För första året så har gödslingsstrategier med NPK i vårkorn testats i strategiförsöken. Försöket syftar till att testa olika strategier med NPK. Försöket visar att urea med PK och svavelprodukt kan vara en god ersättare till NPK, men också att NPK 22-6-6 fungerar bra med en kvävekomplettering med NS 27-4 (Axan). Att gödsla med fosfor och kalium har även visat på skördehöjningar.

Slutsats

  • Ren ammonium vid sådd (led 4) ger lägre skörd än mätarledet på alla platser, men skillnaden är inte signifikant.
  • Gödsling med fosfor har ökat skörden på alla platser, signifikant på Lövsta och Kölbäck.
  • Nedmyllad urea till 7 cm har fungerat bra på Svalöv och Kölbäck, med signifikant skillnad på Kölbäck.
  • På Lövsta har bredspridning av urea innan sådd gett bättre resultat än nedmyllning, troligen på grund av den lätta jorden.
  • Små skillnader i proteinhalt mellan platserna, med signifikanta skillnader endast på Lövsta.
  •  Led 8 (organiskt kväve) och led 1 (NPK 22-6-6) har lägre proteinhalt än led 2 (enbart kväve) på Lövsta.
  • Att lägga allt kväve vid sådd (led 5) har fungerat bra på alla platser, möjligen på grund av torr väderlek under våren.

Sammanfattning

Resultaten visar att ren ammonium vid sådd (led 4) ger en lägre skörd än mätarledet på alla platser, även om skillnaden inte är signifikant. Gödsling med fosfor har resulterat i skördeökningar på alla platser, med signifikanta ökningar på Lövsta och Kölbäck. Nedmyllad urea till 7 cm har fungerat bra på Svalöv och Kölbäck. Det understryker vikten av djup myllning av urea, särskilt på Kölbäck där skillnaden är signifikant. På Lövsta har bredspridning innan sådd gett bättre resultat, vilket kan bero på den mycket lätta jorden (34 % sand och 54 % silt). Proteinhalten har visat små skillnader mellan de tre platserna, med signifikanta skillnader endast på Lövsta. Där har led 8 med organiskt kväve och led 1 (NPK 22-6-6) gett lägre proteinhalt jämfört med led 2 med enbart kväve. Att lägga allt kväve på en gång, som i led 5, har fungerat bra på alla platser, vilket möjligen kan bero på torr väderlek.

 

Det här ville vi undersöka

Försöket NPK i vårkorn lades ut på fyra platser i landet: Svalöv, Bjertorp, Kölbäck och Lövsta. Försökets syfte är att testa olika gödslingsstrategier med olika kvävegödselmedel och NPK-gödsel.

 

Så här gjorde vi

Bland de led som testas finns NPK 15-7-12 med ren ammonium vid sådd (led 4) samt fyra led med urea. Övriga NPK-produkter samt NS 27-4 (Axan) innehåller både ammonium och nitrat-kväve. Även en testprodukt med organisk gödning från Gyllebo Gödning ligger i led 8 i kombination med NS 27-4 (Axan).

Urean har varit intressant sedan 2022 då priset på CAN (N27) var högt, och Lantmännen testade att köpa in urea. Försöksunderlaget för urea i Sverige var föråldrat, därför har Lantmännen valt att göra nya försök med urea. Nollrutan är gödslad med 80 kg N som NPK 22-6-6 samt med en komplettering på 30 kg N med NS 27-4 (Axan) för att testa gödslingsstrategier och inte kväveeffekten. Försöket på Bjertorp ströks på grund av ojämnhet och låga skördar.

Resultat

Se tabell 2 nedan med CV och LSD för de olika försöken. Försöken var jämna med höga skördar. Svalöv hade något lägre skörd än Kölbäck och Lövsta. I resultatstabellen finns försöksplanen samt skördesiffrorna. Gödslingarna har utförts vid olika tidpunkter som går att se i tabellen. Skördesiffrorna redovisas i form av relativtal där led 1 är mätarled.


Tabell 1. Försöksplan samt skörd i relativtal för de olika platserna.

Led Innan sådd Vid sådd DC 32 Svalöv Kölbäck Lövsta
1   80 kg N 22-6-6 30 kg N NS 27-4 6551 kg/ha (100) 7671 kg/ha (100) 8908 kg/ha (100)
2   80 kg N 27-3-3 30 kg N NS 27-4 91 105 87
3   80 kg N NS 27-4 30 kg N NS 27-4 96 91 82
4   80 kg N 15-7-12 30 kg N NS 27-4 94 102 99
5   10 kg N 24-4-5 30 kg N NS 27-4 99 101 99
6 70 kg N Urea och 10 kg N NS 21-24 myllat 7 cm med såmaskin 200 kg PK 11-21 30 kg N NS 27-4 95 106 99
7 70 kg N Urea och 10 kg N NS 21-24 bredspridd innan sådd 200 kg PK 11-21 30 kg N NS 27-4 90 92 102
8   80 kg N 14-4-4 30 kg N NS 27-4 98 93 99
9 100 kg N Urea och 10 kg N NS 21-24 myllat 7 cm med såmaskin 200 kg PK 11-21 30 kg N NS 27-4 99 101 93
10 200 kg PK 11-21 bredspridd innan sådd 100 kg N Urea och 10 kg N NS 21-24   95 94 90


Tabell 2. Statistiska värden för de olika platserna.

  Svalöv Kölbäck Lövsta
Grundskörd (kg/ha) 6551 7671 8908
CV (%) 6,19 3,75 6,63
LSD (kg/ha) 468 341 675



Tabell 3. Kg fosfor (P), kalium (K) och svavel (S) i de olika leden.

Led P (kg) K (kg) S (kg)
1 22 21 52
2 8 8 50
3 0 0 52
4 35 68 104
5 17 21 14
6 44 42 52
7 44 42 52
8 23 23 11
9 44 42 11
10 22 42 11


Svalöv – Skåne

Att köra ren ammonium har gett en skördesänkning, inget signifikant dock. NPK 22-6-6 har gett högst skörd. NPK 22-6-6 ger signifikant högre skörd än NPK 27-3-3 och urea. Myllad urea med såmaskin har gett högre skörd än bredspridd och nedharvad urea. Djupt myllad urea är bättre än nedharvad även utan kvävekomplettering i DC 32. I Svalöv var det bättre att lägga allt kväve på en gång med urean än att dela upp med komplettering. Leden med mycket kalium har avkastat högst, utom ledet med ren ammonium (led 4).


Kölbäck – Östergötland

Även på Kölbäck visar resultatet att urean ska myllas djupt. Det räcker inte att mylla den med såmaskinen men det är bättre än att bara harva ned. Försöket visar 500 (led 9) - 1000 kg per hektar (led 6) merskörd att mylla urean djupt innan sådd jämfört med att harva ned den. Den lägsta skörden har varit led 3 med enbart NS 27-4 (Axan).


Lövsta – Uppland

Försöket visar tendens att det är bättre att dela gödslingen med urea och NS 27-4 (Axan) (led 6 och 7) än att lägga all urea vid sådd (led 9 och 10). Det finns ingen skillnad i resultatet mellan att mylla ner urean och att bredsprida den, till skillnad från Svalöv och Kölbäck. NPK 22-6-6 har en signifikant merskörd jämfört med att använda enbart NS 27-4 (Axan) eller NPK 27-3-3. Led 8 och 1 har signifikant lägre proteinhalt jämfört med led 3, som har den lägsta skörden, vilket sannolikt bidrar till den högre proteinhalten.

Väder & förutsättningar 2024

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitet, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan på nästa sida är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

2023 var ett utmanande växtodlingsår med höga räntor, energikostnader och en regnig skörd. Många hoppades på en bättre säsong 2024, men höstsådden började med regn. Augusti och början av september hade ovanligt mycket nederbörd, vilket försvårade skörden och höstsådden. Regnmängderna i augusti begränsade höstrapssådden, och försämrad bärighet i fälten försenade höstsådden, vilket ökade vårgrödearealen. I november täckte snö nästan hela Sverige, och höstgrödorna växte under snöns isolerande täcke.

Vintern övergick långsamt till en kall vår, vilket fördröjde grödornas utveckling och vårsådden. Norra Götaland fick ovanligt mycket regn under våren, och Båstadsområdet drabbades av översvämningar i maj, vilket skadade grödorna. En torrperiod i maj/juni påverkade både vår- och höstgrödorna negativt. Höstgrödorna, med grunda rotsystem efter en blöt vinter, visade tecken på vattenbrist. Juli var vädermässigt lugn, och augusti var normalt för större delen av Sverige, men nederbördsfattigt i östra Svealand. Tröskningen gick smidigt med låga vattenhalter i hela landet, vilket var en lättnad jämfört med fjolårets sensommarregn.

 

Bjertorp

Hösten 2023 var varm och regnig, vilket minskade sådden av höstraps och höstsäd. Vintern var kall med snö från december till februari. Snö och regn i början av april försenade vårbruket till månadens slut. Maj var varm och torrare än normalt. Juni till mitten av juli hade varierande nederbörd och normala temperaturer. Höstsäden gick i ax tidigt i juni. Från mitten av juli till augusti blev det torrare och varmare, vilket gav en tidig skörd under bra förhållanden för höstgrödorna. Det var lite insekter, men mer än vanligt av svamp som gulrost och svartpricksjuka i höstvete. Skördarna av både höst- och vårsäd varierade från normal till lägre avkastning och rymdvikterna var generellt låga. Den lilla arealen höstraps som överlevde vintern gav lägre avkastning än normalt.

Kölbäck

Hösten 2023 var blöt, med sen höstsådd och packningsskador som försämrade gröduppkomsten. Trots detta och tidig vinter var övervintringen god. Efter en kall och blöt vår med sen sådd i slutet av april följde en period av torka. Sommaren var utan extremvärme. I juli föll över 200 mm regn på vissa platser. Skördevolymerna varierade kraftigt mellan och inom fälten, och spannmålen hade generellt låga rymdvikter. Höstrapsens skörd påverkades negativt av en kort blomningsperiod och insektsangrepp.

Lövsta

Hösten 2023 var blöt med snö från slutet av november till slutet av februari. Eftersom tjälen inte hade gått i marken grodde höstvetet under snön. April var kall och fördröjde höstgrödornas tillväxt. Under säsongen var svamptrycket högt, särskilt av gulrost i höstvete. En torrperiod började i juli och fortsatte genom augusti. Avkastningen varierade, med medelskördar eller något lägre än vanligt. Vårgrödor som såddes senare gav bättre avkastning än vanligt. Både vår- och höstraps presterade bra, men variationer förekom.

Svalöv

Hösten och vintern 2023 i Svalöv och Skåne var mycket blöt. Ett snötäcke la sig i slutet av november och låg kvar några dagar in i december. Höstgrödorna klarade sig bra över vintern. Vårsådden blev sen på grund av långsam upptorkning av marken, och vissa hann så innan en blöt period i april. I övrigt skedde vårsådden främst i andra halvan av april och in i maj. Maj var torr, vilket resulterade i ojämn uppkomst av vårgrödorna. Juni och juli gav nederbörd utan höga temperaturer. Augusti var torr vilket möjliggjorde en smidig tröskning. Höstrapsen, som såg lovande ut, gav låga skördar med små frön på grund av en förkortad blomning i det varma majvädret. Spannmålsskördarna varierade beroende på såtidpunkt och sortval.

April: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att temperaturen i april 2024 var lägre än normalt i hela landet förutom Skåne, Blekinge och delar av Småland och Halland.
Maj: Avvikelser från normalvädret 1991– 2020 visar att medeltemperaturen i maj 2024 var högre än normalt i hela landet.
Augusti: Avvikelser från normalvädret 1991–2020. Nederbörden i procent av normalperioden 1991-2020 för augusti 2024 indikerar att månaden var torrare än normalt i alla delar förutom i väst där det låg på normal nederbördsnivå för perioden.

 

Närliggande strategier

Visa alla strategier