Tillsammans med Yara har Lantmännen genomfört två års försök med kaliumgödsling i vall på Gotland. Försök på mulljord gav stora utslag för kaliumgödsling. Försök fanns också som referens på fastmarksjord. Försöken har legat i två år på samma plats, i vall 1 och vall 2 på fastmarksjord och i vall 2 och vall 3 på mulljord.

Slutsats

  • Kalium i rätt giva ger mycket stora skördeökningar på mulljord.
  • I försöket spelade det ingen roll om man la hela givan till förstaskörd eller fördelade den mellan skördar.
  • K-AL-analysen behöver kompenseras för mulljordens låga volymvikt.
  • Vall bortför mycket kalium, i försökets andra år hade kaliuminnehållet i marken sjunkit en klass.

Sammanfattning

På fastmarksjorden gav den högre kaliumgivan en liten skördeökning till vall 1. Till vall 2 erhölls skördeökning för kaliumgödsling i alla leden. Det var ingen skillnad mellan de olika leden. På mulljord blev skördeökningen 1100 kg per hektar för den mindre kaliumgivan och ca 1700 kg ts per hektar för den högre kaliumgivan i vall 2 år 2023. I vall 3 ökade skörden till 5000 kg ts per hektar för den lägre givan och drygt 6000 kg ts per hektar för de högre givorna. Kaliummängd i kg per hektar i skörd var starkt relaterad till gödslad mängd.

Det är viktigt att ta hänsyn till jordens volymvikt vid en utvärdering av mängden lättlösligt kalium i en markkartering på mulljord. På försöksplatsen ändrades K-AL-klassen från 4 (IV) till 2 (II) när volyminnehållet räknades om. Skördeökningarna för kaliumgödsling på mulljord vittnar om vilken stor betydelse det har att göra den omräkningen.


Det här ville vi undersöka

Kalium är tillsammans med kväve det viktigaste växtnäringsämnet i vallodlingen. För lite kalium ger skördesänkning, ibland mycket kraftig. För mycket kalium påverkar balansen mellan kalium, magnesium och kalcium och kan leda till problem med bland annat kalvförlamning. Syftet med försöken är att visa på det stora behovet av kaliumgödsling på mulljord, samt vikten av att justera jordanalyserna för jordens volymvikt vid gödslingsplanering.

 

Försöksplan 2023 och 2024

  Avkastning (kg ts/ha)
Sådd 24/4 25560
Sådd 10/5 24186
Sådd 28/5 21805
CV (%) 6,11
LSD kg ts/ha 1008

 

Så här gjorde vi

Två försök etablerades 2023. Ett försök i blandvall på fastmarksjord vallår 1. Ett försök i gräsvall på mulljord (myrjord) vallår 2. Försöken har legat i två vallår.

Försöket på fastmark skördades fyra gånger och försöket på mulljord tre gånger. Led 2 och 3 gödslades med kalium till skörd 1, 2 och 3 medan led 4 enbart gödslades till skörd 1. Ingen kaliumgödsling till skörd 4. Alla leden gödslades med P 20 på våren. Kvävegödsling enligt lantbrukarens gödsling. Foderkvaliteten och mineraler analyserades rutvis. Jordanalys togs på våren. Fastmarksförsöket bevattnades båda åren av lantbrukaren i samband med bevattning av fältet i övrigt.

Resultat avkastning 2023

Diagram 1. Totalskörd i kg ts/ha för fyra skördar fastmarksjord, vall 1 2023.

 

Diagram 2. Totalskörd i kg ts/ha för tre skördar mulljord, vall 2 2023.

Det blev en liten skördeökning för led 3 och led 4, ca 500 kg ts/ha, jämfört med led 1. Det är ungefär som förväntat i en förstaårsvall med ett K-AL-värde 7,9 (kaliumklass 2–3). Se redovisningen av jordprover på sidan 45.


Tabell 1. Statistisk analys 2023.

  Fastmark Mulljord
CV, % 2,2 2,9
LSD, kg ts/ha 440 330
Grundskörd kg ts/ha 13123 7340

På mulljord var skördeökningarna stora. Led 2, 100 kg K/ha, avkastade ca 1000 kg ts/ha högre än led 1, 0 kg k/ha. Led 3 och 4, 200 kg K/ha, avkastade ca 1500 kg ts högre än led 1. Det var en statistisk säker skillnad mellan 0 kg K/ha och 100 kg K/ha, samt mellan 100 kg K/ha och 200 kg K/ha. Det var ingen skillnad mellan de två leden med 200 kg K/ha.


Kaliumförsök på mulljord. Skörd 1 2024. Led 1 (nollruta) syns mycket tydligt.

Resultat avkastning 2024

Försöken från 2023 låg kvar på samma plats och med samma plan 2024. Ett försök på fastmarksjord och ett försök på mulljord. Nollledet har då inte fått någon kaliumgödsling på två år, och övriga led har gödslats på samma sätt båda åren.

Diagram 3. Totalskörd i kg ts/ha för fyra skördar fastmarksjord, vall 2 2024.


Skördeökning erhölls i alla gödslade leden, 800 – 1100 kg ts/ha och var statistiskt säker. Det var ingen skillnad mellan de gödslade leden.


Diagram 4. Totalskörd i kg ts/ha för tre skördar mulljord, vall 3 2024.


Mycket stora skördeökningar erhölls på mulljord. Skördeökningen var 5000 kg ts per hektar för led 2, 100 kg K per hektar, och drygt 6000 kg ts per hektar för led 3 och 4, 200 kg ts per hektar. Det var ingen skillnad mellan led 3 och led 4.

Tabell 2. Statistisk analys 2024

  Fastmark Mulljord
CV, % 3,4 5,5
LSD, kg ts/ha 645 726
Grundskörd kg ts/ha 12671 8722

 

Resultat jordanalyser

Tabell 3. Jordanalyser i nollrutor för kalium våren 2023 och våren 2024.

Jordanalys 2023 2024
Fastmark Mulljord Fastmark Mulljord
K-AL (mg/100 g) 7,9 19,8 6,6 6,2
Klass II IV II II
Mull (%) 4,8 71,7 71,7 71,7
Ler (%) 10,1 4,8 4,8 4,8
Jordart mmh l Mo M mmh l Mo M

 

Figur 1. Samband mellan mullhalt och volymvikt i matjorden.

Jordarterna på de två försöksplatserna är måttlig mullhaltig lerig mo på fastmark, en vanlig jord när det gäller intensiv vallodling, samt en ren mulljord med 72 % mull på den andra platsen. På jordanalysen ser värdena för lättillgängligt kalium på mulljorden väl så bra ut som på fastmarksjorden. Volymvikten för jordarna är inte bestämd, men i en fastmarksjord finns det normalt 1,2 ton jord per kubikmeter och i mulljord med 70 % mull finns det 0,4 ton jord per kubikmeter, dvs det är 3 gånger så mycket jord per volymenhet i fastmarksjorden. I tabell 3 ovan har gjorts en omräkning vad det innebär om markkarteringsvärden korrigeras för volymvikt. Då hamnar K-AL-värdet vid starten av försöket 2023 i klass II i stället för klass IV som det ser ut i analysrapporten. Försöksresultaten för gödsling med kalium på mulljord visar vilken stor betydelse det har att man tar hänsyn till detta.

Kaliumvärdet sjunker också under vallens liggtid, särskilt om inte kalium tillförs (led 1). Det är också tydligast på mulljord där kaliuminnehållet per volymenhet är lågt.

Väder & förutsättningar 2024

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitet, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan på nästa sida är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

2023 var ett utmanande växtodlingsår med höga räntor, energikostnader och en regnig skörd. Många hoppades på en bättre säsong 2024, men höstsådden började med regn. Augusti och början av september hade ovanligt mycket nederbörd, vilket försvårade skörden och höstsådden. Regnmängderna i augusti begränsade höstrapssådden, och försämrad bärighet i fälten försenade höstsådden, vilket ökade vårgrödearealen. I november täckte snö nästan hela Sverige, och höstgrödorna växte under snöns isolerande täcke.

Vintern övergick långsamt till en kall vår, vilket fördröjde grödornas utveckling och vårsådden. Norra Götaland fick ovanligt mycket regn under våren, och Båstadsområdet drabbades av översvämningar i maj, vilket skadade grödorna. En torrperiod i maj/juni påverkade både vår- och höstgrödorna negativt. Höstgrödorna, med grunda rotsystem efter en blöt vinter, visade tecken på vattenbrist. Juli var vädermässigt lugn, och augusti var normalt för större delen av Sverige, men nederbördsfattigt i östra Svealand. Tröskningen gick smidigt med låga vattenhalter i hela landet, vilket var en lättnad jämfört med fjolårets sensommarregn.

 

Bjertorp

Hösten 2023 var varm och regnig, vilket minskade sådden av höstraps och höstsäd. Vintern var kall med snö från december till februari. Snö och regn i början av april försenade vårbruket till månadens slut. Maj var varm och torrare än normalt. Juni till mitten av juli hade varierande nederbörd och normala temperaturer. Höstsäden gick i ax tidigt i juni. Från mitten av juli till augusti blev det torrare och varmare, vilket gav en tidig skörd under bra förhållanden för höstgrödorna. Det var lite insekter, men mer än vanligt av svamp som gulrost och svartpricksjuka i höstvete. Skördarna av både höst- och vårsäd varierade från normal till lägre avkastning och rymdvikterna var generellt låga. Den lilla arealen höstraps som överlevde vintern gav lägre avkastning än normalt.

Kölbäck

Hösten 2023 var blöt, med sen höstsådd och packningsskador som försämrade gröduppkomsten. Trots detta och tidig vinter var övervintringen god. Efter en kall och blöt vår med sen sådd i slutet av april följde en period av torka. Sommaren var utan extremvärme. I juli föll över 200 mm regn på vissa platser. Skördevolymerna varierade kraftigt mellan och inom fälten, och spannmålen hade generellt låga rymdvikter. Höstrapsens skörd påverkades negativt av en kort blomningsperiod och insektsangrepp.

Lövsta

Hösten 2023 var blöt med snö från slutet av november till slutet av februari. Eftersom tjälen inte hade gått i marken grodde höstvetet under snön. April var kall och fördröjde höstgrödornas tillväxt. Under säsongen var svamptrycket högt, särskilt av gulrost i höstvete. En torrperiod började i juli och fortsatte genom augusti. Avkastningen varierade, med medelskördar eller något lägre än vanligt. Vårgrödor som såddes senare gav bättre avkastning än vanligt. Både vår- och höstraps presterade bra, men variationer förekom.

Svalöv

Hösten och vintern 2023 i Svalöv och Skåne var mycket blöt. Ett snötäcke la sig i slutet av november och låg kvar några dagar in i december. Höstgrödorna klarade sig bra över vintern. Vårsådden blev sen på grund av långsam upptorkning av marken, och vissa hann så innan en blöt period i april. I övrigt skedde vårsådden främst i andra halvan av april och in i maj. Maj var torr, vilket resulterade i ojämn uppkomst av vårgrödorna. Juni och juli gav nederbörd utan höga temperaturer. Augusti var torr vilket möjliggjorde en smidig tröskning. Höstrapsen, som såg lovande ut, gav låga skördar med små frön på grund av en förkortad blomning i det varma majvädret. Spannmålsskördarna varierade beroende på såtidpunkt och sortval.

April: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att temperaturen i april 2024 var lägre än normalt i hela landet förutom Skåne, Blekinge och delar av Småland och Halland.
Maj: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att medeltemperaturen i maj 2024 var högre än normalt i hela landet.
Augusti: Avvikelser från normalvädret 1991–2020. Nederbörden i procent av normalperioden 1991-2020 för augusti 2024 indikerar att månaden var torrare än normalt i alla delar förutom i väst där det låg på normal nederbördsnivå för perioden.

 

Närliggande strategier

Visa alla strategier