Fosforstege i höstvete

Upp till 25 % merskörd, 1,3 ton har årets forsforförsök presterat. För tredje året i rad har Lantmännen testat olika fosforgivor på hösten till höstvete. Tidigare år har vi sett att en fosforgödsling på hösten ger en skördeökning, i år var inget undantag. På samtliga försöksplatser ses signifikant skördeökning jämfört med kontrolledet.

En gammal sanning är att fosfor förbättrar övervintringen men inte ger några merskördar i höstvete. Syftet med försöksserien är att se om en högre skörd kan nås vid fosforgödsling på hösten vid de lägre fosforklasserna. Efter tre års försök kan vi nu konstatera att fosforgödsling till höstvete är en viktig och lönsam insats.

Nästa steg är att ta reda på hur mycket fosfor som behövs. Enligt Jordbruksverket bortför en höstvetegröda cirka tre kg fosfor per ton kärnskörd. En skörd på sju ton bortför alltså 21 kg fosfor. För att inte tära på fosforförråden i marken, bör gödslingen ligga på minst tre kg per ton förväntad skörd. Vid fosforklass I-II bör fosforgivan ligga högre för att kompensera för den låga mängden fosfor som finns i marken. En riktigt hög giva på 45 kg är med i försöksplanen. Syftet med denna giva är att se om det finns ytterligare skörd att hämta med en hög giva.

Försöksplan

Upplägget för försöket är fyra olika fosforgivor där led 1 är referensled med 0 kg fosfor. Fyra olika gödselmedel med olika mäng kväve och kalium testas på de tre nivåerna med fosfor. Kvävegödslingen på våren är samma för hela försöket och anpassas efter årets förutsättningar.

Led	Fosfor kg/ha	Gödningsslag	Kväve kg/ha	Kalium kg/ha
1	0		0	0
2	15	MAP NP 11-23	7,2	0
3	15	NPK 10-11-22	13,6	30
4	15	MAP + K50	7,2	30
5	15	PK 11-21	0	29
6	30	MAP NP 11-23	14	0
7	30	NPK 10-11-22	27	60
8	30	MAP + K50	14	30
9	30	PK 11-21	0	57
10	45	MAP NP 11-23	22	0
11	45	NPK 10-11-22*	45	90
12	45	MAP + K50	22	30
13	45	PK 11-21	0	86

* för mycket kväve enligt regelsystemet

	Svalöv	Bjertorp	Kölbäck	Lövsta
Vetesort	Kerrin	Kask	Linus	Julius
Förfrukt	Vårkorn	Höstvete	Höstraps	Höstraps
pH-värde	6,4	6,4	6,6	7
P-AL	2,6	3	5	4,5
P-klass	II	II	III	III
K-Al	11	9,7	15	19,1
K-klass	III	III	III	IV
K/Mg kvot	1,5		0,7	0,5
Lerhalt	18%	34%	43%	38%
Jordart	nmLL	nmML	nmhSL	mrML
CV %	12,90%	4,10%	3,40%	2,80%
LSD kg	862	643	381	365

Försöken på Svalöv och Bjertorp hamnade på klass II jordar medan Kölbäck och Lövsta låg på klass III.

Resultat

Bjertorp

Försöket på Bjertorp är jämnt och har en hög grundskörd. Beroende på skördenivå beräknas fosforbortförseln ligga kring 35 kg per hektar. NPK 10-11-22 har presterat bäst med signifikanta merskördar för både 30 och 45 kg fosfor. Även PK 11-21 presterar bra, medan MAP + K50 har en lägre merskörd.

Kölbäck

Försökslokalen i Kölbäck ligger på riktigt högpresterande jordar. Här gav fosforstegen ingen merskörd i fjol, men i år finns det några hundra kg att hämta på fosforgödsling. Kölbäck är ett jämnt försök med ett LSD värde på 381 kg per hektar. Observera att försöken hamnade på en jord med fosforklass III. Nollrutan har här presterat en högre skörd än det led med gödsling på 15 kg fosfor. Det var främst en av de fyra upprepningarna som låg väldigt högt. De andra tre upprepningarna låg något under 15 kg fosforledet i skörd. Den lägsta fosforgivan på 15 kg har inte genererat några merskördar. Det krävs 45 kg P för signifikanta merskördar. PK 11-21 är det led som presterar sämst. Merskördarna på Kölbäck är för små för att ge ett positivt netto.

Lövsta

Försöket på Lövsta är ett mycket jämnt försök med lågt CV värde och ett LSD värde på 365 kg. Vid gödsling med 15 kg fosfor skiljer det 200 kg i skörd mellan de led som har fått kalium och de led med MAP som är utan kalium. Vid den högsta givan på 45 kg fosfor är skillnaden i skörd bara 100 kg mellan leden med kalium och MAP. Merskördarna för kaliumgödsling är inte tillräckligt stora för att vara signifikanta, men eftersom skillnaden syns vid olika fosforgivor har vi här en tendens. Troligtvis har kalium betydelse för att maximera skörden. Det är ingen större skillnad mellan de tre strategierna som innehåller både fosfor och kalium. Försöket på Lövsta har hamnat på en jord med fosforklass III. Värt att notera är att fosforgödslingen ändå ger höga merskördar.

Diagrammet till höger visar en ihopslagning av alla leden med de olika fosforgivorna. Drygt 400 kg per hektar i merskörd för 15 kg fosfor och ytterligare 200-300 kg för resterande led räcker inte för att bekosta den ökade gödningskostnaden. Här får en bibehållen fosforstatus för framtiden räknas med i kalkylen. Sammantaget ser vi potential att öka skörden med ett ton

Svalöv

I Svalöv är grundskörden 5408 kg per hektar vilket är en låg grundskörd. En tuff etablering följt av en lika tuff vinter hade en negativ påverkan på både grödan och jämnheten av försöket. Detta resulterade i det krävs över 800 kg skillnad i merskörd för att kunna säga att det är signifikant skillnad mellan leden och CV värdet är högt. Vi ser inga skillnader i användandet av MAP eller MAP + K50 vilket indikerar att i år räckte den mängd kalium som blev tillgänglig i marken. Vi ser inte heller några skillnader mellan NPK 10-11-22 och PK 11-21 vilket indikerar ett lågt kvävebehov i år, till skillnad från fjolårets försök då vi såg stora kväveeffekter. I diagrammen nedan finns leden med PK 11-21 samt ett snittvärde för de olika gödslingsstrategierna. Högst skörd har de led som gödslats med 30-45 kg fosfor. Att gödsla med 30 kg fosfor har i detta försöket gett en merskörd på 25 %. Lönsamheten är beräknad på PK 11-21 försöket. spannmål med fosforgödsling.

Fosforförsöket 2021-2023

2021 låg fosforförsöket på två platser Bjertorp och Lövsta. 2022 ökade försöksserien till de kända fyra platserna Svalöv, Bjertorp, Kölbäck och Lövsta. Under alla tre åren har fosforgödsling på hösten gett merskördar. Svalövs lättlera med fosforklasser på II har gett högst merskörd medan Kölbäcks styva lerjord i klass III har gett minst. Värt att känna till är att försöket 2022 på Lövsta låg på en fosforklass IV jord och ändå gav merskördar.

Diskussion

Högst merskördar finns i Svalöv och det är också där som skördarna är som lägst från början. Alla försöken ligger på jordar med en låg fosforklass. Svalöv har lägst lerhalt och här har troligtvis fosforns positiva effekt på rotutvecklingen haft som störst betydelse under torkan då jordar med lägre lerhalt innehåller mindre vatten.

I år har det varit merskördar på alla fyra försöksplatserna genom att gödsla med fosfor. Alla försöksplatserna har dock inte tillräckligt höga skördar för att få ett positivt netto. Det är viktigt att inte ha en tärande strategi då risken är stor att hamna i en lägre fosforklass, vilket sannolikt kommer leda till ett än större skördetapp. Fosforgödsling ger merskördar i höstvete i hela landet. Ju högre giva desto högre merskörd. Dock är de högsta fosforgivorna inte ekonomiskt försvarbara, med dagens priser på fosfor.

Skördeökningen har i denna försöksserie varit som högst på lättlera i fosforklass II. Där är lönsamheten god på även högre givor med fosfor. Det visar hur viktigt det är med en aktuell markakrtering av fosforstatusen på dina fält och också att precisionsgödsling med fosfor kan vara en god idé.

Vädret & förutsättningar 2023

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitét, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan nedan är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

Temperaturen under säsongen började med en lång varm höst där oktober och november låg flera grader varmare än normalåret. Grödorna växte på långt in i november och mot slutet av månaden kom kylan snabbt.

Början på 2023 var något varmare än normalåret och bjöd på flera frostknäppar. Detta märktes tydligt i rapsen som vuxit sig stor under hösten och grödan fick utvintringsskador runtom i hela landet. Vädret var sedan svalt in i maj och höststråsäden fick god tid för bestockning även under våren.

Den tidiga våren var blöt och kall vilken gjorde att vårbruket var igång någon vecka senare än normalt. När grödan väl kom i marken fanns det ingen nederbörd i sikte. Maj och juni präglades av torka i hela Sverige. Bristen på nederbörd ledde till att spannmålen reducerade sidoskotten som anlagts under våren och huvudskottet blev stressat av vattenbristen. Höstrapsen blev också påverkad av torkan och blomningen varade bara två till tre veckor.

I månadsskiftet juni/juli kom de första regnen in över Sverige och nederbörden såg ut att rädda skördarna. Både grödan och ogräsen piggnade till av regnet och årets glesa bestånd gav gott om utrymme för ogräsen. Några tidiga sorter hann mogna av och skördades i juli innan regnskurarna gick över till ihållande regn. Regnen gav ny energi åt vårrapsen som blommade om i flera omgångar.

I augusti avlöste regnskurarna varandra vilket gjorde skörden komplicerad. I södra Sverige föll falltalet i veten snabbt. I Mellansverige var det ännu kärvare och här grodde kärnorna i axen. Där var det var först i september som det gick att skörda. Vissa områden med vårgrödor gick aldrig att skörda. Överlag avkastade höstgrödorna okej medan vårgrödorna låg på halv skörd mot förväntat.