Växtförädling för högre avkastning och hållbarhet

Växtodling

Lantmännens växtförädling har en av världens mest avancerade anläggningar för växtförädling. Här utvecklar vi förbättrade grödor som svarar mot de förändrade behoven inom framtidens jordbruk. Vårt mål är att säkerställa att svenska lantbrukare har tillgång till de bästa sorterna. Sorter med hög avkastning som är anpassade till våra odlingsförhållande, helt avgörande för en framgångsrik växtodling.

En strategi för hållbar utveckling

Svalöv är en banbrytande anläggning där ny teknik möjliggör snabb och precis växtförädling. Genom användning av nya odlingskammare och skräddarsydda urval, metoder i fält och laboratorium skapar vi unika sorter som uppfyller krav och önskemål från framtidens jordbruk och livsmedel.

2019 publicerade Lantmännen en kartläggning för hur vi kan uppnå en klimatneutral växtodling senast 2050. Det blev en plan med elva fokusområden, där växtförädling utgör en central roll. Vi har sedan dess arbetat vidare för att nå vårt mål att göra vår växtförädling än mer effektiv och framgångsrik för att möta framtidens krav. Det är nu 25 skördar kvar, när vi ser till år i växtföljden är det inte lång tid.

SLU Grogrund: Forskning och kompetensutveckling

SLU Grogrund, inrättades av regeringen som en del av livsmedelsstrategin. Det är en satsning på forskning och att utveckla kompetens inom växtförädling. Satsningen ska säkerställa tillgången till robusta växtsorter och bidra till en hållbar och konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion i hela Sverige. Lantmännen deltar aktivt i de flesta projekten och våra kollegor är starkt engagerade, även i styrgruppen. I SLU Grogrund sker forskning som är nära den kommersiella tillämpningen, vi får kunskap och metoder att omsätta för att utveckla sorter till det svenska jordbruket. Genom det täta samarbetet med akademin ökar vi vår kunskapsbas och förbättrar våra förädlingsprogram. Ett arbete som resulterar i nya sorter.

Växtförädling för ökad avkastning

Desirée Börjesdotter är Lantmännens växtförädlingschef med kontor i Svalöv. På växtförädlingen i Svalöv jobbar omkring 90, plus omkring 50 extra säsongsarbetare när skörde- och analysarbetet går för högtryck i juli-september. Bara i Svalöv har vi cirka 180 hektar mark med fältförsök och elitproduktion (första uppförökningen av nya sorter), totalt summerar det till nästan 90 000 parceller.

– Växtförädling krävs för att säkerställa framgångsrik växtodling och öka odlingssäkerheten, säger Desirée. Det är egentligen en lika gammal tradition som själva odlingen. Sedan urminnestider har urval använts för att förbättra grödorna. Nu arbetar vi med mer sofistikerade metoder för att förbättra många olika egenskaper. Det gäller att kombinera så mycket som möjligt i sorten, för att den ska leverera hög avkastning under varierade odlingsförhållanden. Sorterna måste klara stress och påfrestningar från väderlek och sjukdomar.

Sorterna behöver också möta industrins och konsumenternas krav. Det kan vara nya bakningsegenskaper eller förbättrat näringsinnehåll. Vårt uppdrag är att skapa hållbar lönsamhet genom hela värdekedjan, från gården till industrin. Historiskt sett står växtförädlingen för ungefär hälften av avkastningsökningen i vete och korn i vårt område. Sedan 1960-talet ser vi ungefär en fördubbling av avkastningen. Under de senaste 40 åren visar en studie att växtförädlingen bidragit med hela 90 procent till avkastningsökningen.

– Växtförädling är otroligt viktig, säger Desirée. Genom att arbeta med växtförädling kan vi öka spannmålsskördarna, anpassa grödorna till förändringar i miljön och därmed stödja jordbruket.

– Vi är experter inom vårt område och specialiserar oss på att utveckla sorter som är anpassade till främst det nordiska klimatet. Vi arbetar ständigt med växtförädling, implementerar nya metoder och vetenskap, för att möta behoven i Sverige, säger Desirée. 

Historien om växtförädling i Svalöv 

Växtförädlingen på förädlingsstationen i Svalöv började redan år 1886, då Birger Welinder bildade Sydsvenska förening för odling och förädling af utsäde, med stöd av bland annat Fredrik Gyllenkrook. Vid den här tiden var åkrarna i Sverige i ett dåligt skick och med en växande befolkning som behövde mat, var intresset för växtförädling stort. Den tidens växtförädlingen var enklare; man valde ut de bästa plantorna, för att renodla och uppföröka dem, vilket blev grunden för nya sorter. Svalöv blev senare ett centrum för forskning inom växtförädling, med många laboratorier och besök av nobelpristagare.

Anläggningen i Svalöv är särskilt byggd och anpassad för växtförädling och efter en utredning slogs Svalöf AB samman med W Weibull AB 1992. Lantmännen kom till Svalöv på 1980-talet och idag är växtförädlingen helt integrerad i Lantmännen. 

Förädlingsstationen i Svalöv är huvudkontoret för våra två filialer: Lännäs i Ångermanland och Emmeloord i Nederländerna. Förädlingen har lång tradition och sker på dessa platser för att utnyttja olika förutsättningar, klimat- och ljusförhållanden, vilket gör att vi kan utveckla de bäst anpassade sorterna för olika odlingszoner.

Framtidsgårdarna Bjertorp, Vilken och Svalöv stödjer växtförädlingen genom försök och förökningar. Under de senaste åren har vi uppdaterat våra faciliteter för växtförädling i Svalöv. Vi har byggt det nya huset Grodden, där varje kammare rymmer 20 000 små plantor i speed-breeding. I kamrarna kan vi styra temperaturer och ljus året runt och därmed skörda upp till 4–5 generationer per år. Vi har robotar och DNAsekvenseringsutrustning som snabbar på urvalen ytterligare.

I vårt laboratorium arbetar vi både med rutinanalyser och metodutveckling både i egen regi och genom samarbeten med universitet och andra organisationer. Vi maler, provbakar och utvärderar sorter i det snart 100 år anrika bakningslaboratoriet.

Tradition och modern teknik 

Målet med växtförädlingen är att vi ska ta fram sorter som ökar skördarna, har nya kvalitativa egenskaper och är anpassade för att hantera klimatförändringar. Sorterna ska vara stresståliga, både vid torka och vår väderlek. Eftersom vädret kan variera kraftigt från år till år, och klimatförhållandena kan skilja sig åt i olika delar av landet, är det viktigt att vi kan odla samma sorter under olika omständigheter. Vi behöver sorter som klarar av att prestera och som har bred anpassningsförmåga.

Vi kombinerar traditionell växtförädling med moderna metoder, som speed-breeding och genomisk selektion. Genom att analysera genomet kan vi se vilka specifika gener som bidrar till önskade egenskaper. Nu kan vi veta bättre vilka linjer som passar som föräldrar och vilka kombinationer som har större sannolikhet att lyckas, nå förädlingsmålen.

Allt startar med en korsning, vi skapar variation. I växtförädlingens olika generationer tar vi sedan bort de linjer som inte uppfyller kraven, för att så småningom få fram en sort som kan anmälas till officiella försök. Det är helt avgörande att vi säkerhetsställer att de nya sorterna klarar verkliga odlingsförhållanden. För att en sort ska bli godkänd som en ny sort måste vi dessutom kunna se tydliga skillnader mellan den specifika sorten och alla andra registrerade sorter. Om en sort klarar den officiella utvärderingen blir den registrerad och får sitt namn. I och med det kan den börja uppförökas i stor skala och ingå i vårt sortiment. Arbetet med växtförädling är av stor betydelse för att hitta rätt sorter till våra lantbrukare. Vi bedriver aktivt förädling av 17 olika grödor, inklusive höstvete, vårvete, tidigt vårkorn, havre, rågvete, ärter, åkerböna och potatis. Dessutom förädlar vi rödklöver, vitklöver och lusern samt fem arter vallgräs och Salix.