Fosforstege i höstvete 2024

Sammanfattning

Sammanfattningsvis visar försöken att fosforgödslingens effekt på höstvete varierar beroende på jordtyp och fosforklass. Lättlera i Svalöv (fosforklass II) gav de största skördeökningarna, medan styvare lerjord i Kölbäck (försök 2023) (fosforklass III) gav minst respons. Även mark med hög fosforhalt, som i Lövsta (fosforklass IV), kunde ge merskördar, vilket är ovanligt för så fosforrika jordar. Särskilt goda resultat noterades i jordar med låg lerhalt, där fosfor förbättrade rotutvecklingen under torra perioder. Trots signifikanta merskördar täckte dock inte alltid skördeökningen gödslingskostnaderna, vilket ledde till blandade ekonomiska resultat. En balans mellan kostnad och nytta är därför avgörande för lönsamheten. Regelbunden markkartering rekommenderas för att kunna anpassa fosforgivorna optimalt, eftersom precisionsgödsling kan öka både skörd och lönsamhet.

Det här ville vi undersöka

Kan fosfor göra höstvete mer lönsamt än vad man tidigare trott? En gammal sanning är att fosfor påverkar övervintringen, men ger inte högre skördar i höstveten. Nu ifrågasätter vi den uppfattningen och undersöker om fosforgödsling på hösten kan öka skördenivåerna, särskilt på jordar med lågt fosforinnehåll. Efter fyra års försök står det klart att fosfor är en viktig och lönsam insats för höstvete – men hur mycket behövs egentligen? Vår försöksserie undersöker vilken fosforgiva som är mest optimal samt vilket gödselmedel som presterar bäst. En riktigt hög giva på 45 kg är med i försöksplanen. Syftet med givan är att se om det finns ytterligare skörd att hämta med en hög giva.

Så här gjorde vi

Upplägget i försöket är fyra olika fosforgivor där led 1 är referensled med 0 kg fosfor. Fyra gödselprodukter med olika innehåll av kväve och kalium testades på tre fosfornivåer, 15, 30 och 45 kg P. På Lövsta var grunden i försöket densamma men ytterligare ett led har lagts till med produkterna Biofer 10-3-1 och MAP NP 11-23. Kvävegödslingen på våren är samma för hela försöket och anpassas efter årets förutsättningar.

Svalöv – Bjertorp – Lövsta

Tabell 1. Växtnäringstillförsel samt gödselmedel vid de olika försöksplatserna.

* NPK 10-11-22 ** Yara Mila Höst 8-10,5-20 Mn

Tabell 2. Bakgrundsfakta, markstatus samt statistiska värden.

Bjertorp

I försöket på Bjertorp är grundskörden hög, 9596 kg per hektar. Med skördenivån beräknas fosforbortförseln ligga kring 28,5 kg per hektar. En signifikant merskörd fås vid en skördeökning på 436 kg per hektar. Med produkten MAP NP 11-23 gav 30 kg fosfor en signifikant merskörd. För MAP NP 11-23 + K50 krävdes 45 kg fosfor för att få signifikant merskörd men en stark tendens till skördeökning syntes med givan på 30 kg.

En giva på 30 kg fosfor i form av NPK 10-11-22 gav signifikant merskörd. PK 11-21 gav inga signifikanta merskördar oavsett fosforgiva. För de produkter som gav signifikanta merskördar gav 30 kg fosfor i form av MAP NP 11-23 ett positivt netto på 729 kronor per hektar. Vid en sammanställning av genomsnittet för de olika gödselmedlen fås den största skördeökningen vid 30 kg fosfor.

Diagram 1. Skörd för olika gödselmedel och fosformängder på Bjertorp.



Diagram 2. Genomsnittsskörd för sammanslagna gödselmedel vid olika fosfornivåer på Bjertorp.

Svalöv

Även i Svalöv var grundskörden hög, 9036 kg per hektar vilket motsvarar en bortförsel på 27 kg fosfor. En signifikant merskörd fås vid 301 kg per hektar. Det finns inga signifikanta merskördar för något av de olika fosforgivorna eller för de olika gödselmedlen. Försöket ligger på en plats med fosforklass III och har ett CV på 2,81.

Lövsta

Försöket på Lövsta ligger på ett fält där fosforklassen är II. Resultatet visade på signifikanta merskördar för alla gödselprodukter vid en giva på 45 kg fosfor. Med produkten NPK 10-11-22 var merskörden signifikant vid 15 kg samt 30 kg fosfor. Ledet med MAP NP 11-23 krävde en giva på 30 kg fosfor för att nå en signifikant merskörd.

Diagram 3. Skörd för olika gödselmedel och fosformängder på Lövsta.



Diagram 4. Genomsnittsskörd för sammanslagna gödselmedel vid olika fosfornivåer på Lövsta.

Bjertorp

Under året observerades merskördar endast på Bjertorp, där en fosforgiva på 30 kg per hektar gav den största skördeökningen. Även 45 kg fosfor per hektar gav signifikant merskörd. Jorden på Bjertorp är i fosforklass II, kalkiumklass III, med ett pH-värde på 6,5, vilket gör fosforn tillgänglig för grödan. Den största merskörden uppnåddes med ren fosforgiva MAP NP 11-23 och med NPK 10-11-22 vid 30 kg fosfor per hektar. Den kombinerade gödseln gav signifikant merskörd, men inte lika mycket som MAP NP 11-23. Fosfor- och kaliumgödslet PK 11-21 gav ingen signifikant merskörd, trots att MAP NP 11-23 + K50 gjorde det. Kaliumklassen är III, men K/Mg-kvoten är låg (0,5), vilket indikerar att en kombinerad kalium- och fosforgiva kunde ha gett bättre resultat.

Ekonomiskt sett gav 30 kg fosfor i form av MAP NP 11-23 ett positivt odlingsnetto på 724 kronor per hektar, medan andra gödselmedel med signifikant merskörd inte var ekonomiskt lönsamma. Detta understryker vikten av att noggrant välja gödselmedel och mängd baserat på jordens fosforstatus och ekonomiska förutsättningar.

Svalöv

Tidigare års försök har visat att de största merskördarna ofta uppnås i Svalöv, där utgångsskördarna vanligtvis är låga. År 2024 var grundskörden dock betydligt högre, 9036 kg per hektar, vilket är en avsevärd ökning jämfört med tidigare år. Trots detta fanns inga signifikanta skillnader i merskörd oavsett gödselmedel eller fosforgiva. År 2023 uppnåddes de största merskördarna med en grundskörd på 4055 kg per hektar på ett fält med fosforklass II, medan försöket 2024 utfördes på ett fält med fosforklass III. En viktig skillnad mellan åren är förfrukten; 2023 var det vårkorn medan det 2024 var sockerbetor. Sockerbetor kräver god tillgång till fosfor, och en skördenivå på 65 ton kräver 60 respektive 45 kg fosfor i fosforklass I och II (Jordbruksverket 2024). En del av fosforn tas inte upp av sockerbetan, och ungefär hälften lagras i blasten. När blasten lämnas kvar på fältet återförs cirka 10–20 kg fosfor till marken, vilket ökar markens fosforhalt (NBR 2024). Att det inte blev några signifikanta merskördar av fosforgödsling år 2024 kan främst förklaras av effekten från förfrukten, snarare än de tillförda gödselmedlen.

Lövsta

Resultaten från Lövsta är intressanta och stämmer överens med tidigare erfarenheter av försöket. Försöket ligger i en P-AL klass II och en tydlig skördeökning syns för varje fosforgiva. För alla fem gödselmedel finns signifikanta merskördar för 45 kg fosfor. Detta visar att lägre P-AL klass får större påverkan av höjd fosforgödsling. Odlingsnettot har inte blivit positivt vid så höga fosforgivor för det enskilda året men vid låga fosforklasser är det viktigt att inte tära på fosforförrådet och i längden kommer det bli gynnsamt. MAP NP 11-23 med 45 kg fosfor gav den högsta merskörden på 660 kg, vilket resulterade i ett odlingsnetto som gick jämnt ut.

År 2021 låg fosforförsöket på två platser Bjertorp och Lövsta. År 2022 och 2023 ökade försöksserien till de kända fyra platserna Svalöv, Bjertorp, Kölbäck och Lövsta, 2024 låg försöket på Svalöv, Bjertorp samt på Lövsta där det adderades ett led med Biofer + MAP.

Diagram 5. Merskörd på försöksplatserna vid varierande fosfornivåer och år.

Tidigare års försök visar tydliga skillnader i merskörd beroende på jordtyp och fosforklass. Svalövs lättlera i fosforklass II har gett de största merskördarna, medan Kölbäcks styva lerjord i fosforklass III har gett de lägsta. Försöket på Lövsta 2022, på jord med fosforklass IV, gav också merskördar, vilket är ovanligt för jordar med högt naturligt fosforinnehåll. Årets försök på Lövsta visade att alla fyra testade gödseltyper vid 45 kg fosfor per hektar gav signifikanta skördeökningar.

De största merskördarna har noterats i Svalöv, som också hade de lägsta utgångsskördarna. Försöken har främst genomförts på jordar med lägre fosforklasser, där potentialen för merskörd är större. Svalöv har den lägsta lerhalten bland försöksplatserna, vilket gör fosforns positiva inverkan på rotutvecklingen avgörande under torkperioder.

Sammanställningen av alla års resultat visar att endast årets försök i Svalöv och försöket 2022 i Kölbäck med 15 kg fosfor inte gav signifikant merskörd. Trots att signifikanta merskördar ofta uppnåtts, har de ekonomiska resultaten varit blandade. På flera platser har merskördarna inte täckt gödslingskostnaderna, vilket resulterat i negativa nettovinster. Positiva ekonomiska utfall har dock noterats, som 2022 i Svalöv med 45 kg P i form av MAP NP 11-23.

För att undvika näringsförlust och lägre fosforklass är det viktigt att inte bedriva en tärande gödslingsstrategi. Låg fosforklass kan leda till större skördeförluster i framtiden.

Fosforgödsling kan ge merskördar i höstvete över hela landet, och högre giva ger ofta större skördeökning. Dock är de högsta fosforgivorna sällan ekonomiskt lönsamma med dagens gödselpriser. Försöksserien visar att största skördeökningen uppnåtts på lättlera i fosforklass II, där högre fosforgivor är ekonomiskt försvarbara. Resultaten betonar vikten av regelbunden markkartering för att hålla koll på fosforstatusen. Med en tydlig bild av markens näringsinnehåll kan man fatta bättre beslut om gödsling, och precisionsgödsling av fosfor kan optimera både skörd och lönsamhet.