I årets försök har produkten Stimplex testats med målsättningen att se hur dess effekt genom förbättrad rotutveckling och bättre näringsutnyttjande påverkar avkastningen i olika grödor. Försöken visar intressanta resultat där Stimplex bidrar till en ökad skörd, särskilt vid underoptimala förhållanden likt de inomfältsvariationer som normalt förekommer i fält.

Allt färre godkända aktiva substanser av växtskyddsmedel samt ett föränderligt klimat i framtiden gör att vi behöver jobba med andra typer av produkter.

Biostimulanter består av ämnen med biologiskt ursprung som ska stärka grödans biologiska processer och därmed förbättra grödans produktivitet. Det kan vara en ökad rottillväxt för ökat växtnäringsutnyttjande, bättre vattenupptag eller säkrare övervintring. Det kan också vara genom att stärka plantan för att bättre motstå olika stressfaktorer som torka, angrepp av skadegörare och annat. Allt färre godkända aktiva substanser av växtskyddsmedel samt ett föränderligt klimat i framtiden gör att vi behöver jobba med andra typer av produkter. Syftet med biostimulanter är att stärka grödan så att den bättre kan stå emot stress och därmed kan få ökad möjlighet till högre skörd.

I årets försök ingår även ett första skede av produkttester som en del i utvärderingen av kommande produkter. I denna rapport presenteras endast resultat från Stimplex. Syftet här är främst att se hur Stimplex påverkar avkastningen. Stimplex är även KRAV-godkänt.


Försöksplaner

Fyra olika försök har utvärderats; ett i vårkorn, två i höstvete och ett i höstraps. Försöksplanerna ser lite olika ut och presenteras i efterföljande text. Samtliga försök har ogräsbehandlats och svampbehandlats.

Det finns ytterligare resultat från årets strategiförsök där Stimplex ingår; Växtskydd i höstraps och Växtskydd i korn.


1. Strategiförsök: Biostimulanter i korn
Nio olika typer av biostimulanter testades i korn; bakterier, alger, aminosyror och syror. Eftersom flera av dem ännu inte finns på marknaden, så kan vi inte presentera dem än. Vi fokuserar därför på Stimplex. Försöket låg i Dalhem på Gotland, Bjertorp i Västergötland, Svalöv i Skåne och i Mörbylånga på Öland. Resultat från Öland presenteras här. Försöket på Öland låg på en försöksplats med fosforklass V och kaliumklass IV. Jordarten är en sandjord med 3,3 % mull och pH 7,6. Samtliga led har gödslats enligt gårdens strategi med 350 kg N27 vid sådd, vilket ger ca 95 kg kväve. Förfrukten är vårkorn.

Led Behandling
1 Obehandlat
2 2 x 2 l Stimplex, vår; DC 25 och DC 39-45

2. Stimplex i höstvete med olika intensitet på kväve och fosfor
I försöket testades olika biostimulanter i en kvävestege med och utan fosfor. Syftet är att testa näringsutnyttjande och hur Stimplex skulle kunna bidra till att effektivare utnyttja befintlig näring. Försöket låg på två platser, Uppland och i Östergötland. Nedan redovisas Östergötland som var det försök som visade intressanta resultat.

Försöket i Östergötland låg på en försöksplats med fosforklass III och kaliumklass IV. Jordarten är en styv lera med 6 % mull och pH 6,1. 100 % kväve nedan motsvarar gårdens nivå med en vårkvävegiva på 162 kg N. Fosfor lades ut på hösten i form av P20. Förfrukten är höstvete.

Led Behandling Kvävenivå Fosfornivå
1 Obehandlat 100 % N  
2 2 x 2 l Stimplex; höst DC 14-15 och vår DC 37-45 100 % N  
3 Obehandlat 100 % N 25 kg P
4 2 x 2 l Stimplex; höst DC 14-15 och vår DC 37-45 100 % N 25 kg P
5 Obehandlat 75 % N  
6 2 x 2 l Stimplex; höst DC 14-15 och vår DC 37-45 75 % N  
7 Obehandlat 75 % N 25 kg P
8 2 x 2 l Stimplex; höst DC 14-15 och vår DC 37-45 75 % N 25 kg P

3. Stimplex i höstvete vid underoptimala förhållanden
Syftet med försöket var att testa hur biostimulanter påverkar skörden vid underoptimala förhållanden; torra och blöta tillstånd. Försöksplatserna låg i Halland och på Gotland, där Gotlandsförsöket visade intressanta resultat som redovisas nedan.

Försöket på Gotland låg på en försöksplats med fosforklass II och kaliumklass III. Jordarten är en lättlera med 3 % mull och pH 7,3. Försöket gödslades med 95 kg kväve i form av Axan. PK-ledet gödslades med 200 kg PK 11–21 på hösten enligt gårdens giva, vilket ger 22 kg fosfor och 42 kg kalium. Förfrukten var vitklöver.

Led Behandling Fosfornivå
1 Obehandlat  
2 Obehandlat 200 kg PK 11-21
3 2 x 2 l Stimpex; höst DC 22 och vår DC 37  

 

4. Stimplex i en kvävestege i höstraps
Syftet med försöket var att testa biostimulanter i en kvävestege för att undersöka Stimplex effekt på näringsutnyttjande. Försöket låg i Fornåsa, Östergötland, samt i Halland. Försöket i Östergötland visade på intressanta resultat och presenteras nedan.

Försöket i Östergötland låg på en försöksplats med fosforklass III och kaliumklass II. Jordarten är en mullrik mo-jord med 6 % mull och pH 6,1. 100 % kväve nedan motsvarar gårdens nivå med en vårkvävegiva på 150 kg N. Förfrukten är höstvete.

Led Behandling Kvävenivå
1 Obehandlat 0 % N
2 2 x 2 l Stimpex; höst DC 13-19 och vår DC 52 0 % N
3 Obehandlat  50 % N (75 kg N)
4 2 x 2 l Stimpex; höst DC 13-19 och vår DC 52 50 % N (75 kg N)
5 Obehandlat 100 % N (150 kg N)
6 2 x 2 l Stimpex; höst DC 13-19 och vår DC 52 100 % N (150 kg N)

Resultat

1. Strategiförsök: Biostimulanter i korn

Öland
På Öland har behandlingen med Stimplex gett en merskörd på 592 kg per hektar, vilket är 10 % skördeökning. Merskörden på 592 kg når nästan upp till gränsen för signifikans som är 622 kg i detta försök. Här finns en tydligt tendens.


För att utvärdera en strategi med biostimulanter på dina skifte är det bra att lämna en nollruta. Fältet på bilden är behandlat med Stimplex till höger. Här ser vi att det är mindre axbrytning, och grönskott jämfört med vänstra delen av fältet.

 

Övriga försöksplatser
På övriga försöksplatser (Bjertorp, Svalöv och Gotland) fanns inga signifikanta skillnader mellan behandlingarna, även om det fanns merskördar av andra produkter på upp till 329 kg i det bästa ledet på Bjertorp, respektive 419 kg i det bästa ledet på Svalöv, jämfört med obehandlat. Stimplex gav dock väldigt små merskördar på Bjertorp och Svalöv.

  Gotland Öland Bjertorp Svalöv
Grundskörd (kg/ha) 6 545 5 872 5 607 4 639
Skörd med Stimplex (kg/ha) 6411 6464 5638 4722
LSD (kg/ha) 301 622 552 502
CV (%) 3,93 7,91 8,08 8,95

 

2. Stimplex i höstvete med olika intensitet på kväve och fosfor

Försöket i Östergötland var ett mycket jämnt försök som ger säkra resultat. Försöket visar en tendens till högre skördar i samtliga behandlingar med Stimplex jämfört med obehandlade led, utom i ledet med 100 % kväve och tillskott av 25 kg P. Där ligger skördarna väldigt nära varandra.

Störst skillnad ses i leden med och utan Stimplex vid en reducerad kvävenivå, där merskörden på 315 kg är mycket nära signifikansnivån på 339 kg.

Statistiska värden:
LSD: 339 kg    CV: 3,28 %

 

3. Stimplex i höstvete vid underoptimala förhållanden

Försöket på Gotland var ett jämnt försök med lågt CV-värde. För att få statistisk signifikans mellan behandlingarna krävdes i detta försök en relativt hög skörd på 715 kg.

Skörden låg på en mycket hög nivå i försöket, 11–12 ton per hektar jämfört med fältet runtom som i snitt avkastade 6–7 ton per hektar. Trots de höga skördarna visar försöket på en skillnad med och utan Stimplex på 712 kg per hektar, vilket var nära signifikant.

Tendenser till att PK-gödslingen hjälper upp skörden kan även ses. Stimplex i kombination med extra PK har inte testats i detta försök.

Statistiska värden:
LSD: 715 kg    CV: 4,16 %

 

4. Stimplex i en kvävestege i höstraps

Signifikanta skillnader mellan obehandlat och Stimplex ses både vid 0 % kväve och vid 50 % kväve, medan vid optimala förhållanden (100 % N) har Stimplex inte tillfört någon merskörd.

Statistiska värden:
LSD: 100 kg     CV: 1,32 %

 

Försöken visar på lönsamhet

Samtliga led med Stimplex i försöken är behandlade med 2 l Stimplex två gånger under växtodlingssäsongen, vilket ger en ungefärlig preparatkostnad om 325 kr per hektar. Den första behandlingen är för att stimulera rottillväxt och den andra behandlingen är för att öka grödans stresstålighet.

Med årets genomsnittliga spannmålspriser behövs en merskörd om minst 108 kg vårkorn, 177 kg höstvete eller 62 kg höstraps för att betala kostnaden. Vi förutsätter att Stimplex körs i redan befintliga strategier med ogräs eller svamp och räknar därför inte med körkostnaden. Undantaget är i höstvete på hösten där Stimplex behöver köras separat till följd av sämre timing med ogräsbehandlingen på hösten. Vi räknar därför med en extra körkostnad på 150 kr per hektar i höstvete.

Med ovanstående förutsättningar är merparten av Stimplex-behandlingarna i årets försök lönsamma. Undantaget är i korn där årets försök endast visar lönsamhet på en av försöksplatserna (Öland).


Diskussion och slutsats

Det är generellt svårt att utföra fältförsök på biostimulanter eftersom tydliga skördeeffekter inte alltid syns när produkterna testas på de bästa platserna vid optimala förhållanden. Ibland visar försöken signifikanta skördeökningar och ibland inte. Sammanfattningsvis visar Stimplex på tendenser till ökad skörd, särskilt såsom vid lite tuffare förhållanden för grödan. Stimplex fungerar genom att öka rotvolymen på grödan och på så sätt ökas möjligheten till ett bättre näringsupptag vid underoptimala förhållanden. Försöken med olika givor av kväve och fosfor visar att upptagbart kväve och fosfor är oerhört viktigt för grödan att det finns tillräckligt av i fält. Inomfältsvariationen kan dock vara stor i hur pass tillgängliga näringsämnena är, och i de fallen har Stimplex bidragit till ett effektivare näringsupptag. Det är ytterst få fält som har helt perfekta förhållanden, även om vi tror och vill att det ska vara så. Kan Stimplex hjälpa till att öka näringsupptaget på de sämre delarna av fälten är det mycket positivt. Detta är även intressant i ekologisk odling där tillgången på kväve är begränsad.

Lantmännen Lantbruk och Lantmännen BioAgri kommer att fortsätta jobba med att utvärdera biostimulanter, för att se hur, och var de kan passa in i odlingen, med odlarens lönsamhet i fokus.

 

- Stimplex bidrar till ökad skörd
- Stimplex hjälper grödan med näringsupptag vid underoptimala fältförhållanden
och lägre kvävenivåer
- Små merskördar behövs för lönsamhet – 60 kg höstraps och och ca 110-180 kg spannmål

Vädret & förutsättningar 2023

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitét, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan nedan är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

Temperaturen under säsongen började med en lång varm höst där oktober och november låg flera grader varmare än normalåret. Grödorna växte på långt in i november och mot slutet av månaden kom kylan snabbt.

Början på 2023 var något varmare än normalåret och bjöd på flera frostknäppar. Detta märktes tydligt i rapsen som vuxit sig stor under hösten och grödan fick utvintringsskador runtom i hela landet. Vädret var sedan svalt in i maj och höststråsäden fick god tid för bestockning även under våren.

Den tidiga våren var blöt och kall vilken gjorde att vårbruket var igång någon vecka senare än normalt. När grödan väl kom i marken fanns det ingen nederbörd i sikte. Maj och juni präglades av torka i hela Sverige. Bristen på nederbörd ledde till att spannmålen reducerade sidoskotten som anlagts under våren och huvudskottet blev stressat av vattenbristen. Höstrapsen blev också påverkad av torkan och blomningen varade bara två till tre veckor.

I månadsskiftet juni/juli kom de första regnen in över Sverige och nederbörden såg ut att rädda skördarna. Både grödan och ogräsen piggnade till av regnet och årets glesa bestånd gav gott om utrymme för ogräsen. Några tidiga sorter hann mogna av och skördades i juli innan regnskurarna gick över till ihållande regn. Regnen gav ny energi åt vårrapsen som blommade om i flera omgångar.

I augusti avlöste regnskurarna varandra vilket gjorde skörden komplicerad. I södra Sverige föll falltalet i veten snabbt. I Mellansverige var det ännu kärvare och här grodde kärnorna i axen. Där var det var först i september som det gick att skörda. Vissa områden med vårgrödor gick aldrig att skörda. Överlag avkastade höstgrödorna okej medan vårgrödorna låg på halv skörd mot förväntat.

Bjertorp

Hösten på Bjertorp var lång och mild och grödorna växte på ordentligt. Temperaturerna under våren var svala och regnmängderna var strax under normalt. I mitten av maj kom närapå 30mm innan det blev torrt och uppehåll fram till mitten av juni. Under juli och augusti regnade det var och varannan dag och flera dagsmätningar mättes från 20 upp till nästan 60 millimeter. Första veckorna i september var fria från nederbörd, och skörden kom igång.

Kölbäck

Den varma hösten gav höstsådden gott om tid för att etablera sig och för bestockning. Den höstsådda spannmålen såg riktigt fin ut och klarade den relativt snöfria vintern bra. För rapsen gick vintern och våren lite hårdare fram, större plantor skadades under våren när vädret växlade mellan varma och riktigt kalla veckor. Inför vårsådden tog det tid innan marken torkade upp och sådden blev lätt försenad. Maj och juni var närapå nederbördsfria och grödan blev stressad av torkan. Juli och azugusti bjöd på uppemot tre gånger så mycket regn jämfört med snittet för samma period. Även här var värmen i september viktig för att torka upp grödan inför skörd.

Lövsta

En lång och varm höst följdes av en snöfri vinter med flertalet köldknäppar. Utan snötäcket fanns inget som kunde skydda grödan mot frostknäpparna. Våren blev lång och sval vilket höll kvar fukt i marken en bra bit in i maj, detta försenade vårbruket litet och när vårgrödorna väl kom i marken var försommartorkan redan på väg. Både den långa våren och den varma hösten gav höstspannmålen god tid för bestockning och antalet skott per planta var högt. När torkan sedan slog till tillbakabildades många av skotten och de skott som utvecklades såg pinniga ut. Regnet kom i slutet av juni och uppehållen i prognosen sköts längre och längre fram. De varmare temperaturerna under september behövdes för att torka grödan till tröskbara vattenhalter.

Svalöv

Vädret under hösten 2022 gav goda möjligheter för grödan att etablera ett bra bestånd. Rapsen växte på långt in i november och hann bli stor inför vintern. Den snabba förändringen i vädret under november gjorde att det fanns stora utvintringskador på höstrapsen. Nederbörden under våren var jämn fram till mitten av april, från april till mitten av juni kom totalt 20mm och vattenbristen drabbade vårgrödorna hårt. Grödans upptag av näring kräver att det är fukt i rotzonen och delar av den gödning som lades under våren blev inte tillgänglig för grödan förens de första regnen kom i juni. Under juli och augusti kom dubbelt så mycket regn jämfört mot normalåret. I september blev det mestadels uppehåll och varmare temperaturer.


Nederbörd: Maj och Juni låg nederbörden nere på mellan 10 och 50 % av normalt, där Blekinge, Småland och Uppland hade lägst nivåer jämför med normalåret. Juli och augusti bjöd på nederbördsmängder på 150-400% jämfört med normalåret.

Temperatur: Vädret i september låg några grader varmare än genomsnittet och gav fint väder för tröskning.

Visa alla strategier