Majs är en gröda med ett stort växtnäringsbehov och en hög avkastningspotential även på svaga jordar. Försök på Öland 2024 visade att mikronäring och kvävefixerande bakterier var positivt medan plantstärkaren Stimplex inte påverkade detta gynnsamma år.

Slutsats

  • Mikronäring respektive kvävefixerande bakterier var positivt.
  • Mikro Start respektive Amylis gav ca 800 kg ts per hektar i merskörd, skördeökning ca 4 %.
  • Behandlingarna gav en vinst på ca 1000 kronor per hektar.
  • Mikro Start ger en bred näringstillförsel att betrakta som en god försäkring.
  • Stimplex påverkade inte avkastningen varken i enkel eller dubbel behandling. Det kan bero på ett gynnsamt år utan torkstress.

Sammanfattning

I detta försök i Torslunda på Öland ville vi undersöka hur olika insatser av biostimulanter och mikronäring påverkar avkastning hos ensilagemajs. Försöket behandlades vid två tillfällen, DC 13 31/5 och DC 15 5/6, med Mikro Start, Amylis och Stimplex i enkel och dubbel dos. Stimplex är plantstärkande och Amylis kvävetillförande. Mikro Start har ett brett innehåll av för majs relevanta näringsämnen. Resultaten visade att Mikro Start respektive Amylis gav ca 800 kg ts per hektar i merskörd, en skördeökning på ca 4 %. Behandlingarna gav en vinst på ca 800 kronor per hektar. Stimplex påverkade inte avkastningen varken i enkel eller dubbel behandling. Det kan bero på ett gynnsamt år utan torkstress. Mikro Start ger en bred näringstillförsel att betrakta som en god försäkring. Försöket svarar inte på vilka näringsämnen som haft betydelse.


Det här ville vi undersöka

Majs är en gröda med ett stort växtnäringsbehov och en hög avkastningspotential även på svaga jordar. I detta försök ville vi undersöka hur olika insatser påverkar avkastningen. Hypotesen var att majsen svarar med en avkastningsökning på behandlingar med biostimulanter respektive flytande mikro- och makronäring.

Så här gjorde vi

Detta var första året för försöket och det genomfördes på en plats, Torslunda på Öland. Året var gynnsamt för all odling och majsen utsattes inte för torkstress på samma sätt som brukar ske på försommaren. Ensilagemajs såddes med en utsädesmängd av 90 000 frön per hektar och gödslades med svavel 24 kg per hektar, kalium 160 kg per hektar och kväve 175 kg per hektar inklusive en startgiva på 100 kg MAP NP 12-23. Försöket behandlades ledvis vid två tillfällen. Behandlingarna genomfördes vid tre blad (DC 13) 31/5 och fem blad (DC 15) 5/6. Försöket skördades 23 september och ts-avkastning mättes. Vid lönsamhetsberäkningen förutsattes att preparaten körs ihop med ogräsbehandling och att denna bär körkostnaden på cirka 200 kronor per hektar.

Behandling Dos Tidpunkt plan
Obehandlad    
Stimplex 2 l/ha DC 12
Stimplex 2 & 2 l/ha DC 12 & DC 16
Amylis 0,5 l/ha DC 12
Mikro Start 3 l/ha DC 16



Stimplex är en biostimulant i form av ett flytande algextrakt av Ascophyllum nodosum som förbättrar grödans produktivitet genom bättre rotutveckling och näringsupptag.

Amylis är en biostimulant som består av två jordbakterier som kan öka kvävetillförseln genom att frigöra kvävet från skörderester och att ta upp kväve från luften.

Mikro Start innehåller mangan, fosfor, svavel, kalium, kväve, zink och molybden. Doseringen 3 liter per hektar motsvarar 1 liter Mikro Mangan räknat på manganinnehåll.

Resultat

Bättre fart med Mikro Start

Mikro- och makronäring i form av Mikro Start gav en merskörd på 778 kg ts per hektar, motsvarande ca 4 %. Det finns flera näringsämnen som är så viktiga för majs att de kan ha en avgörande betydelse för avkastningen. Manganbrist kan ge stor skördeförlust på utsatta fält, framförallt med mycket högt pH-värde, vid torka och lätt jord. Fosfor är viktigt i tidigt stadium. Det tillförs vid sådd med den placerade startgivan men det händer att synliga brister uppstår och att komplettering behövs, framförallt vid kyligt väder. Det var ett utsatt år med kyla och nederbörd på många platser i landet men just försöksplatsen hade lätt, varm och dränerad jord, troligen utan denna problematik. Kalium är relativt viktigt för majs men grundgivan på 160 kg bör ha täckt behovet. Svavelbehovet ökar generellt i våra grödor med minskat nedfall och detta är ett ämne som bör ha betydelse för majsen. Mikro Start ger en bred näringstillförsel att betrakta som en god försäkring. Försöket svarar inte på vilka näringsämnen som haft betydelse. CV för försöket var 4,5 % vilket betyder jämnt och LSD 1145 kg vilket betyder att merskördarna är tendenser och inte statistiskt säkerställda.


Kvävefixaren Amylis gav merskörd

Amylis gav en merskörd på 856 kg per hektar, ca 4 %. Det är rimligt att kväveverkan haft betydelse. Avkastningen på drygt 20 ton per hektar ger en bortförsel på ca 230 kg kväve per hektar i obehandlat led, räknat utifrån en schablon på råproteinhalt på 70 g per kg ts. Majs har ett utomordentligt gott kväveutnyttjande. Ledet behandlat med Amylis bortförde 10 kg kväve mer per hektar. En lägre kvävegiva skulle ytterligare kunnat visa potentialen i Amylis. Stimplex påverkade inte avkastningen varken i enkel eller dubbel behandling. Det kan bero på ett gynnsamt år utan torkstress. Det är också möjligt att Stimplex skulle ha större effekt i ett senare stadium än vid fem blad, då bladtäckningen och därmed upptaget är större. De lönsamma behandlingarna gav en vinst på ca 1000 kronor per hektar.

Väder & förutsättningar 2024

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitet, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan på nästa sida är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

2023 var ett utmanande växtodlingsår med höga räntor, energikostnader och en regnig skörd. Många hoppades på en bättre säsong 2024, men höstsådden började med regn. Augusti och början av september hade ovanligt mycket nederbörd, vilket försvårade skörden och höstsådden. Regnmängderna i augusti begränsade höstrapssådden, och försämrad bärighet i fälten försenade höstsådden, vilket ökade vårgrödearealen. I november täckte snö nästan hela Sverige, och höstgrödorna växte under snöns isolerande täcke.

Vintern övergick långsamt till en kall vår, vilket fördröjde grödornas utveckling och vårsådden. Norra Götaland fick ovanligt mycket regn under våren, och Båstadsområdet drabbades av översvämningar i maj, vilket skadade grödorna. En torrperiod i maj/juni påverkade både vår- och höstgrödorna negativt. Höstgrödorna, med grunda rotsystem efter en blöt vinter, visade tecken på vattenbrist. Juli var vädermässigt lugn, och augusti var normalt för större delen av Sverige, men nederbördsfattigt i östra Svealand. Tröskningen gick smidigt med låga vattenhalter i hela landet, vilket var en lättnad jämfört med fjolårets sensommarregn.

 

Bjertorp

Hösten 2023 var varm och regnig, vilket minskade sådden av höstraps och höstsäd. Vintern var kall med snö från december till februari. Snö och regn i början av april försenade vårbruket till månadens slut. Maj var varm och torrare än normalt. Juni till mitten av juli hade varierande nederbörd och normala temperaturer. Höstsäden gick i ax tidigt i juni. Från mitten av juli till augusti blev det torrare och varmare, vilket gav en tidig skörd under bra förhållanden för höstgrödorna. Det var lite insekter, men mer än vanligt av svamp som gulrost och svartpricksjuka i höstvete. Skördarna av både höst- och vårsäd varierade från normal till lägre avkastning och rymdvikterna var generellt låga. Den lilla arealen höstraps som överlevde vintern gav lägre avkastning än normalt.

Kölbäck

Hösten 2023 var blöt, med sen höstsådd och packningsskador som försämrade gröduppkomsten. Trots detta och tidig vinter var övervintringen god. Efter en kall och blöt vår med sen sådd i slutet av april följde en period av torka. Sommaren var utan extremvärme. I juli föll över 200 mm regn på vissa platser. Skördevolymerna varierade kraftigt mellan och inom fälten, och spannmålen hade generellt låga rymdvikter. Höstrapsens skörd påverkades negativt av en kort blomningsperiod och insektsangrepp.

Lövsta

Hösten 2023 var blöt med snö från slutet av november till slutet av februari. Eftersom tjälen inte hade gått i marken grodde höstvetet under snön. April var kall och fördröjde höstgrödornas tillväxt. Under säsongen var svamptrycket högt, särskilt av gulrost i höstvete. En torrperiod började i juli och fortsatte genom augusti. Avkastningen varierade, med medelskördar eller något lägre än vanligt. Vårgrödor som såddes senare gav bättre avkastning än vanligt. Både vår- och höstraps presterade bra, men variationer förekom.

Svalöv

Hösten och vintern 2023 i Svalöv och Skåne var mycket blöt. Ett snötäcke la sig i slutet av november och låg kvar några dagar in i december. Höstgrödorna klarade sig bra över vintern. Vårsådden blev sen på grund av långsam upptorkning av marken, och vissa hann så innan en blöt period i april. I övrigt skedde vårsådden främst i andra halvan av april och in i maj. Maj var torr, vilket resulterade i ojämn uppkomst av vårgrödorna. Juni och juli gav nederbörd utan höga temperaturer. Augusti var torr vilket möjliggjorde en smidig tröskning. Höstrapsen, som såg lovande ut, gav låga skördar med små frön på grund av en förkortad blomning i det varma majvädret. Spannmålsskördarna varierade beroende på såtidpunkt och sortval.

April: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att temperaturen i april 2024 var lägre än normalt i hela landet förutom Skåne, Blekinge och delar av Småland och Halland.
Maj: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att medeltemperaturen i maj 2024 var högre än normalt i hela landet.
Augusti: Avvikelser från normalvädret 1991–2020. Nederbörden i procent av normalperioden 1991-2020 för augusti 2024 indikerar att månaden var torrare än normalt i alla delar förutom i väst där det låg på normal nederbördsnivå för perioden.