Växtförädlingen strävar alltid efter att på ett så precist och effektivt sätt samla in information om det genetiska materialet vi testar. Både växtmaterialets DNA undersöks genom ”genotypning” och dess synbara egenskaper genom ”fenotypning”. Informationen kombineras och de bästa i olika egenskaper går vidare till nästa år.
Fältarbete
Det traditionella sättet att utvärdera fenotypen, på en potentiell förälder till en korsning eller en sortkandidat, är att under hela odlingssäsongen vara ute i fält och mäta hur sorter presterar. Det kan exempelvis innebära att vi studerar hur de överlevt vintern, hur de reagerar under högt sjukdomstryck eller presterar under torka och självklart mäta avkastningen.
Att manuellt utvärdera sorter i ett försök kan dock vara både tidskrävande och svårt med blotta ögat. Genom att använda nya tekniker, exempelvis drönare med kamera, i vårt arbete kan vi undersöka fler parametrar på ett effektivare och mer precist sätt.
Väderlekens betydelse
Flera gånger under de senaste åren har vi kunnat se hur det föränderliga klimatet har påverkat det svenska lantbruket. Det blir alltså viktigare och viktigare att vi kan ta fram nya sorter som fungerar bra att odla vid olika typer av extremväder. Därför är en bra fenotypning grunden till att vi ska kunna plocka fram dessa förbättrade sorter ur vårt förädlingsmaterial.
Torka- och bevattningsförsök av vallgräs, på Torslunda försöksstation på Öland som utvärderades med hjälp av drönare. Foto: Aakash Chawade
Teknisk utveckling
Den tekniska utveckling som skett inom drönare de senaste åren har möjliggjort att på ett snabbt, smidigt och pålitligt sätt införskaffa information om ett fältförsök. Genom att med drönare ta bilder på ett fält, och sedan i ett dataprogram klippa ihop det till en mosaik, går det idag att med hjälp av datamodeller utvärdera flera olika karaktärer som är av intresse för förädlingen.
Egenskaper som mäts med hjälp av drönare blir också enhetliga mellan platser, jämfört med om det är olika personer som ska utvärdera samma egenskap. Något som bidrar till att kvalitetssäkra datainsamlingen. Mätningar som tidigare har tagit flera arbetsdagar att utföra kan nu i flera fall genomföras på under en timme och skillnader som inte kan ses med blotta ögat kan mätas med hjälp av bilder tagna med en multispektral kamera.
Detta frigör tid som möjliggör insamling av mer data för flera olika typer av skillnader mellan sorterna inom försöken. Data som sen kan användas för att få en bättre överblick av materialet i fält och göra mer grundade beslut i växtförädlingen. Detta stödjer oss i vårt arbete att nå de förädlingsmål som vi satt upp för att framställa sorter som på bästa möjliga sätt ska möta svenska lantbrukares behov.
Referensplattor som använts för att justera färgerna i de drönarbilder som tagits i rödklöverförsöket till vänster.