I Lantmännens strategiförsök finns försök med kvävestegar i höstvete. Försöken gödslas till fyra kvävenivåer och finns på fyra med platser i landet. Kvävenivån sätts utifrån platsens förutsättningar och definieras som låg, medel, hög eller mycket hög.

Sammanfattning

Under år med stora variationer i nederbörd, långvarig torka respektive regn, är försök med kväve svåra att tolka. Försöket med kvävestegar har inte gett skördeökningar på de högre givorna kväve under 2023 på samma sätt som tidigare år. Troligtvis på grund av torkan under försommaren. Kvävenivån syns dock i höga proteinhalter i de högre givorna av kväve.
Försöket var utlagt på fyra platser i landet, Svalöv, Bjertorp, Kölbäck och Lövsta. 

Kväveoptimum är relativt högt även ett år som 2023 med en variation mellan 200-245 kg N per hektar på platserna Svalöv samt Lövsta och något lägre på Kölbäck.


Det här ville vi undersöka

Strategiförsöket i höstvete med parametrarna sort och kväve är från början ett försök för att testa bakduglighet vid olika kvävenivåer. I försöket finns både brukssorter av höstvete samt nyare förädlingslinjer med.

Försöket var utlagt på 4 platser i landet, Svalöv, Bjertorp, Kölbäck och Lövsta. Alla 4 platser har under årets förutsättningar sett ok ut och kunnat skördas, men den statistiska bearbetningen visade på ojämnheter i försöket på Bjertorp.


Så här gjorde vi

Till rapporten har vi granskat data och delar av resultaten för sorterna redovisas. Sorterna testas vid 4 kvävenivåer 2023, 160 kg per hektar, 200 kg per hektar 240 kg per hektar samt 280 kg per hektar utom vid Kölbäck där givan är reducerad pga hög mineralisering från marken. Gödning är tillförd i ett system där alla led har fått lägsta givan vid första tillfället. Sedan har ytterligare en giva lagts på för respektive intensitetshöjning. Ledet med 280 kg per hektar har således gödslats vid fyra tillfällen och har i lönsamhetsberäkningen belastats med kostnaden för fyra körningar.

Försöksresultaten är statistiskt bearbetade. Variationen i försöken är olika för de olika platserna. Svalöv och Kölbäck har bra CV, medan CV på Bjertorp är högt (9,68%) vilket kan tyda på att delar av försöket varit ojämnt. Även resultaten för Bjertorp är spretiga och redovisas därför inte. När man ska räkna ekonomi och kväveoptimum måste kanteffekter i försöken beaktas. Såraderna närmast parcellmellanrum får normalt högre skörd än mittenraderna då kanterna har större tillgång till ljus, vatten och växtnäring. Kanteffekter har därför beräknats i försöket och skördarna är justerade efter dessa.

Resultat

Resultaten från 2023 är svårtolkade. Sannolikt har torkan under försommaren påverkat skörderesultaten. Den 4:e och sista givan som är lagd i ledet med högst kvävegiva har antagligen inte haft effekt på skördens storlek, kanske inte heller giva nr 3. Sambandet mellan kvävegiva och skörd är därför inte helt tydligt. Däremot syns ett tydligt samband mellan kvävegiva och proteinhalt. I försöken 2023 finns enstaka sorter som gett över 16% protein vid den högsta kvävegivan. Se figur 1 för proteinhalt i Kask. Trots det torra vädret under försommaren är skördarna relativt höga i försöken, se figur 2 för skördenivå i vid 200 kg N (190 kg N på Kölbäck).

Kvävestege 2023 Svalöv Kölbäck Lövsta
CV % 5,13 2,95 7,69
LSD (kg/ha) 417 239 574

 




N-Optimum Svalöv

Kväveoptimum varierar mellan platserna. I Svalöv finns tydligast samband mellan kvävegiva och lönsamhet 2023. Kväve-optimum ligger mellan 215-245 kg per hektar för alla sorter, se figur 3. Även sett över åren ligger kväveoptimum på Svalöv ofta över 200 kg per hektar, se tabell 1.

Tabell 1. Kväveoptimum kg N per hektar för Kask i Svalöv, 3 år

Kask Svalöv År Kväveoptimum
  2021 251
  2022 230
  2023 233

N-Optimum Kölbäck

På Kölbäck finns en hög grundmineralisering av kväve, därför är kvävegivorna i stegen reducerade där. Detta syns också på kväveoptimum där flertalet sorter har ett optimum under 100 kg N. Enbart för Kask och Norin fanns ett tydligt samband för kväveoptimum 2023, se figur 4.

 

N-Optimum Lövsta

Även Lövsta når relativt höga kväveoptimum 2023. Flertalet av sorterna ligger mellan 200-240 kg N per hektar, se figur 5. För Jonas och Linus fanns inget bra samband för kväveoptimum 2023 på Lövsta.


Slutsats

För 2023 har vädret under säsongen haft stor påverkan på försöken med kvävestege. Sambanden mellan skörd och kvävegiva är för flera sorter och på flera platser svaga därför har vi valt att inte redovisa dem.

För de sorter som går att beräkna kväveoptimum med gott samband ligger optimum, utifrån torkan i början av sommaren ändå relativt högt, över 200 kg per hektar på Svalöv samt Lövsta. Kvävet ser ändå ut att ha blivit tillgängligt sent under plantans utveckling då proteinhalterna är höga eller mycket höga. På samtliga platser klarar sorterna proteinhaltskravet på 11,0%, som gäller för att inte få prisavdrag till kvarnvara, vid 200 kg N. I årets försök är det enbart någon enstaka sort på Kölbäck som blir nedklassad till foder på grund av låg proteinhalt vid den lägsta kvävenivån.

Även sett över de 3 år som försöket pågått i denna form har kväveoptimum ofta varit mellan 200-250 kg N per hektar i flertalet av försöken och åren undantaget Kölbäck där kväveoptimum ligger lägre, 150-200 kg N per hektar.

Vädret & förutsättningar 2023

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitét, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan nedan är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

Temperaturen under säsongen började med en lång varm höst där oktober och november låg flera grader varmare än normalåret. Grödorna växte på långt in i november och mot slutet av månaden kom kylan snabbt.

Början på 2023 var något varmare än normalåret och bjöd på flera frostknäppar. Detta märktes tydligt i rapsen som vuxit sig stor under hösten och grödan fick utvintringsskador runtom i hela landet. Vädret var sedan svalt in i maj och höststråsäden fick god tid för bestockning även under våren.

Den tidiga våren var blöt och kall vilken gjorde att vårbruket var igång någon vecka senare än normalt. När grödan väl kom i marken fanns det ingen nederbörd i sikte. Maj och juni präglades av torka i hela Sverige. Bristen på nederbörd ledde till att spannmålen reducerade sidoskotten som anlagts under våren och huvudskottet blev stressat av vattenbristen. Höstrapsen blev också påverkad av torkan och blomningen varade bara två till tre veckor.

I månadsskiftet juni/juli kom de första regnen in över Sverige och nederbörden såg ut att rädda skördarna. Både grödan och ogräsen piggnade till av regnet och årets glesa bestånd gav gott om utrymme för ogräsen. Några tidiga sorter hann mogna av och skördades i juli innan regnskurarna gick över till ihållande regn. Regnen gav ny energi åt vårrapsen som blommade om i flera omgångar.

I augusti avlöste regnskurarna varandra vilket gjorde skörden komplicerad. I södra Sverige föll falltalet i veten snabbt. I Mellansverige var det ännu kärvare och här grodde kärnorna i axen. Där var det var först i september som det gick att skörda. Vissa områden med vårgrödor gick aldrig att skörda. Överlag avkastade höstgrödorna okej medan vårgrödorna låg på halv skörd mot förväntat.

Bjertorp

Hösten på Bjertorp var lång och mild och grödorna växte på ordentligt. Temperaturerna under våren var svala och regnmängderna var strax under normalt. I mitten av maj kom närapå 30mm innan det blev torrt och uppehåll fram till mitten av juni. Under juli och augusti regnade det var och varannan dag och flera dagsmätningar mättes från 20 upp till nästan 60 millimeter. Första veckorna i september var fria från nederbörd, och skörden kom igång.

Kölbäck

Den varma hösten gav höstsådden gott om tid för att etablera sig och för bestockning. Den höstsådda spannmålen såg riktigt fin ut och klarade den relativt snöfria vintern bra. För rapsen gick vintern och våren lite hårdare fram, större plantor skadades under våren när vädret växlade mellan varma och riktigt kalla veckor. Inför vårsådden tog det tid innan marken torkade upp och sådden blev lätt försenad. Maj och juni var närapå nederbördsfria och grödan blev stressad av torkan. Juli och azugusti bjöd på uppemot tre gånger så mycket regn jämfört med snittet för samma period. Även här var värmen i september viktig för att torka upp grödan inför skörd.

Lövsta

En lång och varm höst följdes av en snöfri vinter med flertalet köldknäppar. Utan snötäcket fanns inget som kunde skydda grödan mot frostknäpparna. Våren blev lång och sval vilket höll kvar fukt i marken en bra bit in i maj, detta försenade vårbruket litet och när vårgrödorna väl kom i marken var försommartorkan redan på väg. Både den långa våren och den varma hösten gav höstspannmålen god tid för bestockning och antalet skott per planta var högt. När torkan sedan slog till tillbakabildades många av skotten och de skott som utvecklades såg pinniga ut. Regnet kom i slutet av juni och uppehållen i prognosen sköts längre och längre fram. De varmare temperaturerna under september behövdes för att torka grödan till tröskbara vattenhalter.

Svalöv

Vädret under hösten 2022 gav goda möjligheter för grödan att etablera ett bra bestånd. Rapsen växte på långt in i november och hann bli stor inför vintern. Den snabba förändringen i vädret under november gjorde att det fanns stora utvintringskador på höstrapsen. Nederbörden under våren var jämn fram till mitten av april, från april till mitten av juni kom totalt 20mm och vattenbristen drabbade vårgrödorna hårt. Grödans upptag av näring kräver att det är fukt i rotzonen och delar av den gödning som lades under våren blev inte tillgänglig för grödan förens de första regnen kom i juni. Under juli och augusti kom dubbelt så mycket regn jämfört mot normalåret. I september blev det mestadels uppehåll och varmare temperaturer.


Nederbörd: Maj och Juni låg nederbörden nere på mellan 10 och 50 % av normalt, där Blekinge, Småland och Uppland hade lägst nivåer jämför med normalåret. Juli och augusti bjöd på nederbördsmängder på 150-400% jämfört med normalåret.

Temperatur: Vädret i september låg några grader varmare än genomsnittet och gav fint väder för tröskning.

Närliggande strategier

Visa alla strategier