Kväveformer i höstvete 2024

Sammanfattning

Försöket kväveformer i höstvete ligger utlagt för tredje året under 2024. Jämfört med tidigare år har försöket kompletterats med led med och utan svavelgödsling. Resultaten under 2024 spretar mer än tidigare år mellan försöksplatserna. Vi kan dock dra slutsatsen, precis som tidigare år, att gödsling med urea ger likvärdig skörd som gödsling med ammoniumnitrat.

Det här ville vi undersöka

De senaste årens osäkra världsläge som gett påföljder för både tillgångar och pris på gödselmarknaden har lett till att vi behöver lära oss mer om alternativen till våra klassiska kvävegödselmedel. Försöket är utlagt för tredje året under 2024. Vi har tidigare år främst undersökt hur urea fungerar i ett svenskt klimat jämfört med ammoniumnitrat. I det senaste årets försök har vi även kompletterat med led där vi undersöker hur höstvete reagerar vid olika tillgång på svavel och även kaliumgödsling på våren. Flera av de alternativa kväveprodukter som det finns tillgång till på marknaden saknar svavel och hypotesen är att vi behöver komplettera med ytterligare en svavelstark produkt för att inte riskera svavelbrist. Nedfallet av svavel har minskat stadigt sedan 1990- talet och det förekommer att vi ser svavelbrister i fält som inte gödslats med svavel. Samtliga led har fått totalt 180 kg kväve.

Urea behöver spridas tidigt på våren för att kvävet ska hinna omvandlas till en växttillgänglig form. Vid felaktig hantering av urea är även risken för ansenliga kväveförluster i form av ammoniakavgång stor. Genom att ytbehandla granulerna med en inhibitor, ett preparat vars syfte är att tillfälligt begränsa hastigheten på omvandlingen av urean, kan ammoniakavgången begränsas samtidigt som grödan får mer tid på sig att ta upp kvävet. Det finns olika typer av inhibitorer som påverkar olika processer i omvandlingen, bland annat ureas- och nitrifikationsinhibitorer. I Danmark är inhibitorer ett lagkrav, men inte i Sverige. Här är det endast krav på att urea ska brukas ner inom 4 timmar efter spridning på obevuxen mark.

I försöket testades även Controlled Release Fertilizer (CRF). Syftet med denna form är att kvävet långsamt ska sippra ut från granulen genom att den ytbehandlas med en fysisk spärr. Tanken är att gödningen ska bli tillgänglig över tid vilket ska leda till ett optimerat näringsupptag. Samtidigt ska risken för läckage reduceras. Enbart en giva behövs vilken ska göra den mer lönsam samt förenkla en redan hektisk säsong. I detta försök testades urea även i denna form.

Så här gjorde vi – Försöksplan

* Proteinhalt bara analyserat i 1 av 4 block.

2024 var 3 av försöken jämna med lågt CV under 5. På Svalöv låg CV lite högre, på 8,47 vilket indikerar att försöket varit något ojämnt. På Bjertorp är proteinhalt analyserat i endast 1 block av 4 och får därför ses som indikativt. På Lövsta finns en hög mineraliserande potential då noll-ledet gett en skörd på 6735 kg per hektar. De olika leden kan dels jämföras mot noll-ledet utan kväve, men även led F som är gödsling med klassisk NS 27-4.

* Indikativ nivå protein. Endast 1 block analyserat. 
** Ledet utgår pga tekniskt fel.

Svalöv – Skåne

Med försökets relativt höga CV blir också LSD ganska högt. Urea-leden går inte att särskilja från NS 27-4, men det finns en tendens till lägre skörd med urea utan inhibitor. Mellan urea-leden går led C, urea med inhibitor och svavel bättre än led E utan både inhibitor och svavel. NS 27-4 går heller inte att särskilja från leden utan svavel (H), med ökad svavel (I) eller kaliumgödsling (J). Däremot finns en signifikant skillnad mellan gödsling med N 27 utan svavel (H) och gödsling med mycket svavel i form av Sulfan, NS 24-6 (I).

Kölbäck – Östergötland

Led F med NS 27-4 är signifikant bättre än urea-leden med Control Release (B) samt utan inhibitor och svavel (E). Enkel giva med NS 27-4 har också gått signifikant bättre än delad giva med NS 27-4 (G). Ledet med kaliumgödsling (J) är signifikant bättre än ledet med NS 27-4 (F). Det finns även en signifikant skillnad mellan ledet utan svavel (H) samt ledet med extra svavel (I), där svavelgödsling gett merskörd.

Bjertorp – Västergötland

Led F med NS 27-4 är signifikant bättre än 3 av de 4 urea-leden. Urea med inhibitor (C) ligger på samma skördenivå som NS 27-4. Urea med inhibitor och svavel (C) har gett signifikant bättre skörd än leden med Control release (B) samt urea utan inhibitor och svavel (E). NS 27-4 går inte att skilja varken från leden utan svavel, med ökad svavelgödsling eller kaliumtillförsel.

Lövsta – Uppland

Jämförelseledet NS 27-4 (F) skiljer sig inte från något av de andra gödslade leden. Urea utan varken svavel eller inhibitor (E) har gått signifikant bättre än urea med inhibitor och svavel (C). Ledet N 27 utan svavel (H) är signifikant bättre än ledet med normal svaveltillförsel (G) samt ledet med extra svavel (I).