Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Mikronäring i vall har diskuterats nu och då genom åren. 2020 gjordes det en storskalig demo i vall på Gotland, som gav stora utslag för bladgödsling med mangan. Med utgångspunkt i den demon, etablerades två försök med mangangödsling till vall 2021, som följdes av två försök 2022, samt ett försök 2023.
Sammanfattning
Mikronäringspreparaten Mikro Mangan och Mikro Start har gett avkastningsökning, framför allt på mull-/myrjord på Gotland. Försöket 2023 gav högre skörd för sen giva till förstaskörden, 18 maj, än tidig giva, 3 maj. Försöken ger inte svar på vilken giva som är optimal i vall.
Så här gjorde vi 2021
Två försök etablerades, ett på Gotland och ett i Sjuhärad. Båda försöken låg på fastmarksjord i gott skick. Olika doser med Mikro Mangan testades i första- och andraskörd, med mangannitrat 235 som kontrolled.
Försöksplan 2021
Led | Preparat | 1a skörd, l/ha | 2a skörd, l/ha |
1 | Kontroll | 0 | 0 |
2 | Mikro Mangan | 1 | 0 |
3 | Mikro Mangan | 2 | 1 |
4 | Mikro Mangan | 3 | 0 |
5 | Mikro Mangan | 4 | 2 |
6 | Mikro Mangan | 5 | 0 |
7 | Mn 235 | 4 | 2 |
Försöken skördades tre gånger. Behandling med mangan till förstaskörd gjordes 2 maj på Gotland och 8 maj i Sjuhärad. Behandling till andraskörd gjordes två veckor efter förstakörd, 18 juni på Gotland och 15 juni i Sjuhärad.
Foderkvaliteten analyserades. Mangan och övriga mineraler analyserades inte.
Resultat 2021
Tabell 1. Statistisk analys 2021
Sjuhärad | Gotland | |
CV, % | 2,6 | 5,4 |
LSD, kg ts/ha | 543 | 1170 |
Grundskörd kg ts/ha | 9641 | 9920 |
Det fanns inga skillnader mellan leden i något försök vad gäller totalavkastning. Inte heller näringsanalyserna visade några skillnader mellan leden.
Försöksplan 2022
Led | Preparat | 1a skörd, l/ha | 2a skörd, l/ha |
1 | 0 | 0 | 0 |
2 | Mikro Mangan/Koppar | 5 | 3 |
3 | Mikro Start | 5 | 3 |
4 | Mikro Raps (nya) | 5 | 3 |
5 | Mikro Spannmål | 5 | 3 |
Så här gjorde vi 2022
Två försök etablerades på Gotland, ett på fastmark och ett på mulljord. Här testades fem olika mikronäringspreparat, med 5 l per hektar till förstaskörden och 3 l per hektar till andraskörden.
Försöken skördades tre gånger. Behandling med mangan till förstaskörd gjordes 27 april på fastmark och 3 maj på mulljord. Behandling till andraskörd 5 juli på fatsmark och 8 juli på mulljord. Foderkvalitet och mineraler analyserades.
Resultat 2022
Tabell 2. Statistisk analys 2022
Fastmark | Mulljord | |
CV, % | 4,8 | 5,4 |
LSD, kg ts/ha | 1241 | 979 |
Grundskörd kg ts/ha | 12136 | 8383 |
Under 2022 blev det skördeökning för flera led, även om det bara var ett led, Mikro Start på mulljord, som gav en statistiskt säker skillnad. Mikro Mangan visar tendens till skördeökning i båda försöken. Generellt blev det större avkastningsökningar och fler led som skilde sig åt på mulljord.
Det fanns ingen skillnad i kvalitetsanalyser och mineralanalyser mellan de olika leden. Däremot fanns det skillnader i mineralinnehåll mellan fastmark och mulljord. Det var stora skillnader på manganinnehåll i skörden på fastmarksjord och mulljord. Mulljorden innehöll 100-130 mg Mangan/kg ts, fastmarksjorden innehöll 30-40 mg Mangan/kg ts. I första- och andraskörd fanns tendens till högre Mn-innehåll i behandlade led jämfört med nolledet på mulljord. De tendenserna fanns inte på fastmark.
Så här gjorde vi 2023
Ett försök etablerades på Gotland på mulljord. Här testades Mikro Mangan och Mikro Start vid två olika spridningstidpunkter till skörd 1, samt en spridningstidpunkt till skörd 2.
Försöksplan 2023
Led | Tidpunkt skörd 1 | Preparat | 1a skörd, l/ha | 2a skörd, l/ha |
1 | 0 | 0 | 0 | |
2 | Ca 1 maj | Mikro Mangan | 5 | 3 |
3 | Ca 1 maj | Mikro Start | 5 | 3 |
4 | Ca 15-20 maj | Mikro Mangan | 5 | 3 |
5 | Ca 15-20 maj | Mikro Start | 5 | 3 |
Resultat 2023
Försöket skördades tre gånger. Tidig behandling till förstaskörden gjordes 3 maj och sen behandling gjordes 18 maj.
Förstaskörden slogs den 9 juni. Behandling till andraskörd gjordes 19 dagar efter förstaskörd, 28 juni. Foderkvalitet och mineraler analyserades.
2023 erhölls skördeökning i alla behandlade led. Det krävdes 423 kg ts per hektar i skördeökning för att ökningen ska vara statistiskt säker. Det erhölls i de sena behandlingarna, både med Mikro Mangan och Mikro Start.
Det fanns ingen skillnad i kvalitetsanalyser mellan de olika leden. Däremot fanns det tendens till högre manganinnehåll mellan noll-ledet och de behandlade leden. Den tendensen fanns också 2022 på mulljord.
Tabell 3. Statistisk analys 2023.
Mulljord | |
CV, % | 4,6 |
LSD, kg ts/ha | 423 |
Grundskörd kg ts/ha | 7260 |
Sammanfattning
- Behandling med mikronäring i vall på fastmarksjord har gett skördeökning vid något enstaka tillfälle under de tre år som försöken pågått.
- Behandling med mikronäring i vall på mull-/myrjord på Gotland har gett signifikanta skördeökningar för Mikro Mangan och Mikro Start de två åren som försöken pågått på mulljord.
- 2023 testades två olika tidpunkter för behandling till förstaskörden på mulljord. Den senare behandlingen, 18 maj, gav högre skörd än den tidiga behandlingen, 3 maj.
- Försöken ger inte svar på optimal mikronäringsgiva i vall.
Diskussion
Tillförsel av mikronäring är idag mer eller mindre en rutinåtgärd i öppen växtodling, dvs stråsäd och raps. Det är en billig försäkring mot mikronäringsbrist, och spridning kan oftast ske i samband med någon annan behandling, mot ogräs, svamp eller insekter. I vall är det inte lika självklart att tillföra mikronäring, eftersom det sällan eller aldrig sker någon annan växtskyddsåtgärd i vall, undantaget enstaka ogräsbekämpningar. På Gotland har försöken visat skördeökningar 500-1000 kg ts per hektar under två år på mulljord, för preparaten Mikro Mangan och Mikro Start. Givorna har varit höga, 5 l + 3 l per hektar, vilket ger en preparatkostnad mellan 400-500 kronor per hektar plus 2 körningar, vilket totalt ger en kostnad på 800 – 1000 kronor per hektar. Om vallen värderas till 1,70 kr per kg ts, krävs en skördeökning på 500-600 kg ts per hektar för ett positivt ekonomiskt netto. Nästa steg blir att undersöka om lägre givor ger liknande skördeökningar.
Vädret & förutsättningar 2023
Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitét, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan nedan är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.
Temperaturen under säsongen började med en lång varm höst där oktober och november låg flera grader varmare än normalåret. Grödorna växte på långt in i november och mot slutet av månaden kom kylan snabbt.
Början på 2023 var något varmare än normalåret och bjöd på flera frostknäppar. Detta märktes tydligt i rapsen som vuxit sig stor under hösten och grödan fick utvintringsskador runtom i hela landet. Vädret var sedan svalt in i maj och höststråsäden fick god tid för bestockning även under våren.
Den tidiga våren var blöt och kall vilken gjorde att vårbruket var igång någon vecka senare än normalt. När grödan väl kom i marken fanns det ingen nederbörd i sikte. Maj och juni präglades av torka i hela Sverige. Bristen på nederbörd ledde till att spannmålen reducerade sidoskotten som anlagts under våren och huvudskottet blev stressat av vattenbristen. Höstrapsen blev också påverkad av torkan och blomningen varade bara två till tre veckor.
I månadsskiftet juni/juli kom de första regnen in över Sverige och nederbörden såg ut att rädda skördarna. Både grödan och ogräsen piggnade till av regnet och årets glesa bestånd gav gott om utrymme för ogräsen. Några tidiga sorter hann mogna av och skördades i juli innan regnskurarna gick över till ihållande regn. Regnen gav ny energi åt vårrapsen som blommade om i flera omgångar.
I augusti avlöste regnskurarna varandra vilket gjorde skörden komplicerad. I södra Sverige föll falltalet i veten snabbt. I Mellansverige var det ännu kärvare och här grodde kärnorna i axen. Där var det var först i september som det gick att skörda. Vissa områden med vårgrödor gick aldrig att skörda. Överlag avkastade höstgrödorna okej medan vårgrödorna låg på halv skörd mot förväntat.
Bjertorp
Hösten på Bjertorp var lång och mild och grödorna växte på ordentligt. Temperaturerna under våren var svala och regnmängderna var strax under normalt. I mitten av maj kom närapå 30mm innan det blev torrt och uppehåll fram till mitten av juni. Under juli och augusti regnade det var och varannan dag och flera dagsmätningar mättes från 20 upp till nästan 60 millimeter. Första veckorna i september var fria från nederbörd, och skörden kom igång.
Kölbäck
Den varma hösten gav höstsådden gott om tid för att etablera sig och för bestockning. Den höstsådda spannmålen såg riktigt fin ut och klarade den relativt snöfria vintern bra. För rapsen gick vintern och våren lite hårdare fram, större plantor skadades under våren när vädret växlade mellan varma och riktigt kalla veckor. Inför vårsådden tog det tid innan marken torkade upp och sådden blev lätt försenad. Maj och juni var närapå nederbördsfria och grödan blev stressad av torkan. Juli och azugusti bjöd på uppemot tre gånger så mycket regn jämfört med snittet för samma period. Även här var värmen i september viktig för att torka upp grödan inför skörd.
Lövsta
En lång och varm höst följdes av en snöfri vinter med flertalet köldknäppar. Utan snötäcket fanns inget som kunde skydda grödan mot frostknäpparna. Våren blev lång och sval vilket höll kvar fukt i marken en bra bit in i maj, detta försenade vårbruket litet och när vårgrödorna väl kom i marken var försommartorkan redan på väg. Både den långa våren och den varma hösten gav höstspannmålen god tid för bestockning och antalet skott per planta var högt. När torkan sedan slog till tillbakabildades många av skotten och de skott som utvecklades såg pinniga ut. Regnet kom i slutet av juni och uppehållen i prognosen sköts längre och längre fram. De varmare temperaturerna under september behövdes för att torka grödan till tröskbara vattenhalter.
Svalöv
Vädret under hösten 2022 gav goda möjligheter för grödan att etablera ett bra bestånd. Rapsen växte på långt in i november och hann bli stor inför vintern. Den snabba förändringen i vädret under november gjorde att det fanns stora utvintringskador på höstrapsen. Nederbörden under våren var jämn fram till mitten av april, från april till mitten av juni kom totalt 20mm och vattenbristen drabbade vårgrödorna hårt. Grödans upptag av näring kräver att det är fukt i rotzonen och delar av den gödning som lades under våren blev inte tillgänglig för grödan förens de första regnen kom i juni. Under juli och augusti kom dubbelt så mycket regn jämfört mot normalåret. I september blev det mestadels uppehåll och varmare temperaturer.
Nederbörd: Maj och Juni låg nederbörden nere på mellan 10 och 50 % av normalt, där Blekinge, Småland och Uppland hade lägst nivåer jämför med normalåret. Juli och augusti bjöd på nederbördsmängder på 150-400% jämfört med normalåret.
Temperatur: Vädret i september låg några grader varmare än genomsnittet och gav fint väder för tröskning.