Växtskyddsförsöket i vårkorn testar Lantmännens strategier genom att stegvis öka insatserna. Även biostimulanter inkluderas. Årets försök visade att svampbehandling gav stora utslag, och på en försöksplats var tillväxtreglering avgörande för hög skörd.

Stora merskördar och hög lönsamhet med svampbehandling och tillväxtreglering i korn.

Slutsatser

  • En svampbehandling i DC 45 har i år varit den absolut viktigaste åtgärden i korn.
  • På Kölbäck har tillväxtreglering varit avgörande för den höga skörden.
  • Samtliga behandlingar har varit lönsamma i intensitetshöjningen.
  • Biostimulanter har gett merskördar och bra lönsamhet på Kölbäck, men övriga försöksplatser har i år inte gett några signifikanta merskördar av biostimulanter.
  • Tidigare år har vi fått ut stora merskördar av en tillväxtreglerande insats i korn och även i kombination med en svampbehandling.

Tillväxtreglering och en svampbehandling i T2 får utifrån årets försök fortsatt anses vara viktiga åtgärder att ha med i planeringen i korn varje år.

Biostimulanter gav varierande resultat, både i merskörd och lönsamhet. Biostimulanter får därför ses som en försäkringsåtgärd.

Sammanfattning

Odling av vårkorn 2024 var utmanande med en inledningsvis blöt vår, torr maj och efterföljande regnperiod. Det regniga vädret gynnade svampsjukdomarna i kornet. En svampbehandling i DC 45 var därför viktig på alla försöksplatser. Tillväxtreglering var extra viktig på Kölbäck, med en merskörd på +834 kg per hektar jämfört med enbart svamp i T2, medan mikronäring och tidiga svampbehandlingar inte har gett samma utslag i år. Tillväxtreglering och en svampbehandling i T2 kommer fortsatt att vara viktiga åtgärder att ha med i planeringen i korn varje år. Biostimulanter gav varierande resultat, från tydliga merskördar till ingen påverkan, med varierande lönsamhet.


Det här ville vi undersöka

Strategiförsöket växtskydd i korn utförs för att testa och försöka fastslå vad som är en bra växtskyddsstrategi. Liksom de senaste åren har vi använt oss av en intensitetshöjning i kornet, där en ny insats adderas för varje led. I kornförsöket ingår även test av biostimulanter. Samtliga led skördades vid en och samma tidpunkt. Föregående år valdes två tidpunkter och då kunde hypotesen om att det är viktigt att skörda kornet i tid fastslås.'

Så här gjorde vi

Växtskyddsförsöket i korn 2024 låg på försöksgårdarna Kölbäck, Bjertorp och Lövsta. Ytterligare ett försök med endast biostimulanterna låg på Öland. Samtliga led ogräsbehandlades med 2,1 l Kinvara. Vi har valt att presentera resultaten i två delar, en intensitetshöjning samt biostimulanter för sig. Se försöksplaner i tabell 1 och 2.

 

Tabell 1. Försöksplan intensitetshöjning.

T1, DC 25 T2, DC 45
Endast ogräsbehandlat (referensled)  
Ogräs 0,75 l Priaxor
Ogräs 0,75 l Priaxor + 0,5 l Terpal
Ogräs + 2 l Mikro Spannmål 0,75 l Priaxor + 0,5 l Terpal
Ogräs + 2 l Mikro Spannmål + 0,3 l Comet Pro 0,75 l Priaxor + 0,5 l Terpal
Ogräs + 3 l Mikro Spannmål + 0,3 l Delaro 0,75 l Priaxor + 0,5 l Terpal

 

Tabell 2. Försöksplan Biostimulanter. Referensled är Ogräs (T1) + Priaxor (T2), då alla led med biostimulanter svampbehandlades

T1, DC 25 T2, DC 45
Ogräs 0,75 l Priaxor
Ogräs + 2 l Stimplex 0,75 l Priaxor
Ogräs + 0,5 l Amylis 0,75 l Priaxor
Ogräs + 2 l Stimplex 2 l Stimplex + 0,75 l Priaxor

Jämna försök på Kölbäck och Bjertorp

I tabell 3 visas statistiska värden och grundskördar för de olika försöksplatserna, dvs skörd i det endast ogräsbehandlade ledet (referensled). Försöken på Kölbäck och Bjertorp var jämna och tillförlitliga försök med lågt CV-värde. Försöket på Lövsta var något ojämnt, där några led hade höga CV-värden. LSD visar den lägsta skörden som krävs för statistisk säkerhet (signifikans).

Tabell 3. Statistiska värden och grundskördar.

  Kölbäck Bjertorp Lövsta Öland
Grundskörd (kg/ha), endast ogräsbehandlat led 7178 5568 5012 6751
CV (%) 3,19 5,34 7,21 6,06
LSD (kg/ha) 305 389 518 504

 


Symptom av kornets bladfläcksjuka.

Biostimulanter
Biostimulanter består av ämnen med biologiskt ursprung som ska stärka grödans biologiska processer och därmed förbättra grödans produktivitet. Det kan till exempel vara en ökad rottillväxt för ökat växtnäringsutnyttjande, bättre vattenupptag eller säkrare övervintring. Det kan också vara genom att stärka plantan för att bättre motstå stress och därmed ge ökad möjlighet till högre skörd.

Resultat biostimulanter

Kölbäck – biostimulanter lönsamma

Signifikanta merskördar gavs av Amylis och dubbelbehandling Stimplex. Enkelbehandling Stimplex har i detta försök inte gett någon signifikant merskörd. Lönsamhetsberäkningen visar att samtliga behandlingar med biostimulanter är lönsamma, +644 kronor per hektar för Amylis, +438 kronor per hektar för dubbelbehandling av Stimplex och +148 kronor per hektar för enkelbehandling med Stimplex.


Övriga försöksplatser – inga merskördar av biostimulanter

På försöksplatserna Bjertorp, Lövsta och Öland gavs i år inga signifikanta merskördar av biostimulanter och lönsamheten är därför negativ. Undantaget är på Lövsta där det fanns en tendens till att dubbelbehandling med Stimplex har gett merskörd på 417 kg per hektar. För statistisk signifikans krävs dock 518 kg i merskörd. Lönsamhetsberäkningen visar lönsamhet i dubbelbehandlingen med Stimplex på Lövsta, +628 kronor per hektar. Försöket var något ojämnt. Även på Öland fanns en liten merskörd av enkelbehandling Stimplex, 275 kg per hektar, dock ej signifikant. Den gav ett positivt netto på +472 kronor per hektar, medan övriga behandlingar gav ett negativt netto.

Resultat intensitetshöjning

Kölbäck – tillväxtreglering avgörande

Samtliga led i intensitetshöjningen har i år gett statistiskt signifikanta skördeökningar. Att enbart köra svamp i T2 har gett en merskörd om 565 kg per hektar. För att det ska finnas statistiskt säkra skillnader krävs minst 305 kg merskörd i detta försök.

Tillväxtreglering har ökat skörden ännu mer (+834 kg per hektar jämfört med svamp i T2), medan tillsats av mikronäring inte har gett ytterligare skördeökning. Svamp i T1 ihop med ogräsbehandlingen har inte gett någon ytterligare merskörd i årets försök på Kölbäck. Varför vi ser en skördesänkning med tillsats av Comet Pro är svårt att avgöra. Delaro har i detta försök gett bättre resultat än Comet Pro, dock är dosen mikronäring högre i detta led. Det går därför inte helt att utesluta att vi ser effekter av den.

En lönsamhetsberäkning visar att det finns lönsamhet i samtliga behandlingar, se tabell 4. Den största lönsamheten finns i kombinationen svamp och tillväxtreglering (Priaxor + Terpal), med ett netto på +2551 kronor per hektar.


Bjertorp – tydliga merskördar av svampbehandling

Svampbehandling har gett tydliga merskördar, medan tillväxtreglering i detta försök inte har tillfört något extra. Det finns en tendens till att mikronäring har ökat skörden ytterligare, men inga signifikanta skillnader finns.

Svampbehandling i T1 har inte gett något ytterligare utöver mikronäring. Precis som på Kölbäck finns en tendens till att Delaro har gått lite bättre än Comet Pro, men det finns ingen statistisk signifikans samt att dosen mikronäring är högre i ledet med Delaro. Det går därför inte helt att utesluta att vi ser effekter av den.

Lönsamhetsberäkningen visar att en svampbehandling i T2 har gett +753 kronor per hektar i lönsamhetsnetto. Vid tillsats av mikronäring blev lönsamheten +903 kronor per hektar, dvs tillsatsen av mikronäring gav ytterligare +150 kronor per hektar i netto jämfört med svampbehandling. Samtliga led har varit lönsamma, se tabell 4.

Tabell 4: Lönsamhetsberäkning intensitetshöjning.

Behandling Netto, kr/ha Kölbäck Bjertorp Lövsta
Endast ogräsbehandlat 0 0 0
0,75 l Priaxor 689 753 1850
0,75 l Priaxor + 0,5 l Terpal 2551 547 2969
2 l Mikro Spannmål + 0,75 l Priaxor + 0,5 l Terpal 2002 903 1818
2 l Mikro Spannmål + 0,3 l Comet Pro + 0,75 l Priaxor + 0,5 l Terpal 1063 442 1646
3 l Mikro Spannmål + 0,3 l Delaro + 0,75 l Priaxor + 0,5 l Terpal 1983 626 1526




Lövsta – över ett ton extra av svampbehandling

Svampbehandlingen har gett kraftiga merskördar i försöket. Även tillväxtreglering har gett signifikant merskörd, +520 kg per hektar jämfört med enbart svampbehandling. Dock är CV-värdet i detta led högt och resultatet därför osäkert. Tendensen till skördesänkningen vid tillsats av mikronäring och svamp i T1 (Comet Pro/Delaro) beror troligen på denna osäkerhet i ledet med Priaxor + Terpal. De tre sista leden i diagrammet har presterat lika bra, men har inte tillfört något extra till enbart svampbehandling med Priaxor. Lönsamhetsberäkningen visar en hög lönsamhet i samtliga led och att det största nettot finns i behandlingen med svamp och tillväxtreglering i T2, +2969 kronor per hektar. Se tabell 4.


Samtliga behandlingar var lönsamma

Tabellen 4 visar ett lönsamhetsnetto för behandlingen, utifrån merskörden. Körkostnad utöver ogräsbehandlingen är satt till 200 kronor per hektar.

Väder & förutsättningar 2024

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitet, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan på nästa sida är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

2023 var ett utmanande växtodlingsår med höga räntor, energikostnader och en regnig skörd. Många hoppades på en bättre säsong 2024, men höstsådden började med regn. Augusti och början av september hade ovanligt mycket nederbörd, vilket försvårade skörden och höstsådden. Regnmängderna i augusti begränsade höstrapssådden, och försämrad bärighet i fälten försenade höstsådden, vilket ökade vårgrödearealen. I november täckte snö nästan hela Sverige, och höstgrödorna växte under snöns isolerande täcke.

Vintern övergick långsamt till en kall vår, vilket fördröjde grödornas utveckling och vårsådden. Norra Götaland fick ovanligt mycket regn under våren, och Båstadsområdet drabbades av översvämningar i maj, vilket skadade grödorna. En torrperiod i maj/juni påverkade både vår- och höstgrödorna negativt. Höstgrödorna, med grunda rotsystem efter en blöt vinter, visade tecken på vattenbrist. Juli var vädermässigt lugn, och augusti var normalt för större delen av Sverige, men nederbördsfattigt i östra Svealand. Tröskningen gick smidigt med låga vattenhalter i hela landet, vilket var en lättnad jämfört med fjolårets sensommarregn.

 

Bjertorp

Hösten 2023 var varm och regnig, vilket minskade sådden av höstraps och höstsäd. Vintern var kall med snö från december till februari. Snö och regn i början av april försenade vårbruket till månadens slut. Maj var varm och torrare än normalt. Juni till mitten av juli hade varierande nederbörd och normala temperaturer. Höstsäden gick i ax tidigt i juni. Från mitten av juli till augusti blev det torrare och varmare, vilket gav en tidig skörd under bra förhållanden för höstgrödorna. Det var lite insekter, men mer än vanligt av svamp som gulrost och svartpricksjuka i höstvete. Skördarna av både höst- och vårsäd varierade från normal till lägre avkastning och rymdvikterna var generellt låga. Den lilla arealen höstraps som överlevde vintern gav lägre avkastning än normalt.

Kölbäck

Hösten 2023 var blöt, med sen höstsådd och packningsskador som försämrade gröduppkomsten. Trots detta och tidig vinter var övervintringen god. Efter en kall och blöt vår med sen sådd i slutet av april följde en period av torka. Sommaren var utan extremvärme. I juli föll över 200 mm regn på vissa platser. Skördevolymerna varierade kraftigt mellan och inom fälten, och spannmålen hade generellt låga rymdvikter. Höstrapsens skörd påverkades negativt av en kort blomningsperiod och insektsangrepp.

Lövsta

Hösten 2023 var blöt med snö från slutet av november till slutet av februari. Eftersom tjälen inte hade gått i marken grodde höstvetet under snön. April var kall och fördröjde höstgrödornas tillväxt. Under säsongen var svamptrycket högt, särskilt av gulrost i höstvete. En torrperiod började i juli och fortsatte genom augusti. Avkastningen varierade, med medelskördar eller något lägre än vanligt. Vårgrödor som såddes senare gav bättre avkastning än vanligt. Både vår- och höstraps presterade bra, men variationer förekom.

Svalöv

Hösten och vintern 2023 i Svalöv och Skåne var mycket blöt. Ett snötäcke la sig i slutet av november och låg kvar några dagar in i december. Höstgrödorna klarade sig bra över vintern. Vårsådden blev sen på grund av långsam upptorkning av marken, och vissa hann så innan en blöt period i april. I övrigt skedde vårsådden främst i andra halvan av april och in i maj. Maj var torr, vilket resulterade i ojämn uppkomst av vårgrödorna. Juni och juli gav nederbörd utan höga temperaturer. Augusti var torr vilket möjliggjorde en smidig tröskning. Höstrapsen, som såg lovande ut, gav låga skördar med små frön på grund av en förkortad blomning i det varma majvädret. Spannmålsskördarna varierade beroende på såtidpunkt och sortval.

April: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att temperaturen i april 2024 var lägre än normalt i hela landet förutom Skåne, Blekinge och delar av Småland och Halland.
Maj: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att medeltemperaturen i maj 2024 var högre än normalt i hela landet.
Augusti: Avvikelser från normalvädret 1991–2020. Nederbörden i procent av normalperioden 1991-2020 för augusti 2024 indikerar att månaden var torrare än normalt i alla delar förutom i väst där det låg på normal nederbördsnivå för perioden.

 

Närliggande strategier

Visa alla strategier