NPK på hösten till höstraps har betydelse. Återigen har vi tendenser till att mer NPK på hösten gett högst fröskörd likt tidigare år.

Slutsats

  • PK på hösten verkar ge merskörd, högsta givan var bäst.
  • PK på våren är bättre än ingen PK alls.
  • Ammoniumkväve på hösten fungerar lika bra som nitratkväve.
  • Extra svavel på hösten har inte gett någon merskörd.

Sammanfattning

Det här försöket på Lövsta undersökte olika gödselmedel till höstraps, höst och vår. Försöket visade på tendenser att mer NPK på hösten gav högst fröskörd, vilket även gällde i samma försök 2023.

 

Det här ville vi undersöka

Syftet med försöket var att undersöka olika gödselmedel till höstraps vid höstgödsling samt vårgödsling. Dessa behandlingar jämförde vi:

  • NPK i första vårgivan (led 1 och 8) jämfört med övriga led utan PK på våren (endast NS).
  • Ammoniumkväve på hösten samt mest svavel (led 2 och 7).
  • Endast nitratkväve på hösten (led 3).
  • Höga givor fosfor och kalium på hösten (led 4).
  • 20 kg mer kväve på hösten än övriga led (led 9).
  • Ingen PK-gödsling (led 5).


Markkarteringsvärden på försöksplatsen.

Plats P-AL K-AL pH Mullhalt % Lerhalt % Mg-AL
Lövsta II IV 6,3 4,8 27 18,3


Så här gjorde vi

Det var en utmanande höst rent vädermässigt 2023 och därav kunde vi inte lägga ut försöket på lika många platser 2023 som 2022. Försöket lades ut på Lövsta och såddes den 24/8 2023 med sorten Atora och 45 plantor per kvadratmeter.

Gödslingsnettot är beräknat på gödselpriser vid försäljningsstart under sommaren 2023 samt med ett rapspris beräknat som ett snitt för de fyra leveransperioderna under 2024.

Samtliga led har fått samma mängd kväve på våren. Led 1 och led 8 har fått vårkvävegivan i form av NPK. Led 5 har inte fått någon PK.


Behov enligt 4,5 ton frö/ha uträknat efter markkarteringsvärde.

Näringsämne kg/ha
N 170
P 36
K 25

Resultat

Försöksplan och resultat

Tabell 1. Fröskörd kg/ha i relativtal.

Led Höstgödsling Vårgödsling giva 1 Vårgödsling giva 2 Fröskörd kg/ha Relativtal
1 353 kg NPK 17-5-10 353 kg NPK 17-5-10 500 kg Sulfan 4052 100
2 400 kg NPK 15-7-12 250 kg Sulfan 500 kg Sulfan 3996 99
3 130 kg P20 + 387 kg Kalksalpeter + 119 kg Kaliumsulfat 42-18 250 kg Sulfan 500 kg Sulfan 3964 98
4 300 kg NPK 10-11-22 + 125 kg Sulfan 250 kg Sulfan 500 kg Sulfan 4372 108
5 250 kg NS 24-6 Sulfan 250 kg Sulfan 500 kg Sulfan 4011 99
6 353 kg NPK 17-5-10 250 kg Sulfan 500 kg Sulfan 4134 102
7 400 kg NPK 15-7-12 + 2 l bor på svart jord 250 kg Sulfan 500 kg Sulfan 4090 101
8 250 kg NS 24-6 Sulfan 353 kg NPK 17-5-10 500 kg Sulfan 4138 102
9 353 kg NPK 17-5-10 + 200 kg Biofer 10-3-1 250 kg Sulfan 500 kg Sulfan 4337 107


Fröskördarna i försöken är mycket jämna i år och visar ingen signifikant skillnad mellan de olika leden, men en del tendenser finns. Att tillföra flytande bor på svart jord har inte gett någon signifikant merskörd. Hög tillförsel av PK på hösten jämfört med ingen PK på hösten (led 4 jämfört med led 5) gav tendens till merskörd (361 kg per hektar). Högst andel PK på hösten har fått högst gödslingsnetto och högst fröskörd i år (led 4).

Led 4 med högst PK-giva på hösten samt led 9 med högst N-giva på hösten har gett tendenser till merskördar medan ledet med endast kalksalpeter på hösten gett tendens till sämre skörd. Markvärdena är mycket lika de som fanns på Lövsta i samma försök från 2023 och vi har även i år fått tendenser till att mer NPK på hösten gav högst fröskörd. Det var en svag tendens till merskörd för tillförsel av NPK på våren mot ingen NPK alls (led 5 jämfört med led 8). Endast ammoniumkväve på hösten visar i år inte lika tydliga merskördar (led 2 och 7). Vi kan konstatera efter 3 år i rad med endast ammoniumkväve på hösten, att det inte är skördenedsättande. Gödsling med endast NS (Sulfan) visade ingen tendens till merskörd detta år.

  Lövsta
CV (%) 7,62
LSD (kg/ha) 380
Snittskörd (kg/ha) 4121


Gödslingsnettot för samtliga led är generellt sett höga men det är ingen större skillnad mellan de olika leden. Dock har även här led 4, med högst mängd fosfor och kalium, högst netto. 

Väder & förutsättningar 2024

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitet, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan på nästa sida är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

2023 var ett utmanande växtodlingsår med höga räntor, energikostnader och en regnig skörd. Många hoppades på en bättre säsong 2024, men höstsådden började med regn. Augusti och början av september hade ovanligt mycket nederbörd, vilket försvårade skörden och höstsådden. Regnmängderna i augusti begränsade höstrapssådden, och försämrad bärighet i fälten försenade höstsådden, vilket ökade vårgrödearealen. I november täckte snö nästan hela Sverige, och höstgrödorna växte under snöns isolerande täcke.

Vintern övergick långsamt till en kall vår, vilket fördröjde grödornas utveckling och vårsådden. Norra Götaland fick ovanligt mycket regn under våren, och Båstadsområdet drabbades av översvämningar i maj, vilket skadade grödorna. En torrperiod i maj/juni påverkade både vår- och höstgrödorna negativt. Höstgrödorna, med grunda rotsystem efter en blöt vinter, visade tecken på vattenbrist. Juli var vädermässigt lugn, och augusti var normalt för större delen av Sverige, men nederbördsfattigt i östra Svealand. Tröskningen gick smidigt med låga vattenhalter i hela landet, vilket var en lättnad jämfört med fjolårets sensommarregn.

 

Bjertorp

Hösten 2023 var varm och regnig, vilket minskade sådden av höstraps och höstsäd. Vintern var kall med snö från december till februari. Snö och regn i början av april försenade vårbruket till månadens slut. Maj var varm och torrare än normalt. Juni till mitten av juli hade varierande nederbörd och normala temperaturer. Höstsäden gick i ax tidigt i juni. Från mitten av juli till augusti blev det torrare och varmare, vilket gav en tidig skörd under bra förhållanden för höstgrödorna. Det var lite insekter, men mer än vanligt av svamp som gulrost och svartpricksjuka i höstvete. Skördarna av både höst- och vårsäd varierade från normal till lägre avkastning och rymdvikterna var generellt låga. Den lilla arealen höstraps som överlevde vintern gav lägre avkastning än normalt.

Kölbäck

Hösten 2023 var blöt, med sen höstsådd och packningsskador som försämrade gröduppkomsten. Trots detta och tidig vinter var övervintringen god. Efter en kall och blöt vår med sen sådd i slutet av april följde en period av torka. Sommaren var utan extremvärme. I juli föll över 200 mm regn på vissa platser. Skördevolymerna varierade kraftigt mellan och inom fälten, och spannmålen hade generellt låga rymdvikter. Höstrapsens skörd påverkades negativt av en kort blomningsperiod och insektsangrepp.

Lövsta

Hösten 2023 var blöt med snö från slutet av november till slutet av februari. Eftersom tjälen inte hade gått i marken grodde höstvetet under snön. April var kall och fördröjde höstgrödornas tillväxt. Under säsongen var svamptrycket högt, särskilt av gulrost i höstvete. En torrperiod började i juli och fortsatte genom augusti. Avkastningen varierade, med medelskördar eller något lägre än vanligt. Vårgrödor som såddes senare gav bättre avkastning än vanligt. Både vår- och höstraps presterade bra, men variationer förekom.

Svalöv

Hösten och vintern 2023 i Svalöv och Skåne var mycket blöt. Ett snötäcke la sig i slutet av november och låg kvar några dagar in i december. Höstgrödorna klarade sig bra över vintern. Vårsådden blev sen på grund av långsam upptorkning av marken, och vissa hann så innan en blöt period i april. I övrigt skedde vårsådden främst i andra halvan av april och in i maj. Maj var torr, vilket resulterade i ojämn uppkomst av vårgrödorna. Juni och juli gav nederbörd utan höga temperaturer. Augusti var torr vilket möjliggjorde en smidig tröskning. Höstrapsen, som såg lovande ut, gav låga skördar med små frön på grund av en förkortad blomning i det varma majvädret. Spannmålsskördarna varierade beroende på såtidpunkt och sortval.

April: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att temperaturen i april 2024 var lägre än normalt i hela landet förutom Skåne, Blekinge och delar av Småland och Halland.
Maj: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att medeltemperaturen i maj 2024 var högre än normalt i hela landet.
Augusti: Avvikelser från normalvädret 1991–2020. Nederbörden i procent av normalperioden 1991-2020 för augusti 2024 indikerar att månaden var torrare än normalt i alla delar förutom i väst där det låg på normal nederbördsnivå för perioden.

 

Närliggande strategier

Visa alla strategier