnittet och gav fint väder för tröskning.