Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Mikronäring i vall har provats på Gotland årligen sedan 2021. Resultaten hittills visar att det är framför allt på myr/mulljord som lönsamma skördeökningar erhållits. Under 2024 genomfördes ytterligare ett försök anlagt på mulljord på Gotland. Tidigare försök finns redovisade i rapporten Lantmännens Strategiförsök 2023.
Slutsats
|
Sammanfattning
Mikronäring i vall har testats 2022–2024 på gotländsk mull-/myrjord. Ett försök etablerades 2024 på mulljord. Där testades Mikro Mangan i olika doser och tillfällen före förstaskörd och till återväxten. Mikro Start testades också i första- och andraskörd. Tidigare års försök har visat merskördar av mikronäring, framförallt på mulljord. Årets försök har inte gett något utslag för tillförsel av mikronäring i vall oavsett tillförd mängd, tidpunkt eller typ av preparat. Stor nederbörd kan vara en förklaring.
Så här gjorde vi
Ett försök etablerades på mulljord på Gotland. Mikro Mangan tillfördes i olika doser och vid olika tillfällen före förstaskörd. Till återväxten tillfördes Mikro Mangan i olika doser två veckor efter förstaskörd. Ett led med Mikro Start testades också i första- och andraskörd.
Tabell 1. Försöksplan 2024.
Led | Tidpunkt | Preparat | 1a skörd, l/ha | 2a skörd, l/ha |
1 | Kontroll | Kontroll | 0 | 0 |
2 | 1-5 maj | Mikro Mangan | 3 | 1 |
3 | 1-5 maj | Mikro Mangan | 5 | 3 |
4 | 15-20 maj | Mikro Mangan | 2 | 0 |
5 | 15-20 maj | Mikro Mangan | 3 | 1 |
6 | 15-20 maj | Mikro Start | 3 | 1 |
7 | 15-20 maj | Mikro Mangan | 5 | 3 |
Försöket skördades tre gånger, den 7 juni, 31 juli och 12 oktober. Behandling med mangan till förstaskörd gjordes den 4 maj och den 19 maj. Behandling till andraskörd gjordes två veckor efter förstaskörd, den 1 juli.
Foderkvaliteten analyserades med avseende på omsättbar energi, råprotein och fiber, NDF. Mangan och övriga mineraler analyserades inte.
Resultat 2024
Figur 1. Totalskörd i kg ts per hektar för tre skördar på Gotland 2024.
Diskussion
Mikronäring i vall har testats tre år i rad, 2022–2024, på gotländsk mull-/myrjord. Under 2022 och 2023 erhölls merskördar, som i flera fall var signifikanta. Dock inte 2024, som varit ett år med för Gotland mer nederbörd än normalt. En jämförelse med hur mycket nederbörd som föll på Visby flygplats under april till och med juni under åren 2022–2024 och merskörd för tillförsel av mikronäring ger följande bild.
Tabell 2. Statistisk analys 2024.
Sjuhärad | |
CV, % | 2,6 |
LSD, kg ts/ha | 303 |
Grundskörd kg ts/ha | 9539 |
Inga skillnader kunde uppmätas mellan leden vad gäller totalavkastning. Inte heller näringsanalyserna visade några skillnader mellan leden.
Tabell 3. Jämförelse nederbörd och merskörd.
2024 | 2023 | 2022 | 1991-2020 | |
Nederbörd Visby, april-juli, mm | 164 | 64 | 144 | 133 |
Antal led merskörd / antal led totalt | 0 / 6 | 4 / 4 | 4 / 5 | x |
Antal led signifikant merskörd / antal led totalt | 0 / 6 | 2 / 4 | 1 / 5 | x |
2024 föll 100 mm mer under april till juni jämfört med 2023. Däremot så föll det bara 20 mm mer 2024 än 2022 under samma period, med ungefär samma fördelning över tid. Att det inte blev några merskördar 2024 kan inte bara förklaras med högre nederbörd, men är ändå troligen en viktig faktor. Försöken har placerats på olika delar av samma fält under försöksåren. Vi kan konstatera att det behövs långa serier för att säkert kunna konstatera säkra samband för mikronäringstillförsel oavsett om det gäller vall eller ettåriga grödor.
Väder & förutsättningar 2024
Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitet, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan på nästa sida är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.
2023 var ett utmanande växtodlingsår med höga räntor, energikostnader och en regnig skörd. Många hoppades på en bättre säsong 2024, men höstsådden började med regn. Augusti och början av september hade ovanligt mycket nederbörd, vilket försvårade skörden och höstsådden. Regnmängderna i augusti begränsade höstrapssådden, och försämrad bärighet i fälten försenade höstsådden, vilket ökade vårgrödearealen. I november täckte snö nästan hela Sverige, och höstgrödorna växte under snöns isolerande täcke.
Vintern övergick långsamt till en kall vår, vilket fördröjde grödornas utveckling och vårsådden. Norra Götaland fick ovanligt mycket regn under våren, och Båstadsområdet drabbades av översvämningar i maj, vilket skadade grödorna. En torrperiod i maj/juni påverkade både vår- och höstgrödorna negativt. Höstgrödorna, med grunda rotsystem efter en blöt vinter, visade tecken på vattenbrist. Juli var vädermässigt lugn, och augusti var normalt för större delen av Sverige, men nederbördsfattigt i östra Svealand. Tröskningen gick smidigt med låga vattenhalter i hela landet, vilket var en lättnad jämfört med fjolårets sensommarregn.
Bjertorp
Hösten 2023 var varm och regnig, vilket minskade sådden av höstraps och höstsäd. Vintern var kall med snö från december till februari. Snö och regn i början av april försenade vårbruket till månadens slut. Maj var varm och torrare än normalt. Juni till mitten av juli hade varierande nederbörd och normala temperaturer. Höstsäden gick i ax tidigt i juni. Från mitten av juli till augusti blev det torrare och varmare, vilket gav en tidig skörd under bra förhållanden för höstgrödorna. Det var lite insekter, men mer än vanligt av svamp som gulrost och svartpricksjuka i höstvete. Skördarna av både höst- och vårsäd varierade från normal till lägre avkastning och rymdvikterna var generellt låga. Den lilla arealen höstraps som överlevde vintern gav lägre avkastning än normalt.
Kölbäck
Hösten 2023 var blöt, med sen höstsådd och packningsskador som försämrade gröduppkomsten. Trots detta och tidig vinter var övervintringen god. Efter en kall och blöt vår med sen sådd i slutet av april följde en period av torka. Sommaren var utan extremvärme. I juli föll över 200 mm regn på vissa platser. Skördevolymerna varierade kraftigt mellan och inom fälten, och spannmålen hade generellt låga rymdvikter. Höstrapsens skörd påverkades negativt av en kort blomningsperiod och insektsangrepp.
Lövsta
Hösten 2023 var blöt med snö från slutet av november till slutet av februari. Eftersom tjälen inte hade gått i marken grodde höstvetet under snön. April var kall och fördröjde höstgrödornas tillväxt. Under säsongen var svamptrycket högt, särskilt av gulrost i höstvete. En torrperiod började i juli och fortsatte genom augusti. Avkastningen varierade, med medelskördar eller något lägre än vanligt. Vårgrödor som såddes senare gav bättre avkastning än vanligt. Både vår- och höstraps presterade bra, men variationer förekom.
Svalöv
Hösten och vintern 2023 i Svalöv och Skåne var mycket blöt. Ett snötäcke la sig i slutet av november och låg kvar några dagar in i december. Höstgrödorna klarade sig bra över vintern. Vårsådden blev sen på grund av långsam upptorkning av marken, och vissa hann så innan en blöt period i april. I övrigt skedde vårsådden främst i andra halvan av april och in i maj. Maj var torr, vilket resulterade i ojämn uppkomst av vårgrödorna. Juni och juli gav nederbörd utan höga temperaturer. Augusti var torr vilket möjliggjorde en smidig tröskning. Höstrapsen, som såg lovande ut, gav låga skördar med små frön på grund av en förkortad blomning i det varma majvädret. Spannmålsskördarna varierade beroende på såtidpunkt och sortval.
![]() |
April: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att temperaturen i april 2024 var lägre än normalt i hela landet förutom Skåne, Blekinge och delar av Småland och Halland. |
![]() |
Maj: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att medeltemperaturen i maj 2024 var högre än normalt i hela landet. |
![]() |
Augusti: Avvikelser från normalvädret 1991–2020. Nederbörden i procent av normalperioden 1991-2020 för augusti 2024 indikerar att månaden var torrare än normalt i alla delar förutom i väst där det låg på normal nederbördsnivå för perioden. |