Vi på Lantmännen är marknadsledande i den kontinuerliga utvecklingen av hållbara och klimatsmarta foder. Vi var först ut att beräkna klimatvärden på våra foder och redan år 2008 började vi titta på foderråvarors klimatpåverkan och jobbar kontinuerligt med förbättringar inom området. 

Vad är klimatvärde?

Klimatvärde beräknas med livscykelanalys (LCA) och beskriver den samlade miljöpåverkan från en produkt i form av växthusgaser omräknat till koldioxidekvivalenter (CO2-ekv). Med andra ord talar begreppet om hur mycket växthusgaser våra foder orsakar under sin livslängd.

Hur fungerar det?

Underlag till klimatvärdena har tidigare hämtats från flera källor, men från i år kommer de data man använder från den nya europeiska databas som GFLI (Global Feed LCA Institute) skapat. GFLI har samlat in, harmoniserat och generaliserat befintliga LCA*-data för att kunna erbjuda en gemensam databank med klimatdata för en stor mängd foderråvaror.

Under 2021 har Lantmännen, som medlem i föreningen foder och spannmål,  varit med och tagit fram en branschöverenskommelse kring hur klimatvärden för svenska kraftfoder ska beräknas och redovisas. De gemensamma reglerna kan man läsa här.

– Den stora skillnaden mot tidigare är att vi har en helt ny utgångspunkt. GFLI-databasen innehåller standardiserade värden som baseras på ett stort underlag. Vi kan även enkelt välja råvarornas klimatvärden beroende på i vilket geografiskt område de producerats. Eftersom GFLI-databasen fortfarande inte täcker in alla lokalt producerade råvaror har vi gemensamt skapat en lista för dessa som kompletterar GFLI-databasen, berättar Cecilia Lindahl, utvecklare på foderenheten.

Hon förklarar att klimatdata kan användas på olika sätt, man kan exempelvis välja om man vill räkna med data för förändrad markanvändning (LUC)* eller  inte. I bransch-överenskommelsen har vi valt att redovisa klimatvärden för kraftfoder både med och utan LUC. Detta innebär till exempel att foder som innehåller soja, får ett sämre  klimatvärde när man räknar med LUC. Våra kraftfoders beräknade klimatvärden finns redovisade på respektive foders produktblad.

Varför använder vi klimatvärde?

Lantmännens mål att minska utsläppen med 40 procent mellan 2009 och 2020 för egen produktion uppnåddes redan år 2015. Ett nytt mål sattes upp om ytterligare 40 procents minskning till 2020, vilket också uppnåddes under 2020. Ett nytt långsiktigt mål för klimatpåverkan från energianvändning kommer att tas fram under 2021, vilket du kan läsa mer om här. Ett led i att nå dessa mål är att minska klimatbelastningen från Lantmännens foder.

Arbetet med klimatberäknade foder öppnar upp för möjligheten att sänka vår klimatpåverkan, både genom att ställa krav på våra leverantörer och i dialog med myndigheter. Beräkningen av våra foders klimatpåverkan är i första hand ett verktyg för att öka medvetenheten om våra foders klimatavtryck. Dock får vi aldrig glömma att fodereffektivitet, foder per producerad enhet, alltid är en grundförutsättning för en klimatsmart animalieproduktion.

Det kommer alltid vara svårt att jämföra beräknade klimatvärden mellan olika företag och aktörer. Transparens och tydlighet är därför otroligt viktig inför beräkningen av våra foders klimatvärden för att bibehålla hög trovärdighet.

– Vi ser mycket positivt på att vi kunnat få till en branschöverenskommelse i denna fråga. Klimatvärden i sig ska aldrig bli ett konkurrensmedel. För att nå framgång måste vi i branschen arbeta tillsammans och använda liknande metoder och jämförbara värden, säger Cecilia Lindahl.

Påverkan från produktion

Vi strävar efter att ständigt effektivisera våra transporter och att minska energiförbrukningen i våra fabriker. De senaste tio åren har vi minskat koldioxidutsläppen från våra egna fabriker med cirka 90 procent.

Resultatet − så här långt

Lantmännens satsning på att utveckla foderråvarornas klimatdata och beakta dessa i foderoptimeringen har gett resultat. Vid beräkningar i 2019 visade Lantmännens fodersortiment till nötkreatur en sänkt klimatbelastning med upp till 30 procent jämfört med tidigare sortiment, med samma prisbild och fodereffektivitet. På grisfodersidan var minskningen upp till tio procent.

Genom att ockå titta på klimatpåverkan, i kombination med optimering av foderrecept utefter kostnad och fodereffektivitet, kan vi bidra till en ännu mer hållbar svensk animalieproduktion!

Kristina Gustafsson, Foderchef

Ordlista

Klimatvärde 

Klimatvärdet anger utsläpp av växthusgaser, uttryckt som CO2-ekvivalenter. Den baseras på uppgifter från olika livscykelanalyser (LCA) av råvarorna, både egna men huvudsakligen publicerade rapporter, som genomförts i enlighet med ISO 14025. 

Växthusgas 

Det är en gas som släpper igenom solens instrålning men som också absorberar infraröd strålning från jorden och hindrar därmed utströmning av värme. Det får till följd en ökning i temperaturen. 

CO2-ekvivalenter = Koldioxidekvivalenter 

Växthusgaser består av olika gaser. Koldioxidekvivalenter är ett mått för att jämföra utsläppen av de olika gaser baserat på deras förmåga att påverka den globala uppvärmningen. 

LCA 

LCA är en förkortning för livscykelanalys. LCA beskriver den samlade miljöpåverkan för alla olika delar som ingår i en verksamhet eller används i framställning av en produkt under hela dess livstid.