Försök med tre olika skördetidpunkter i höstsäd skördade 2022 och 2023. Under de två åren går det att konstatera att etablering och övervintring av höstsäd i norra Sverige är fullt möjligt och kan ge goda resultat.

Det här ville vi undersöka

Under flera år har det på Lännäs försöksstation anlagts demoodlingar med höstsäd och de flesta år har övervintringen varit god. Demoodlingarna av höstsäd har nu gått vidare till att pröva höstsäd i försöksform där skörden mäts och insatserna registreras.

Syftet med försöket är att pröva vad höstsäd kan prestera dels som normal tröskskörd, dels som helsäd i norra Sverige. Försöket är anlagt 2021 samt 2022 och alltså skördat 2022 och 2023. Försöket är även sått hösten 2023 för en tredje mätning.


Tabell 1. Försöksplan

  Skördetidpunkt
1 Vid axgång
2 Två veckor efter axgång
3 Mogen skörd


Tabell 2. Sorter och utsädesmängd 2023

Gröda Sort Utsädesmängd grobara kärnor/m2
Rågvete Temuco 375
Höstvete Ceylon 400
Höstvete Hallfreda 400


Skälet att även prova höstsäd som helsädesgröda är dels att det kan minska arbetsbördan på våren, dels att etablera en mer torktålig gröda med högre skördepotential. Ytterligare en fördel är att det under ett år ger möjlighet att plöja skiftet två gånger. Först vid vallbrott och sedan efter en helsädesskörd. Det är värdefullt i en valldominerad växtföljd och ger en bra möjlighet att bekämpa ogräs, inte minst rotogräs. Efter en tidig helsädesskörd är det också möjligt att så in ny vall. Olyckligtvis har försöken drabbats av yttre påverkan, bland annat fågelskador, vilket gett allt för stor variation i resultaten för att säkra slutsatser skall kunna dras vad gäller skillnader mellan gröda och sorter. Med undantag för den tröskade skörden 2023 där vi ändå ser en skillnad kommer vi här endast presentera tendenser och får gå vidare med ytterligare upprepningar av försöket.

Tabell 3. Utförda åtgärder och skörd i försöket 2023

Sådd Gödsling, höst Gödsling, vår Helsäd Tröskning
02-sep 02-sep 15-maj 20-juni 29-aug
  PK 11-21, 180 kg NPK 20-5-10, 700 kg    

Resultat

  • Den tidiga helsädessköden har 2023 gett mellan 5 och 5,5 ton ts per hektar med väldigt liten variation mellan sorterna. Fodervärdet har också visat liten variation.
    - Energi: 10 MJ
    - Råprotein: 135–145 g/kg
    - NDF: 450–470 g/kg
  • Spannmålsskördarna har varit höga båda åren. 2022 varierade resultaten mellan 9,6 och 10,6 ton per hektar. 2023 var variationen större, mellan 8 och 11 ton per hektar, se diagram 1.
  • Falltalsprov som togs 17 augusti visade bra nivåer. Hallfreda; 281 och Ceylon 274.

 


*Försöket är anlagt med fyra upprepningar. Som beskrivits tidigare utsattes försöket för fågelskador och det var särskilt i den fjärde upprepningen som skadorna var betydande. I sammanställningen har därför fjärde upprepningen strukits i sin helhet och ovan skörderesultat baseras alltså på tre upprepningar.

Tabell 4. Statistisk analys skörd 2023.

  Tröskskörd
CV, % 7,9
LSD, kg/ha 1338


Slutsats

Övervintringen har varit bra båda åren och erfarenheterna från tidigare demonstrationsodlingar är också goda.

Fodervärdena i den tidiga helsädesskörden antyder att skörden bör ske i ett tidigare stadium för att nå 11 MJ per kg ts. Tillväxten under perioden runt axgång är mycket hög så en tidigare skördetidpunkt kommer rimligen ge en lägre skörd. Det återstår att undersöka vad som är optimal tidpunkt. Liknande försök inom strategiförsöken i södra Sverige har visat på ett linjärt samband mellan kvävegödsling och proteinnivå i höstsäd skördad till helsäd.

Spannmålsskördarna har varit höga jämfört med vad vårsådda grödor levererar under likartade förutsättningar på försöksstationen. Med höstsådd är också en mer robust och torktålig gröda etablerad redan på våren. Det torde göra det värt att satsa på höstsådd trots den högre risken med utvintring.

Vädret & förutsättningar 2023

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitét, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan nedan är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

Temperaturen under säsongen började med en lång varm höst där oktober och november låg flera grader varmare än normalåret. Grödorna växte på långt in i november och mot slutet av månaden kom kylan snabbt.

Början på 2023 var något varmare än normalåret och bjöd på flera frostknäppar. Detta märktes tydligt i rapsen som vuxit sig stor under hösten och grödan fick utvintringsskador runtom i hela landet. Vädret var sedan svalt in i maj och höststråsäden fick god tid för bestockning även under våren.

Den tidiga våren var blöt och kall vilken gjorde att vårbruket var igång någon vecka senare än normalt. När grödan väl kom i marken fanns det ingen nederbörd i sikte. Maj och juni präglades av torka i hela Sverige. Bristen på nederbörd ledde till att spannmålen reducerade sidoskotten som anlagts under våren och huvudskottet blev stressat av vattenbristen. Höstrapsen blev också påverkad av torkan och blomningen varade bara två till tre veckor.

I månadsskiftet juni/juli kom de första regnen in över Sverige och nederbörden såg ut att rädda skördarna. Både grödan och ogräsen piggnade till av regnet och årets glesa bestånd gav gott om utrymme för ogräsen. Några tidiga sorter hann mogna av och skördades i juli innan regnskurarna gick över till ihållande regn. Regnen gav ny energi åt vårrapsen som blommade om i flera omgångar.

I augusti avlöste regnskurarna varandra vilket gjorde skörden komplicerad. I södra Sverige föll falltalet i veten snabbt. I Mellansverige var det ännu kärvare och här grodde kärnorna i axen. Där var det var först i september som det gick att skörda. Vissa områden med vårgrödor gick aldrig att skörda. Överlag avkastade höstgrödorna okej medan vårgrödorna låg på halv skörd mot förväntat.

Bjertorp

Hösten på Bjertorp var lång och mild och grödorna växte på ordentligt. Temperaturerna under våren var svala och regnmängderna var strax under normalt. I mitten av maj kom närapå 30mm innan det blev torrt och uppehåll fram till mitten av juni. Under juli och augusti regnade det var och varannan dag och flera dagsmätningar mättes från 20 upp till nästan 60 millimeter. Första veckorna i september var fria från nederbörd, och skörden kom igång.

Kölbäck

Den varma hösten gav höstsådden gott om tid för att etablera sig och för bestockning. Den höstsådda spannmålen såg riktigt fin ut och klarade den relativt snöfria vintern bra. För rapsen gick vintern och våren lite hårdare fram, större plantor skadades under våren när vädret växlade mellan varma och riktigt kalla veckor. Inför vårsådden tog det tid innan marken torkade upp och sådden blev lätt försenad. Maj och juni var närapå nederbördsfria och grödan blev stressad av torkan. Juli och azugusti bjöd på uppemot tre gånger så mycket regn jämfört med snittet för samma period. Även här var värmen i september viktig för att torka upp grödan inför skörd.

Lövsta

En lång och varm höst följdes av en snöfri vinter med flertalet köldknäppar. Utan snötäcket fanns inget som kunde skydda grödan mot frostknäpparna. Våren blev lång och sval vilket höll kvar fukt i marken en bra bit in i maj, detta försenade vårbruket litet och när vårgrödorna väl kom i marken var försommartorkan redan på väg. Både den långa våren och den varma hösten gav höstspannmålen god tid för bestockning och antalet skott per planta var högt. När torkan sedan slog till tillbakabildades många av skotten och de skott som utvecklades såg pinniga ut. Regnet kom i slutet av juni och uppehållen i prognosen sköts längre och längre fram. De varmare temperaturerna under september behövdes för att torka grödan till tröskbara vattenhalter.

Svalöv

Vädret under hösten 2022 gav goda möjligheter för grödan att etablera ett bra bestånd. Rapsen växte på långt in i november och hann bli stor inför vintern. Den snabba förändringen i vädret under november gjorde att det fanns stora utvintringskador på höstrapsen. Nederbörden under våren var jämn fram till mitten av april, från april till mitten av juni kom totalt 20mm och vattenbristen drabbade vårgrödorna hårt. Grödans upptag av näring kräver att det är fukt i rotzonen och delar av den gödning som lades under våren blev inte tillgänglig för grödan förens de första regnen kom i juni. Under juli och augusti kom dubbelt så mycket regn jämfört mot normalåret. I september blev det mestadels uppehåll och varmare temperaturer.


Nederbörd: Maj och Juni låg nederbörden nere på mellan 10 och 50 % av normalt, där Blekinge, Småland och Uppland hade lägst nivåer jämför med normalåret. Juli och augusti bjöd på nederbördsmängder på 150-400% jämfört med normalåret.

Temperatur: Vädret i september låg några grader varmare än genomsnittet och gav fint väder för tröskning.

Visa alla strategier

Visa alla strategier