Kväveformer i höstvete 2023

Sammanfattning

Växtodlingssäsongen 2023 började med en vår som var lika torr som efterföljande höst var blöt. Trots omständigheterna klarade sig höstvetet relativt bra tack vare ett redan etablerat rotsystem och skördarna var högre än förväntat på flera platser. Ett undantag var Svalöv. En tuff etablering och vinter, följt av vårens torka, påverkade grödorna påtagligt och resultaten från försöksplatsen kunde tyvärr inte användas.

Resultat från försöket visar att liksom föregående år presterar led med urea skördemässigt i nivå med NS 27-4. Undantaget är led 2, med CRF, som presterar signifikant sämre än referensledet skördemässigt på Bjertorp och både skördemässigt och i proteinhalt på Lövsta.

Det här ville vi undersöka

De senaste årens oroliga världsläge har gjort att vi behövt se oss om efter alternativ till våra vanliga kvävegödselmedel.

Urea är globalt det mest använda kvävegödselmedlet och användningen är utbredd även i vårt sydliga grannland. I Sverige har det dock inte varit ett prioriterat gödselmedel de senaste åren. Dels har det berott på prisbilden, dels på att urea består av amidkväve, en kväveform som måste omvandlas i ett flertal steg för att bli växttillgängligt. För att hinna omvandlas till en växttillgänglig form bör urea komma ut tidigt på våren vilket kan vara problematiskt i många delar av landet. Det krävs även en extra körning då urea inte innehåller något svavel, som behöver kompletteras.

Vid felaktig hantering av urea är även risken för ansenliga kväveförluster i form av ammoniakavgång stor. Genom att ytbehandla granulerna med en inhibitor, ett preparat vars syfte är att tillfälligt begränsa hastigheten på omvandlingen av urean, kan ammoniakavgången begränsas samtidigt som grödan får mer tid på sig att ta upp kvävet. Det finns olika typer av inhibitorer som påverkar olika processer i omvandlingen, bland annat ureas- och nitrifikationsinhibitorer. I Danmark är inhibitorer ett lagkrav, men inte i Sverige. Här är det endast krav på att urea ska brukas ner inom 4 timmar efter spridning på obevuxen mark.

I försöket testades även Controlled Release Fertilizer (CRF). Syftet med denna form är att kvävet långsamt ska diffundera ut från granulen genom att den ytbehandlas med en fysisk spärr. Tanken är att gödningen är tillgängligt över tid vilken ska leda till ett optimerat näringsupptag. Samtidigt ska risken för läckage reduceras. Enbart en giva behövs vilken ska göra den mer lönsam samt förenkla en redan hektisk säsong. I detta försök testades urea i denna form.

Så här gjorde vi – Försöksplan

Förutom i led 1, som inte har fått någon kvävegiva, har samtliga led fått 180 kg N. Kvävet har lagts som en enkelgiva tidigt på våren utom i led 5, där givorna är delade för jämförelse. I leden med urea har NS 21-24 använts som svavelkälla utom i led 8, där urea utan svavel testas. Urea testas också med och utan inhibitor, i detta fall en ureasinhibitor, samt i CRF-form.

Jämna försök på Bjertorp och Kölbäck

I tabellen visas statistiska värden och grundskördar för de olika försöksplatserna. På Bjertorp och Kölbäck var försöken jämna och tillförlitliga, med CV-värden under 6. På Lövsta var CVvärdet något högre, vilket indikerar ett något ojämnt försök. Försöket på Svalöv hade ett väldigt högt CV-värde vilket betyder att försöket är mycket ojämnt. Därför finns inga säkra resultat att presentera från försöksplatsen.

Bjertorp – Västergötland

Bjertorp var ett jämnt försök med en hög grundskörd vilket indikerar att kväve funnits tillgängligt tidigt under grödans utveckling. Led 2 visar en signifikant lägre skörd än referensledet, men i övriga led saknas signifikans undantaget där inget kväve tillförts. Proteinhaltsanalys saknas för Bjertorp.

Kölbäck – Östergötland

Även på Kölbäck är grundskörden hög. Bortsett från ledet utan kväve saknas signifikant skillnad mellan leden.

Lövsta – Uppland

På Lövsta visar led 2 och 5 signifikant lägre skörd jämfört med referensledet och i led 5 är också proteinhalten signifikant lägre. Även i led 8, där ingen svavel är tillsatt, ses en signifikant lägre proteinhalt men ingen skördereduktion.

Slutsats

Resultaten på samtliga försöksplatser visar att led med urea presterar i nivå med NS 27-4. Det syns ingen tydlig skillnad mellan urea med eller utan tillsats av inhibitor. På Lövsta kan vi se en tendens till lägre proteinhalter i leden med inhibitor, medan tendensen är motsatt på Kölbäck. Led 8, utan svavel, visar tendenser till lägre proteinhalter på Lövsta vilket är rimligt då svavel spelar en viktig roll i proteinbildning.

I leden med CRF syns en tydlig skördereducerande effekt på Lövsta och Bjertorp. Syftet med denna form är att urean långsamt ska diffundera ut från granulen och på så sätt bli tillgänglig över en längre tid. På våra lerjordar är risken att kvävet inte hinner bli tillgängligt i tid, särskilt om det samtidigt är torrt.

På Lövsta är det tydligt med vikten av det är att det finns tillräckligt med kväve tillgängligt i grödans tidiga stadier. I led 5 lades 80 kg N ut i första givan. I och med den torra våren blev resterande givorna inte tillgängliga för grödan vilket resulterade i en skördereduktion på 1700 kg per hektar. I försommartorra områden är det ingen fördel att dela givorna varför en strategi med en högre startgiva på våren är att föredra.