Såtidpunkt är i de allra flesta fall avgörande för skördeutfallet, men det finns även kilo och kronor att hämta med en ökad utsädesmängd, speciellt vid en senare sådd. Det finns en viss skillnad mellan sorterna men resultaten varierar från plats till plats. Den nya sorten Chevignon gynnas av en tidig sådd i de allra flesta fall.

Hög utsädesmängd har generellt gett högre skörd.

Slutsats

  • Tidig sådd har gett högst skörd i Bjertorp och Lövsta. I Svalöv och Kölbäck har normal såtid punkt gett högst skörd. 
  • Merskörden vid tidig sådd är generellt hög till mycket hög (några 100 kg per hektar upp till flera 1000 kg per hektar) i Bjertorp och Lövsta.
  • Hög utsädesmängd har generellt gett högre skörd. I Lövsta har endast Jonas gett en högre skörd med högre utsädesmängd vid sen sådd. I Bjertorp och Kölbäck har ett flertal sorter gett en högre skörd med högre utsädesmängd även vid tidig sådd.
  • Chevignon har gett högst merskörd mot de andra sorterna vid tidig sådd mot normal skörd i Bjertorp och Kölbäck och näst högst skörd i Lövsta. Detta indikerar att Chevignon ska sås tidigt.

Sammanfattning

Det odlingstekniska försöket i höstvete fokuserar på skördemängd vid två olika utsädesmängder och tre olika såtidpunkter. Här testas etablerade marknadssorter ihop med sorter som är nya eller kommande på den svenska marknaden, med hypotesen att olika sorter passar olika bra för sen sådd och att rätt utsädesmängd också varierar med sort.

Högst skörd fås genomgående med en tidig sådd på alla försöksplatser förutom Svalöv och Kölbäck. Skördeökningen vid tidig sådd varierar men är generellt hög till mycket högre än vid de senare såtidpunkterna.

På Kölbäck gav alla sorter en högre skörd med högre utsädesmängd vid sen sådd. Samma trend finns på Bjertorp där samtliga sorter förutom Kask har gett samma utslag som på Kölbäck. Endast Jonas verkar kompensera en sen sådd på Lövsta vid högre utsädesmängd och samma utfall finns hos Chevignon och Kask i Svalöv.

Det här ville vi undersöka

Etablering av en gröda är en mycket viktig faktor för skördeutfallet. Där finns flera steg som vi har möjlighet att styra över, som sort och utsädesmängd och till viss mån såtidpunkt, men det är inte helt självklart vilket utfall varje metod ger.

Fokus för detta försök ligger på kombinationen av viktiga faktorer vid etableringen – utsädesmängd och såtidpunkt. Även etablerade marknadssorter ihop med sorter som är nya på marknaden eller inkommande testas.

Så här gjorde vi

Fem sorter testas varje år på försöksgårdarna. Försöken genomfördes på Svalöv, Kölbäck, Bjertorp och Lövsta. Under 2024 var Chevignon ny sort i planen. RGT Saki och Kask har varit med i tre år och Jonas och Hallfreda har varit med i fyra år.

Tabell 1. Såtidpunkter vid de olika försöksplatserna.

  Svalöv Bjertorp Kölbäck Lövsta
Tidig 9/9 17/9 6/9 8/9
Dagar mellan tidig och normal 7 11 21 14
Normal 16/9 28/9 27/9 22/9
Dagar mellan normal och sen 18 11 14 10
Sen 4/10 9/10 11/10 2/10



Tabell 2. Statistiska nyckelvärden i försöken.

  CV (%) LSD (kg/ha)
Svalöv 5,33 712
Bjertorp 4,43 488
Kölbäck 1,63 204
Lövsta 6,42 583



Tabell 3. Sorter i nuvarande och tidigare års försök.

Sorter 2024 2023 2022
Chevignon X    
Hallfreda   X X
Jonas X X X
Kask   X X
RGT Saki X X  
Madicken     X
Julius     X

 

Resultat

Svalöv

Olika såtider – 300 grobara kärnor per kvadratmeter
Hos samtliga sorter ser vi att en normal såtidpunkt gynnat grödorna och ger den högsta skörden med signifikant skillnad mot sen och tidig såtidpunkt. Lägst skörd mellan den enskilda sortens såtider återfinns med en tidig sådd i alla led, förutom med Chevignon, men det går inte att se en statistisk säker skördeskillnad mellan tidig och sen sådd i denna sort.

Olika såtider – 450 grobara kärnor per kvadratmeter
Även här ger den normala såtidpunkten högst skördar hos alla sorter. Förutom Kask där det inte är någon skillnad mellan normal och sen såtidpunkt och den tappar vid en tidig sådd med den högre utsädesmängden. Hos alla andra sorter finns ingen säker skillnad i skörd mellan en sen och tidig sådd.

Utsädesmängd vid olika såtidpunkter
Chevignon och Kask har gett 8 % högre skörd vid sen såtidpunkt med den högre utsädesmängden och kan således kompensera och till och med ge en högre skörd. Jonas har gett en högre skörd med den högre utsädesmängden vid en tidig sådd. Normal såtidpunkt har inte gett några skillnader i skörd mellan de olika utsädesmängderna.

Bjertorp

Olika såtider – 300 grobara kärnor per kvadratmeter
Samtliga sorter gynnades av en tidig sådd och visar på en skördeökning mellan 14-59 %. Vädret tillät inte en tidigare såtidpunkt än 17 september på försöksgården, vilket i praktiken är en mer normal såtidpunkt för området. Definitionen ”tidig sådd” stämmer då inte in på Bjertorp enligt försökets upplägg.

Ingen sort visade skillnad mellan den normala och sena såtidpunkten förutom Chevignon som fått en skördeförlust på cirka 17 % vid sen sådd sett mot normal.

Olika såtider – 450 grobara kärnor per kvadratmeter 
Alla sorter förutom Kask har gynnats vid den tidiga såtidpunkten med en merskörd mellan cirka 14-33 %. RGT Saki har fått en 5 % högre skörd vid den sena såtidpunkten mot den normala, men den tidiga sådden har ändå gett högst skörd.

Utsädesmängd vid olika såtidpunkter
Samtliga sorter utom Kask har gett signifikant högre skördar med en ökad utsädesmängd vid en sen såtidpunkt. Likt förra årets resultat så verkar Kask relativt okänslig för såtidpunkt. Även vid normal såtidpunkt syns en merskörd mellan 6-27 % med en högre utsädesmängd där Chevignon sticker ut med den högsta merskörden. Notera återigen att den normala såtidpunkten i Bjertorp är 28 september då tidpunkterna blev förskjutna under hösten 2023. Utsädesmängden hade mindre betydelse vid tidig sådd då ingen skillnad syns i försöket.

Kölbäck

Olika såtider – 300 grobara kärnor per kvadratmeter
Den normala såtidpunkten toppade avkastningen där RGT Saki och Chevignon hade signifikant högre skörd mot tidig sådd (3 respektive 5 %). Samtliga sorter avkastade sämre vid sen sådd mot normal och tidig.

Olika såtider – 450 grobara kärnor per kvadratmeter 
RGT Saki och Chevignon har gett en merskörd vid normala såtidpunkten sett mot tidig, medan sorten Jonas istället gett en merskörd vid tidig sådd mot både normal och sen sådd. Hallfreda och Kask har gett 7 % respektive 4 % merskörd vid tidig sådd mot sen. Alla sorter har gett merskörd vid normal såtidpunkt mot sen sådd.

Utsädesmängd vid olika såtidpunkter
Samtliga sorter har gett merskörd vid den högre utsädesmängden vid sen såtidpunkt. Merskörden ligger mellan 4-6 %. Endast RGT Saki har gett en merskörd på cirka 4 % vid en högre utsädesmängd vid normal såtidpunkt. Tvärtom så har en tidig sådd gett cirka 2 % högre merskörd vid den lägre utsädesmängden mot den högre hos Chevignon. Hallfreda, Kask och Jonas ger omkring 2-4 % högre skörd med den högre utsädesmängden vid tidig sådd.

Lövsta

Olika såtider – 300 grobara kärnor per kvadratmeter
Lövstas försök ger en trappa där den tidiga sådden har gett högst skörd hos samtliga sorter med 14-23 % högre skördar mot normal såtidpunkt och 38-62 % högre skördar mot sena såtidpunkten som gett lägst skörd oavsett sort.

Olika såtider – 450 grobara kärnor per kvadratmeter 
Samma trend syns vid högre utsädesmängd med en skördeökning mellan 9-16 % vid tidig sådd mot normal och 24-59 % högre skörd vid tidig mot sen sådd.

Diskussion lönsamhet

Utsäde är en viktig ekonomisk insats som ibland kan förbises, men årets försök visar att det finns både kilo och kronor att hämta med en ökad utsädesmängd. Vid en tusenkornvikt på 45 gram, en grobarhet på 95 % och ett utsädespris på 5 kronor per kilo blir kostnadsökningen cirka 355 kronor per hektar. Kalkylen använder ett avsalupris på 2 kronor per kg för vetet. Detta betyder att den sena sådden i Kölbäck kompenseras med en högre utsädesmängd och ger utväxling med ett netto på mellan 400-950 kronor mer per hektar där skördeökningen är 4-6 % där medel blir 631 kronor per hektar. Vid Bjertorp ges ett netto på 800-1500 kronor per hektar vid en skördeökning på 7-12 % där medel blir 1030 kronor per hektar. Vid Svalöv gav 8 % högre skörd hos Chevignon och RGT Saki ett netto på 1300-1400 kronor per hektar. Det är tydligt att det finns mycket pengar att hämta vid att öka utsädesmängden framförallt vid en sen sådd.


Lönsamhet sen såtidpunkt Kölbäck och Bjertorp 2024 vid avsalupris 2 kr/kg.

Sort Merskörd 450 grobara
mot 300 (kg/ha)		 Mervärde (kr/ha) Netto ökad utsädes-
mängd (kr/ha)
Kölbäck      
RGT Saki 652 1305 950
Chevignon 603 1206 851
Hallfreda 382 764 409
Kask 427 853 498
Jonas 400 800 445
Bjertorp      
Kask 110 220 -135
Hallfreda 708 1415 1060
Jonas 581 1161 806
Chevignon 574 1149 794
RGT Saki 906 1813 1458

 

Utsädesmängd vid olika såtidpunkter
Vid sen sådd finns endast en signifikant högre skörd (12 %) med en högre utsädesmängd hos sorten Jonas. Vid tidig och normal sådd finns inga signifikanta skillnader mellan de olika utsädesmängderna.

 

Antal grobara Utsäde kg/ha Pris kr/ha Differens kr
300 142 710 355
450 213 1065 355

Väder & förutsättningar 2024

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitet, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan på nästa sida är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

2023 var ett utmanande växtodlingsår med höga räntor, energikostnader och en regnig skörd. Många hoppades på en bättre säsong 2024, men höstsådden började med regn. Augusti och början av september hade ovanligt mycket nederbörd, vilket försvårade skörden och höstsådden. Regnmängderna i augusti begränsade höstrapssådden, och försämrad bärighet i fälten försenade höstsådden, vilket ökade vårgrödearealen. I november täckte snö nästan hela Sverige, och höstgrödorna växte under snöns isolerande täcke.

Vintern övergick långsamt till en kall vår, vilket fördröjde grödornas utveckling och vårsådden. Norra Götaland fick ovanligt mycket regn under våren, och Båstadsområdet drabbades av översvämningar i maj, vilket skadade grödorna. En torrperiod i maj/juni påverkade både vår- och höstgrödorna negativt. Höstgrödorna, med grunda rotsystem efter en blöt vinter, visade tecken på vattenbrist. Juli var vädermässigt lugn, och augusti var normalt för större delen av Sverige, men nederbördsfattigt i östra Svealand. Tröskningen gick smidigt med låga vattenhalter i hela landet, vilket var en lättnad jämfört med fjolårets sensommarregn.

 

Bjertorp

Hösten 2023 var varm och regnig, vilket minskade sådden av höstraps och höstsäd. Vintern var kall med snö från december till februari. Snö och regn i början av april försenade vårbruket till månadens slut. Maj var varm och torrare än normalt. Juni till mitten av juli hade varierande nederbörd och normala temperaturer. Höstsäden gick i ax tidigt i juni. Från mitten av juli till augusti blev det torrare och varmare, vilket gav en tidig skörd under bra förhållanden för höstgrödorna. Det var lite insekter, men mer än vanligt av svamp som gulrost och svartpricksjuka i höstvete. Skördarna av både höst- och vårsäd varierade från normal till lägre avkastning och rymdvikterna var generellt låga. Den lilla arealen höstraps som överlevde vintern gav lägre avkastning än normalt.

Kölbäck

Hösten 2023 var blöt, med sen höstsådd och packningsskador som försämrade gröduppkomsten. Trots detta och tidig vinter var övervintringen god. Efter en kall och blöt vår med sen sådd i slutet av april följde en period av torka. Sommaren var utan extremvärme. I juli föll över 200 mm regn på vissa platser. Skördevolymerna varierade kraftigt mellan och inom fälten, och spannmålen hade generellt låga rymdvikter. Höstrapsens skörd påverkades negativt av en kort blomningsperiod och insektsangrepp.

Lövsta

Hösten 2023 var blöt med snö från slutet av november till slutet av februari. Eftersom tjälen inte hade gått i marken grodde höstvetet under snön. April var kall och fördröjde höstgrödornas tillväxt. Under säsongen var svamptrycket högt, särskilt av gulrost i höstvete. En torrperiod började i juli och fortsatte genom augusti. Avkastningen varierade, med medelskördar eller något lägre än vanligt. Vårgrödor som såddes senare gav bättre avkastning än vanligt. Både vår- och höstraps presterade bra, men variationer förekom.

Svalöv

Hösten och vintern 2023 i Svalöv och Skåne var mycket blöt. Ett snötäcke la sig i slutet av november och låg kvar några dagar in i december. Höstgrödorna klarade sig bra över vintern. Vårsådden blev sen på grund av långsam upptorkning av marken, och vissa hann så innan en blöt period i april. I övrigt skedde vårsådden främst i andra halvan av april och in i maj. Maj var torr, vilket resulterade i ojämn uppkomst av vårgrödorna. Juni och juli gav nederbörd utan höga temperaturer. Augusti var torr vilket möjliggjorde en smidig tröskning. Höstrapsen, som såg lovande ut, gav låga skördar med små frön på grund av en förkortad blomning i det varma majvädret. Spannmålsskördarna varierade beroende på såtidpunkt och sortval.

April: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att temperaturen i april 2024 var lägre än normalt i hela landet förutom Skåne, Blekinge och delar av Småland och Halland.
Maj: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att medeltemperaturen i maj 2024 var högre än normalt i hela landet.
Augusti: Avvikelser från normalvädret 1991–2020. Nederbörden i procent av normalperioden 1991-2020 för augusti 2024 indikerar att månaden var torrare än normalt i alla delar förutom i väst där det låg på normal nederbördsnivå för perioden.

 

Närliggande strategier

Visa alla strategier