En sen majssort med FAO 230 kan nå tillräcklig ts- och stärkelsehalt, det visar försök 2024 på Öland. Sådd i tid är en viktig faktor som ger både säkerhet och troligen högre avkastning. Sena sorter är både risk och potential i odlingen och behöver prövas väl för att få en säker odling.

15 dagar på våren motsvarade 10 dagar på hösten.

Slutsatser

  • Sena sorten KWS Editio med FAO-tal 230 nådde över 28 % ts och fick stärkelsehalten 320 gram per kg ts även vid sen sådd 28 maj.
  • 15 dagar senare sådd på våren motsvarade 10 dagar senare skörd på hösten.
  • Tidig sådd tenderade att ge en högre avkastning.
  • Majsmognad är årsmånsberoende och sena sorter behöver prövas väl i våra förhållanden för att vara säker på att uppnå mogen majs vid skörd.

Sammanfattning

Försök genomfördes på Öland med tre sorter med olika tidighet (FAO-tal) (Papageno 190, Kompetens 210 och KWS Editio 230) och tre såtidpunkter (24/4, 10/5 och 28/5) för att undersöka potentialen i en sen sort och hur sent den kan sås och ändå hinna bli mogen. Försöken visade att sena sorten KWS Editio med FAO-tal 230 nådde över önskvärda 28 % ts även vid sen sådd 28 maj. Den tidiga sådden tenderade att ge en högre avkastning än den sena.


Det här ville vi undersöka

Det viktigaste i ensilagemajsodling är en odlingssäsong tillräckligt lång för att majsen ska hinna bli skördemogen och få tillräcklig ts- och stärkelsehalt. Tillräckligt tidiga sorter finns på marknaden och gör det möjligt att lyckas med detta i olika odlingsområden. Samtidigt har majs en potential att nyttja en lång säsong till att bygga avkastning. Det är också intressant att nyttja en lång odlingssäsong till att sprida ut arbetet både med sådd och med skörd som ofta utförs av maskinstationer.

Försökets syfte var att testa tre sorter med olika tidighet vid tre såtider. Vi ville undersöka potentialen i en sen sort och hur sent den kan sås och ändå hinna bli mogen. Vi ville också se hur såtid i kombination med sort, påverkar ts-avkastning och stärkelsehalt. Detta har inte tidigare undersökts i svenska försök.

Så här gjorde vi

Detta var första året för försöket och det genomfördes på en plats, Torslunda på Öland. Ensilagemajs såddes med en utsädesmängd av 90000 frön per hektar och gödslades med kväve 175 kg per hektar och kalium 160 kg per hektar och en startgiva på 100 kg MAP NP 12-23. Tre sorter med olika tidighet (FAO-tal) användes. Papageno (FAO 190), Kompetens (FAO 210) och KWS Editio (FAO 230-250). De såddes vid riktdatum 25 april, tidig sådd, 10 maj, normal såtid och 25 maj, sen sådd. Såtiderna blev i praktiken 24 april, 10 maj och 28 maj. Försöket skördades vid tre tillfällen, varje såtid för sig. Målet var samma ts-halt vid alla tre skördarna och det blev 35 % ts vid skörd av första och andra såtiden och 32 % ts i den tredje på grund av annalkande regnperiod. Ts-avkastning mättes och foderanalys inklusive ts-halt och stärkelsehalt genomfördes. Innan skörd mättes ts-halt vid tre tillfällen ledvis i alla sorter och såtidpunkter.

Resultat

Sen sådd och sen sort nådde önskad ts-halt

Önskad ts-halt vid skörd är runt 32 %, ett krav är att överstiga pressvattengränsen 28 %. Majsen från de tre såtidpunkterna skördades med ca 10 dagars mellanrum, 19, 30 september och 8 oktober. Senare sådd ger senare skörd och 15 dagar på våren motsvarade 10 dagar på hösten. Det var överlag en bra odlingssäsong med ett okomplicerat skördearbete och lite tidigare skörd än normalt. En demoodling på samma plats 2017 visade att senare sådd sköt fram skörden ungefär lika många dagar. Lägsta uppmätta ts-halt var KWS Editio med 29 % (Diagram 1). Senare skörd än 8 oktober är oftast inte önskvärt men inte alls orimligt. Även stärkelsehalten nådde önskvärda över 280 g per kg ts, den sena sorten hade 320 gram per kg ts vilket är mycket bra (diagram 2).


Diagram 1. Ts-halten (linje) översteg 28% i alla sorter och alla såtidpunkter i försök med ensilagemajs på Öland 2024. Avkastningen (staplar, relativtal) varierade mellan 20 och 26 ton ts per hektar.

Diagram 2. Stärkelsehalten översteg 280 gram per kg ts i alla sorter och alla såtidpunkter i försök på Öland 2024.


Högst avkastning med tidiga sådden och med sena sorten

Den tidiga såtiden gav drygt ett ton ts större avkastning per hektar (tabell 1). Även såtid 10 maj gav större avkastning än 28 maj, nära 2,5 ton mer. Detta ska ställas i relation till en lägre ts-halt vid skörd (32 % jämfört med 35 %), som kan vara en orsak till lägre avkastning. Vid alla såtider hade KWS Editio tendens till högst avkastning (24,5 ton ts per hektar) och Kompetens lägst (23 ton ts per hektar) (diagram 1). Medelskörd var 23,8 ton ts.


Tabell 1. Tidig sådd gav högre avkastning i försök på Öland 2024. Den sena sådden skördades dock vid lägre ts-halt, vilket kan bidra till lägre ts-avkastning.

  Avkastning (kg ts/ha)
Sådd 24/4 25560
Sådd 10/5 24186
Sådd 28/5 21805
CV (%) 6,11
LSD kg ts/ha 1008

Väder & förutsättningar 2024

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitet, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan på nästa sida är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

2023 var ett utmanande växtodlingsår med höga räntor, energikostnader och en regnig skörd. Många hoppades på en bättre säsong 2024, men höstsådden började med regn. Augusti och början av september hade ovanligt mycket nederbörd, vilket försvårade skörden och höstsådden. Regnmängderna i augusti begränsade höstrapssådden, och försämrad bärighet i fälten försenade höstsådden, vilket ökade vårgrödearealen. I november täckte snö nästan hela Sverige, och höstgrödorna växte under snöns isolerande täcke.

Vintern övergick långsamt till en kall vår, vilket fördröjde grödornas utveckling och vårsådden. Norra Götaland fick ovanligt mycket regn under våren, och Båstadsområdet drabbades av översvämningar i maj, vilket skadade grödorna. En torrperiod i maj/juni påverkade både vår- och höstgrödorna negativt. Höstgrödorna, med grunda rotsystem efter en blöt vinter, visade tecken på vattenbrist. Juli var vädermässigt lugn, och augusti var normalt för större delen av Sverige, men nederbördsfattigt i östra Svealand. Tröskningen gick smidigt med låga vattenhalter i hela landet, vilket var en lättnad jämfört med fjolårets sensommarregn.

 

Bjertorp

Hösten 2023 var varm och regnig, vilket minskade sådden av höstraps och höstsäd. Vintern var kall med snö från december till februari. Snö och regn i början av april försenade vårbruket till månadens slut. Maj var varm och torrare än normalt. Juni till mitten av juli hade varierande nederbörd och normala temperaturer. Höstsäden gick i ax tidigt i juni. Från mitten av juli till augusti blev det torrare och varmare, vilket gav en tidig skörd under bra förhållanden för höstgrödorna. Det var lite insekter, men mer än vanligt av svamp som gulrost och svartpricksjuka i höstvete. Skördarna av både höst- och vårsäd varierade från normal till lägre avkastning och rymdvikterna var generellt låga. Den lilla arealen höstraps som överlevde vintern gav lägre avkastning än normalt.

Kölbäck

Hösten 2023 var blöt, med sen höstsådd och packningsskador som försämrade gröduppkomsten. Trots detta och tidig vinter var övervintringen god. Efter en kall och blöt vår med sen sådd i slutet av april följde en period av torka. Sommaren var utan extremvärme. I juli föll över 200 mm regn på vissa platser. Skördevolymerna varierade kraftigt mellan och inom fälten, och spannmålen hade generellt låga rymdvikter. Höstrapsens skörd påverkades negativt av en kort blomningsperiod och insektsangrepp.

Lövsta

Hösten 2023 var blöt med snö från slutet av november till slutet av februari. Eftersom tjälen inte hade gått i marken grodde höstvetet under snön. April var kall och fördröjde höstgrödornas tillväxt. Under säsongen var svamptrycket högt, särskilt av gulrost i höstvete. En torrperiod började i juli och fortsatte genom augusti. Avkastningen varierade, med medelskördar eller något lägre än vanligt. Vårgrödor som såddes senare gav bättre avkastning än vanligt. Både vår- och höstraps presterade bra, men variationer förekom.

Svalöv

Hösten och vintern 2023 i Svalöv och Skåne var mycket blöt. Ett snötäcke la sig i slutet av november och låg kvar några dagar in i december. Höstgrödorna klarade sig bra över vintern. Vårsådden blev sen på grund av långsam upptorkning av marken, och vissa hann så innan en blöt period i april. I övrigt skedde vårsådden främst i andra halvan av april och in i maj. Maj var torr, vilket resulterade i ojämn uppkomst av vårgrödorna. Juni och juli gav nederbörd utan höga temperaturer. Augusti var torr vilket möjliggjorde en smidig tröskning. Höstrapsen, som såg lovande ut, gav låga skördar med små frön på grund av en förkortad blomning i det varma majvädret. Spannmålsskördarna varierade beroende på såtidpunkt och sortval.

April: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att temperaturen i april 2024 var lägre än normalt i hela landet förutom Skåne, Blekinge och delar av Småland och Halland.
Maj: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att medeltemperaturen i maj 2024 var högre än normalt i hela landet.
Augusti: Avvikelser från normalvädret 1991–2020. Nederbörden i procent av normalperioden 1991-2020 för augusti 2024 indikerar att månaden var torrare än normalt i alla delar förutom i väst där det låg på normal nederbördsnivå för perioden.