Kvävestege i höstvete 2024

Sammanfattning

2024 års resultat visade stora skillnader beroende på försöksplats där optimal kvävegiva påverkats av de lokala odlingsförutsättningarna. På Kölbäck ledde den lägsta kvävenivån till att flera sorter hamnade under önskad proteinhalt och klassades som foder. På Lövsta gav året lägre skördar där proteinkvalitet uppnåddes oavsett sort och gödslingsnivå. Kölbäck visade genomgående tydlig skördeökning med mer kväve och en proteinhalt som stabiliserades runt 11 % efter 200 kg kväve. På Kölbäck låg kväveoptimum generellt högt, med vissa sorter som gav större skörd med ökad kvävegiva. På Lövsta var kväveoptimum lägre för de flesta sorter, med bästa ekonomiska utfall för Kask, Jonas och Chevignon med mer kväve.

Det här ville vi undersöka

Försöket med kvävestege i höstvete har som syfte att visa bakningsduglighet i höstvete vid olika kvävenivåer och olika sortval. I försöket finns både brukssorter av höstvete samt nyare förädlingslinjer med. I rapporten redovisas resultatet för ett urval av marknadssorterna.

Försöket var utlagt på fyra olika försöksgårdar för att även kunna se påverkan av olika väder-, jordarts- och klimatförutsättningar. Försöket som placerades på Svalöv fick strykas tidigt under säsongen då uppkomsten i försöket var kraftigt påverkad av regnmängderna. Kvävestegen har legat med i Lantmännens Strategiförsök i flera år.

Så här gjorde vi

För rapporten har vi granskat skörderesultaten och redovisar kväveoptimum och skördenivåer för Lantmännens marknadssorter. Sorterna testades 2024 med fyra olika kvävenivåer: 160 kg/ha, 200 kg/ha, 240 kg/ha och 280 kg/ha, utom vid Kölbäck där givan är reducerad på grund av hög kvävemineralisering från marken. Gödseln tillfördes i ett system där alla led fick den lägsta mängden vid första tillfället, med ytterligare tillförsel för varje intensitetshöjning. Ledet med 280 kg kväve gödslades således vid fyra tillfällen och i lönsamhetsberäkningen belastades detta led med kostnaden för fyra körningar. Försöksresultaten är statistiskt bearbetade och variationen i försöken skiljer sig åt mellan de olika platserna. Försökslokalerna Kölbäck och Lövsta har lågt CV och visar på ett säkert resultat, medan CV på Bjertorp är högre (7,04 %), vilket kan indikera att delar av försöket varit ojämnt.

För att granska bakningsegenskaperna för sortmaterialet granskades proteinnivån vid de olika kvävemängderna. Proteinhalten användes vid beräkning av kväveoptimum där proteintilllägg och eventuell nedklassning inkluderats i beräkningen. Inga proteinhalter samlades in från Bjertorp varför endast skördemängd presenteras från försöket.

Resultaten från 2024 varierade kraftigt beroende på försöksplatsen. På Kölbäck blev resultatet av den lägsta kvävenivån att 8 av 25 sorter fick proteinnivåer under 10,5 % och nedklassades till foderkvalitet. Resultatet från lägsta kvävenivån på Lövsta gav inga nedklassningar och proteinnivåerna låg mellan 11,2 och 13,4 %. Proteinhalterna kopplas starkt till skördemängden där en hög kvävegiva till en låg skörd ofta höjer proteinvärdet medans en låg kvävegiva till en hög skörd ger en lägre proteinhalt. I tabellen nedan syns den stora skillnaden mellan skördemängd för de olika försöksgårdarna.

De lägre skördarna på Lövsta kan kopplas till torrperioden som varade under hela maj där de senare kvävegivorna inte fick regn förrän i början av juni och skördepotentialen sjönk för höstvetet som reducerade sidoskott. När regnet kom i juni blev kvävet tillgängligt lagom till grödans proteininlagring, varvid vi kan se en tydligt ökad proteinhalt vid de högre kvävegivorna.

Resultatet från Kölbäck ger en tydlig skördeökning med de högre kvävegivorna. Här visar resultaten på tydliga skillnader mellan olika sorter. Gemensamt för sorterna är en kraftig proteinökning mellan kvävegivan på 160 kg och givan på 200 kg med ytterligare högre kvävegiva steg proteinhalterna endast marginellt.

På Kölbäck låg kväveoptimum på över 200 kg förutom för Jonas där 150 kg kväve gav samma ekonomiska utfall som 100 kg kväve. Markant ökning i lönsamhet levererades även av sorterna Chevignon och SY Revolution som gav en signifikant höjning av både skörd och protein vid en giva på 150 kg kväve. Chevignon och SY Revolution visar på högst merintäkt, tätt följt av RGT Saki. RGT Saki får högst kväveoptimum på 210 kg N. SY Revolution, Ceylon, RGT Marstrand, Norin och Chevignon har kväveoptimum mellan 180 och 200 kg. Kask, Brons och Lykke har ett kväveoptimum på 175 kg kväve där Lykke levererat högst skörd och Kask levererat högst proteinskörd av de tre sorterna.

Kväveoptimum för försöket på Lövsta varierar mycket mellan sorter. Eftersom proteinhalterna låg över 11 % redan vid en lägre kvävegiva var det främst skördemängden som påverkat kväveoptimum i år. Merintäkten från Lövsta låg högst för Chevignon där en gödselgiva på 240 kg kväve gav en merintäkt på nästan 1400 kronor per hektar jämfört med ledet på 160 kg kväve, kväveoptimum för sorten beräknades till 255 kg kväve och visar att intäktspotentialen låg högre. Trots en lägre skörd låg kväveoptimum för sorterna relativt högt, där sorten Jonas fick högst kväveoptimum med en giva på 276 kg kväve per hektar. Sorten Norin fick ett betydligt lägre kväveoptimum, 101 kg kväve per hektar, vilket kan kopplas till sortens tidighet och visar på att kvävebehovet behöver tillfredsställas med de tidiga givorna. I jämförelse med 2023 när vi hade en sval och lång vår som följdes av försommartorka ser vi att Norin utnyttjade kvävet bättre under 2023 och fick ett högre kväveoptimum.