Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
I det här försöket testades olika former utav NPK till höstraps på hösten samt till våren. Försöken på Lövsta visade viss signifikans att NPK ger högre skörd än en NS-produkt på hösten, men försöket i Bjertorp visade ingen signifikans för det.
Sammanfattning
Försöket har fått olika resultat på olika platser gällande vissa led. NPK 15-17-12 har dock gett högst skörd på Lövsta och näst högst skörd på Bjertorp under 2023. På Bjertorp finns inga signifikanta skillnader, men på Lövsta är 15-7-12 signifikant skiljd från 17-5-10 men inte övriga led. Flytande bor tillförd på svart jord under hösten har inte gett någon skördehöjande effekt.
Det här ville vi undersöka
Syftet med försöket var att undersöka olika gödselmedel till höstraps vid höstgödsling samt vårgödsling. I NPK 15-7-12 är allt kväve i ammoniumform medan de andra kväveprodukterna även innehåller nitratkväve. Nitratkväve kan tas upp direkt av grödan medan det krävs en omvandling från ammonium till nitrat innan det kvävet blir växttillgängligt.
Så här gjorde vi
Försöken lades ut på Bjertorp, Kölbäck och Lövsta. Kölbäck redovisas inte på grund av fel i försöksplanen. Se försöksplanen i diagrammet.
Plats | P-AL | K-AL | pH | Mullhalt % | Lerhalt % | Mg-AL* |
Lövsta | II | IIV | 6,4 | 4 | 35 | 37,8 |
Bjertorp | III | III | 6,3 | 3,3 | 30 | 10 |
*mg Mg/100 g jord
Lövsta |
Bjertorp |
Resultat
Plats | CV | LSD |
Lövsta | 10,55 | 451 |
Bjertorp | 5,51 | 413 |
Det krävs en merskörd på 15 % för Lövsta och 8 % för Bjertorp innan vi har signifikanta skillnader. Dock är det intressant att se tendenserna. Speciellt om de är lika i båda försöken.
Led 1, 3, 5 har stora skillnader mellan upprepningarna och ger inte lika säkra resultat som de andra leden på Lövsta.
Led | Höstgödsling |
Vårgödsling |
Vårgödsling giva 2 |
Lövsta Skörd kg frö/ha relativtal |
Bjertorp Skörd kg frö/ha relativtal |
1 | NPK 17-5-10 | 353 kg NPK 17-5-10 |
500 kg Sulfan | 100 (3204) | 100 (4917) |
2 | 400 kg NPK 15-7-12 |
250 kg Sulfan | 500 kg Sulfan | 117 | 105 |
3 | 300 kg NPK 10-11-22 + 125 kg Sulfan |
250 kg Sulfan | 500 kg Sulfan | 109 | 101 |
4 | 250 kg Sulfan | 250 kg Sulfan | 500 kg Sulfan | 112 | 103 |
5 | 353 kg NPK 17-5-10 |
250 kg Sulfan | 500 kg Sulfan | 106 | 103 |
6 | 400 kg NPK 15-7-12 2 l Bor 150 |
250 kg Sulfan | 500 kg Sulfan | 110 | 101 |
7 | 250 kg NS 24-6 Sulfan |
353 kg NPK 17-5-10 |
500 kg Sulfan | 109 | 106 |
Gödslingsnetto är beräknat på gödselpriser vid försäljningsstart under sommaren 2022 samt ett oljeväxtpris beräknat som ett snitt för de fyra leveransperioderna under 2023.
Slutsats
- På Bjertorp kan vi se en tendens till att NPK på våren kan ge en skördehöjande effekt om inte NPK körts på hösten.
- Led 2 och Led 6 med endast ammoniumkväve ger samma merskörd som de andra leden som även fått nitratkväve. Det är andra året på raken som vi ser i försöken att det går bra att gödsla raps med ren ammoniumkväve på hösten. Flytande bor på svart jord har inte gett någon skördehöjande effekt på någon utav platserna.
- Led 3 har högst andel fosfor och kalium på hösten, men ger ändå inte högst skörd.
- Led 4 med enbart sulfan har högst netto då det är billigaste gödningen, trots en något lägre skörd. 15-7-12 i led 2 och 6 har god lönsamhet och hög skörd.
- Försöket i år visar att endast en gödsling med NS kan fungera utan större skördetapp vissa år. Samtidigt ger en odlingsstrategi utan fosfor och kalum en större risk i odlingen. I försökserien 2022 var skörden 10 % lägre med endast NS gödsling.
Vädret & förutsättningar 2023
Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitét, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan nedan är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.
Temperaturen under säsongen började med en lång varm höst där oktober och november låg flera grader varmare än normalåret. Grödorna växte på långt in i november och mot slutet av månaden kom kylan snabbt.
Början på 2023 var något varmare än normalåret och bjöd på flera frostknäppar. Detta märktes tydligt i rapsen som vuxit sig stor under hösten och grödan fick utvintringsskador runtom i hela landet. Vädret var sedan svalt in i maj och höststråsäden fick god tid för bestockning även under våren.
Den tidiga våren var blöt och kall vilken gjorde att vårbruket var igång någon vecka senare än normalt. När grödan väl kom i marken fanns det ingen nederbörd i sikte. Maj och juni präglades av torka i hela Sverige. Bristen på nederbörd ledde till att spannmålen reducerade sidoskotten som anlagts under våren och huvudskottet blev stressat av vattenbristen. Höstrapsen blev också påverkad av torkan och blomningen varade bara två till tre veckor.
I månadsskiftet juni/juli kom de första regnen in över Sverige och nederbörden såg ut att rädda skördarna. Både grödan och ogräsen piggnade till av regnet och årets glesa bestånd gav gott om utrymme för ogräsen. Några tidiga sorter hann mogna av och skördades i juli innan regnskurarna gick över till ihållande regn. Regnen gav ny energi åt vårrapsen som blommade om i flera omgångar.
I augusti avlöste regnskurarna varandra vilket gjorde skörden komplicerad. I södra Sverige föll falltalet i veten snabbt. I Mellansverige var det ännu kärvare och här grodde kärnorna i axen. Där var det var först i september som det gick att skörda. Vissa områden med vårgrödor gick aldrig att skörda. Överlag avkastade höstgrödorna okej medan vårgrödorna låg på halv skörd mot förväntat.
Bjertorp
Hösten på Bjertorp var lång och mild och grödorna växte på ordentligt. Temperaturerna under våren var svala och regnmängderna var strax under normalt. I mitten av maj kom närapå 30mm innan det blev torrt och uppehåll fram till mitten av juni. Under juli och augusti regnade det var och varannan dag och flera dagsmätningar mättes från 20 upp till nästan 60 millimeter. Första veckorna i september var fria från nederbörd, och skörden kom igång.
Kölbäck
Den varma hösten gav höstsådden gott om tid för att etablera sig och för bestockning. Den höstsådda spannmålen såg riktigt fin ut och klarade den relativt snöfria vintern bra. För rapsen gick vintern och våren lite hårdare fram, större plantor skadades under våren när vädret växlade mellan varma och riktigt kalla veckor. Inför vårsådden tog det tid innan marken torkade upp och sådden blev lätt försenad. Maj och juni var närapå nederbördsfria och grödan blev stressad av torkan. Juli och azugusti bjöd på uppemot tre gånger så mycket regn jämfört med snittet för samma period. Även här var värmen i september viktig för att torka upp grödan inför skörd.
Lövsta
En lång och varm höst följdes av en snöfri vinter med flertalet köldknäppar. Utan snötäcket fanns inget som kunde skydda grödan mot frostknäpparna. Våren blev lång och sval vilket höll kvar fukt i marken en bra bit in i maj, detta försenade vårbruket litet och när vårgrödorna väl kom i marken var försommartorkan redan på väg. Både den långa våren och den varma hösten gav höstspannmålen god tid för bestockning och antalet skott per planta var högt. När torkan sedan slog till tillbakabildades många av skotten och de skott som utvecklades såg pinniga ut. Regnet kom i slutet av juni och uppehållen i prognosen sköts längre och längre fram. De varmare temperaturerna under september behövdes för att torka grödan till tröskbara vattenhalter.
Svalöv
Vädret under hösten 2022 gav goda möjligheter för grödan att etablera ett bra bestånd. Rapsen växte på långt in i november och hann bli stor inför vintern. Den snabba förändringen i vädret under november gjorde att det fanns stora utvintringskador på höstrapsen. Nederbörden under våren var jämn fram till mitten av april, från april till mitten av juni kom totalt 20mm och vattenbristen drabbade vårgrödorna hårt. Grödans upptag av näring kräver att det är fukt i rotzonen och delar av den gödning som lades under våren blev inte tillgänglig för grödan förens de första regnen kom i juni. Under juli och augusti kom dubbelt så mycket regn jämfört mot normalåret. I september blev det mestadels uppehåll och varmare temperaturer.
Nederbörd: Maj och Juni låg nederbörden nere på mellan 10 och 50 % av normalt, där Blekinge, Småland och Uppland hade lägst nivåer jämför med normalåret. Juli och augusti bjöd på nederbördsmängder på 150-400% jämfört med normalåret.
Temperatur: Vädret i september låg några grader varmare än genomsnittet och gav fint väder för tröskning.